Energi- och klimatmålen bakom strategiarbetet

Utarbetningen av strategin utgick från Finlands och EU:s energi- och klimatpolitiska mål. Europeiska rådet har i oktober 2009 fastställt att EU:s mål är att minska utsläppen med 80–95 procent fram till år 2050 jämfört med 1990 års utsläppsnivå. EU och Finland deltar i den internationella klimatpolitiken och har förbundit sig vid det s.k. tvåprocentsmålet i fråga om klimatuppvärmning.

Under klimatmötet i Paris i december 2015 ingicks ett nytt, täckande och juridiskt bindande klimatavtal. Enligt avtalet bör höjningen av den globala medeltemperaturen klart begränsas till högst två grader, och man bör eftersträva åtgärder som begränsar uppvärmningen till högst 1,5 grad.

Ett av regeringens spetsprojekt är ”Kolfri, ren och förnybar energi på ett kostnadseffektivt sätt”. Målet är att

  • Andelen utsläppsfri förnybar energi ökas på ett hållbart sätt så att den utgör mer än 50 procent på 2020‐talet, och självförsörjningsgraden höjs till över 55 procent och inbegriper bl.a. torv.
  • Användningen av stenkol inom energiproduktionen slopas.
  • Användningen av importerad olja för inhemska behov halveras.
  • Andelen förnybara biodrivmedel i trafiken höjs till 40 procent fram till år 2030.

Europeiska rådet fattade beslut om energi- och klimatmålen den 23 oktober 2014. Europeiska rådet återkommer till målen efter klimatmötet i Paris år 2015. Målen är som följer:

  • att minska utsläppen med minst 40 % fram till år 2030 från 1990 års nivå
  • att minska utsläppen med 43 % inom den handlande sektorn och med 30 % inom den icke handlande sektorn jämfört med år 2005
  • ett bindande mål på EU-nivån är att andelen förnybar energi ska vara 27 %
  • ett riktgivande mål på EU-nivån är att höja energieffektiviteten med 27 %
  • I fråga om överföringsförbindelser är målet 10 % fram till år 2020 och 15 % fram till 2030

De grundläggande utgångspunkterna för EU:s energipolitik är hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. De ovan nämnda grundläggande målsättningarna är samstämmiga med Finlands nationella målsättningar. Genom unionens gemensamma energipolitik eftersträvas konkurrenskraftiga energipriser, säkerställande av en tillräcklig och ostörd energitillförsel och en minskning av miljöverkningar. Utöver de ovan nämnda målen skapar energianvändningen och -produktionen arbetsplatser samt nya möjligheter till teknologiexport. En av kommissionen Junckers tio prioriteringar ska sätta fart på uppnåendet av målen, dvs. energiunionen.  Kommissionens viceordförande Maros Šefčovič från Slovakien har ansvaret för energiunionen. Energiunionen har följande fem dimensioner:

  • Energiförsörjningstrygghet
  • Inre energimarknad
  • Energieffektivitet
  • Koldioxidsnål energimix
  • Forskning och innovation på energiområdet

Ytterligare upplysningar: petteri.kuuva(at)tem.fi