Frågor och svar om artificiell intelligens

  • Vad är artificiell intelligens?

    Artificiell intelligens är programvara som klarar av att lära sig saker och fatta beslut nästan på samma sätt som människor. Med hjälp av artificiell intelligens kan maskiner, apparater, program, system och tjänster fungera rationellt enligt uppgift och situation. Artificiell intelligens klarar redan nu av att känna igen ansiktsbilder, förstå tal, diagnostisera patienter, analysera röntgenbilder och styra bilar.

  • Varför pratas det om artificiell intelligens just nu?

    Det har länge pratats om artificiell intelligens, men den håller just nu på att bli en viktig påskyndande faktor i den digitala brytningstiden, eftersom (1) digitaliseringen har gett upphov till stora datamängder och mängden data fortsätter att växa med accelererande hastighet, (2) en kraftig ökning av datasystemens beräkningskapacitet och sänkta priser på dem gör att allt fler användare har möjlighet att hantera stora datamängder, och (3) det ständigt utvecklas nya algoritmer för utnyttjande av data.

  • Hur främjar artificiell intelligens konkurrenskraften?

    Artificiell intelligens i kombination med robotisering och automatisering möjliggör ökad produktivitet och produktionsflexibilitet samt helt nya slags produkter, tjänster och affärsmodeller. Med hjälp av artificiell intelligens kan finländska företag till produkter och tjänster lägga till element som ger kunderna ett större mervärde än tidigare.

  • Är utvecklandet av artificiell intelligens endast på arbets- och näringsministeriets ansvar?

    – Nej. Digitalisering är ett av spetsprojekten för statsminister Sipiläs regering, och åtgärderna i spetsprojektet enades arbets- och näringsministeriet, kommunikationsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet senast om vid regeringens halvtidsöversyn.

  • Finland har en begränsad budget för forskning och utveckling. Hurdan artificiell intelligens är det möjligt att utveckla i Finland?

    Hos oss i Finland är det viktigt att tillämpningarna av artificiell intelligens underlättar människornas liv och innebär en positiv möjlighet att höja livskvaliteten. Detta är en förmånligare del av utvecklande av artificiell intelligens och den stöder sig mycket på att finländarna är ett teknikintresserat folk som gärna tar i bruk tekniska apparater och utnyttjar dem.

  • Gör artificiell intelligens att jobb försvinner från Finland?

    Artificiell intelligens är redan i stor grad inkopplad i bl.a. processindustrin. I fortsättningen kommer även t.ex. bank-, finans- och handelsbranschen och informationsförmedlingssektorn att påverkas.  Redan nu försvinner vissa arbetsuppgifter, men samtidigt uppstår nya arbetsuppgifter. Vi måste sörja för utbildningsbehovet i det föränderliga arbetslivet: vi måste se till att de som kommer ut i arbetslivet har de färdigheter som behövs och att de som redan är i arbetslivet har möjlighet att utveckla sin kompetens.

    Samtidigt kan arbetstagarnas insats t.ex. inom servicebranscher och inom vården användas till att möta människor medan artificiell intelligens får sköta upprepade, monotona uppgifter. Det är också värt att notera att Tyskland har den högsta robotiseringsgraden i hela Europa och samtidigt den lägsta arbetslöshetsnivån.

  • Är artificiell intelligens bara en kortvarig trend?

    Artificiell intelligens har kommit för att stanna, som en del av digitaliseringen för att användas bl.a. inom industrin, men i allt högre grad även inom tjänster och transporter. Den har kommit för att underlätta skötseln av tidigare arbetsuppgifter, och med hjälp av den kan man göra tjänster allt mer användarvänliga. Det bästa resultatet fås när artificiell intelligens hjälper arbetstagare i dagliga arbetsuppgifter.

  • Det har talats om Watson Health – kommer grannar och köpmän snart att komma åt uppgifter om min hälsa?

    Nej. På grund av frågor som gäller öppenhet och informationssäkerhet kräver utnyttjande av artificiell intelligens noggrant samarbete mellan olika lagstiftningsaktörer. Man måste kunna garantera säkerheten när det gäller tillgång till enskilda individers uppgifter.

  • Hur kan man sköta informationssäkerhetsfrågorna relaterade till artificiell intelligens?

    Vi måste i Finland kunna skapa säker praxis, så att var och en vet var uppgifter om dem själva finns, vem som använder dem och hur de själva har nytta av det.

  • Vad är det väsentliga i fråga om artificiell intelligens?

    Det är dataekonomi. Data och information är de diamanter som artificiell intelligens hanterar.  Den väsentliga frågan är vem som äger informationen, dvs. vem som har nytta av den. För Finlands del kommer vi att dra upp riktlinjer för detta i styrgruppen.

     

  • Varför behövs ett program för artificiell intelligens?

    Flera andra länder och stora företag ute i världen har satsat miljarder på utvecklande av artificiell intelligens. Finland har inte råd att bli efter i konkurrensen, men vi har inte heller några enorma resurser att satsa på skapande av ny artificiell intelligens. I Finland krävs därför nu att alla aktörer bildar sig en gemensam syn på hur Finland kan bli världens bästa land i snabb och smidig tillämpning av artificiell intelligens t.ex. inom områdena hälsa och välbefinnande, trafik och transport, energi, tillverkningsindustri och tjänster.

    .

  • Vad förväntas av styrgruppen för artificiell intelligens?

    Minister Lintilä väntar sig att 1) styrgruppen utarbetar ett kort åtgärdsprogram med åtgärder som regeringen omedelbart kan vidta för att Finland ska bli ett av världens ledande länder inom tillämpning och utnyttjande av artificiell intelligens. Detta räcker dock inte, utan man väntar sig också att (2) styrgruppen ska utarbeta ett långsiktigt åtgärdsprogram med åtgärder för att reformera arbetsliv, utbildning, forskning och dataekonomi i allmänhet.

  • Kan artificiell intelligens utgöra ett hot?

    Artificiell intelligens är framför allt ett sätt att förbättra människors liv bl.a. genom bättre tjänster. Man måste dock se till att informationssäkerheten och lagstiftningen är i sin ordning när man bl.a. hanterar personlig information.

    Man måste dock identifiera eventuella hotbilder och genom en bred samhällsdebatt finna lösningar på dem. Etiska frågor blir aktuella om beslutsfattande i allt högre grad överförs till programvara. Hur självstyrande bilar agerar i farosituationer är ett bra välkänt exempel. Man måste också bedöma aspekter som hör samman med finansieringen av välfärdssamhället. Många av dessa faktorer förutsätter också internationellt samarbete.