Frågor och svar om intervjuer med arbetssökande

Regeringen effektiviserar arbetskraftsservicen för att arbetslösa ska sysselsättas snabbare. En av metoderna är att hålla tätare kontakt med den arbetssökande än tidigare. Från ingången av 2017 ska arbetssökande intervjuas alltid efter att arbetslösheten fortgått oavbrutet i tre månader. Avsikten är att arbetslösa arbetssökande ska sysselsättas snabbare, att långtidsarbetslöshet ska förebyggas och att lediga jobb snabbt ska tillsättas.

 

  • Varför ordnas intervjuer med arbetslösa?

    Man vill betjäna de arbetssökande ännu bättre än tidigare i olika skeden av jobbsökningen för att de ska sysselsättas så snabbt som möjligt. Samtidigt strävar man efter att förebygga långtidsarbetslöshet och främja tillsättandet av lediga jobb.

    Intervjuer med arbetslösa arbetssökande är ingen ny praxis. Från början av 2017 kommer alla arbetslösa utan undantag att intervjuas med högst tre månaders mellanrum. Genom att man har ett tätare intervall mellan intervjuerna än tidigare strävar man efter att den arbetssökande regelbundet ska få stöd i jobbsökningen, att jobbsökningen ska hållas aktivare och att den sökandes sysselsättningsplan säkert ska hållas uppdaterad.

  • Varför ska intervjuerna ordnas med just tre månaders mellanrum?

    Statistik visar att sannolikheten för att hitta ett jobb avtar märkbart efter att arbetslösheten har fortgått i mer än tre månader. Ju längre arbetslösheten har pågått, desto färre arbetssökande är det som har en uppdaterad sysselsättningsplan.

  • Vem håller intervjuerna och var hålls de?

    Arbets- och näringsbyrån kan ordna den personliga intervjun ansikte mot ansikte, per telefon eller via distansförbindelse. Intervjuerna kan dessutom genomföras vid Navigator- punkter för unga där det finns tjänstemän från arbets- och näringstjänsterna. Dessutom kan de ordnas av kommunerna vid regionala försök inom arbetskrafts- och företagsservicen

  • Vilka frågor ställs till den arbetslösa vid intervjuerna?

    Vid intervjuerna gör man bland annat en bedömning av den arbetslösas servicebehov och utarbetar en sysselsättningsplan för honom eller henne. Vid de senare intervjuerna bedöms det hur framgångsrik jobbsökningen har varit och hur sysselsättningsplanen har följts. I samband med intervjuerna erbjuder arbets- och näringsbyrån den arbetssökande lämpliga jobb, utbildning och andra tjänster.

  • Vad händer om en arbetslös vägrar komma på intervju?

    En arbetslös arbetssökande är skyldig att delta i intervjuer för arbetssökande och i utarbetande och revidering av sin sysselsättningsplan. Han eller hon är dessutom skyldig att följa sin sysselsättningsplan. Om en arbetslös arbetssökande vägrar fullgöra dessa skyldigheter leder det till att han eller hon går miste om arbetslöshetsförmåner för en viss tid.

  • Hur många intervjuer kommer att göras per år?

    Det beräknas att det kommer att göras cirka 850 000–1 000 000 intervjuer per år.

  • Räcker resurserna till för att ordna intervjuer med tätare intervall?

    I budgetpropositionen för 2017 beviljade regeringen ett anslag på 17 miljoner euro för effektivisering av arbets- och näringstjänsterna och ordnande av intervjuer med arbetssökande.  Av det anslaget ska 10 miljoner euro anvisas för anställning av personal till arbets- och näringsbyråerna. Beloppet motsvarar 200 årsverken.

    Anställningen av mer personal gör det möjligt att snabbt inleda intervjuerna med arbetssökande i början av 2017. Av anslaget på 17 miljoner euro ska 5 miljoner euro anvisas för upphandling av resultatbaserade köpta tjänster och 2 miljoner euro anvisas för utveckling av informationssystemen.

    Dessutom anvisar ministeriet senare ett tilläggsanslag på 5 miljoner euro för upphandling av köpta tjänster.

  • Gör intervjuerna att sysselsättningen ökar?

    Utländska undersökningar har visat att regelbundna intervjuer med arbetssökande ökar sannolikheten för sysselsättning jämfört med arbetssökande som inte intervjuas.

     

  • Vilken roll har de privata arbetskraftstjänsterna?

    I fortsättningen kommer man i större utsträckning att använda sig av köpta tjänster för att stödja genomförandet av intervjuerna och för att producera tjänster. Målet är att tjänsterna ska bli mer flexibla och kundorienterade. Samtidigt stöds utvecklingen av privata tjänstemarknader och förberedelserna för landskapsreformen.

 

Läs mer

Arbets- och näringsministeriets pressmeddelande den 20 oktober 2016: In i arbetslivet och igång med företagande med utkomstskydd för arbetslösa
Arbets- och näringsministeriets pressmeddelande den 7 december 2016: Mer personal och köpta tjänster ska effektivisera arbets- och näringstjänsterna