Frågor och svar om skyldigheter vid aktiv jobbsökning

Vid arbets- och näringsministeriet bereds ändringar som gäller aktiv jobbsökning som ett led i tillväxtservicereformen och överföringen av arbets- och näringsbyråernas uppgifter på landskapen. Utkastet till regeringsproposition skickades ut på remiss den 8 maj 2017.

  • Hur framskrider lagberedningen?

    Ett utkast till regeringsproposition, som innehåller bl.a. förslag till en ny lag om offentliga rekryterings- och kompetenstjänster och lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa, skickades ut på remiss den 8 maj 2017. Remisstiden går ut den 16 juni och därefter går man igenom remissyttrandena och bedömer eventuella ändringsbehov i propositionen.

    Avsikten är att regeringspropositionen lämnas till riksdagen år 2018 (preciseras senare).  

  • När ska ändringarna träda i kraft?

    Det föreslås att ändringarna träder i kraft vid ingången av 2020, när de nya landskapen inleder sin verksamhet och tar över ansvaret för tjänsterna för arbetslösa.

  • Vad eftersträvas med ändringarna?

    Målet är att effektivisera arbetssökandes aktiva jobbsökning på eget initiativ samt att öka arbetskraftens regionala och yrkesmässiga rörlighet och motprestationerna för arbetslöshetsförmåner.

  • Vad avses med aktiv jobbsökning?

    Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa har den arbetssökande i nuläget en skyldighet att aktivt söka arbete. I den nya modell som föreslås ingår en mer noggrann definition på vad som avses med aktiv jobbsökning.

    För att en arbetslös arbetssökande ska vara berättigad till arbetslöshetsförmån förutsätts att denne söker i genomsnitt minst ett jobb varje vecka. Den aktiva jobbsökningen följs under en granskningsperiod på 12 veckor.

  • I vilken situation krävs det inte aktiv jobbsökning?

    Jobbsökning krävs inte under sådana veckor då den arbetssökande varit i arbete eller varit sysselsatt som företagare. Arbetstiden eller sysselsättningens längd har inte någon betydelse, utan exempelvis ett kortvarigt deltidsarbete eller ett uppdrag som företagare räknas som bevis på aktivitet.

    Jobbsökning förutsätts inte heller under sådana veckor då den arbetssökande under minst en dag deltagit i service som främjar sysselsättningen. Sysselsättningsfrämjande service (år 2017) är arbetskraftsutbildning, arbetssökandes frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån, jobbsökarträning, karriärträning, arbetsprövning, frivilliga studier för dem som integrerar sig och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte.

    Jobbsökning krävs inte heller under sådana veckor då den arbetssökande har deltagit i annan av landskapet eller serviceproducenten (år 2019) ordnad service som stöder kompetensen, jobbsökningen eller företagandet.

    Aktiv jobbsökning förutsätts inte heller i en situation där den arbetssökande är förhindrad att söka arbete på grund av sjukdom, olycksfall eller någon annan därmed jämförbar orsak.

  • Ska den som är arbetslös söka vilket arbete som helst?

    De arbetssökande uppmuntras att i stor utsträckning söka sådana jobb vars tillsättningskriterier de uppfyller. Jobben kan ha erbjudits av landskapet eller serviceproducenten eller så kan den arbetssökande själv ha sökt jobben, om arbetserbjudanden inte har lämnats. Jobben kan ha ledigförklarats via den offentliga arbetsförmedlingen (Arbetsmarknadstorget) eller på annat sätt, eller så kan de vara så kallade dolda jobb.

  • Vad gör man, om det inte finns några lediga jobb?

    Arbetslösa uppmuntras att söka arbete inom ett större område, vilket stöder regeringens mål att öka den regionala rörligheten och tillgången på kompetent arbetskraft för arbetsgivarna.

    Mottagandet av arbete på längre avstånd stöds med rörlighetsunderstöd. Avsikten är att utvidga villkoren för beviljande av rörlighetsunderstöd eventuellt redan fr.o.m. ingången av 2018.

    Om det emellertid inte finns lediga jobb eller service som främjar sysselsättningen av den arbetssökande, ska den arbetssökande och landskapet eller serviceproducenten kunna avtala om andra sätt på vilka den arbetssökande på egen hand kan främja sin kompetens, jobbsökning, sysselsättning eller inledande av företagsverksamhet. Främjandet av dessa mål kan också inbegripa till exempel åtgärder som hänför sig till integration och livshantering.

  • Hur följs det upp att arbete söks aktivt?

    Den arbetssökande meddelar regelbundet via en webbtjänst vilka jobb han eller hon sökt, minst en gång i veckan. Kunder som inte har möjlighet att använda webbtjänster kan meddela vilka jobb de sökt på annat sätt, till exempel per telefon.

  • Ökar rapporteringen kring aktiv jobbsökning skyldigheterna för arbetssökande och arbetet för myndigheterna?

    För närvarande rapporterar arbetssökande om resultaten av arbetserbjudanden och genomförandet av sysselsättningsplanen via en webbtjänst. Rapporteringen om aktiv jobbsökning ska ersätta de nuvarande rapporteringarna. Den regelbundna rapporteringen om jobbsökningen producerar mer uppdaterad information om jobbsökning än i nuläget, vilket utnyttjas när service som stöder jobbsökningen erbjuds.

    Avsikten är att uppgifterna om jobbsökningen gås igenom med den arbetssökande i samlad form, med tre månaders mellanrum i samband med bedömningen av servicebehovet. Uppgifterna utnyttjas i första hand i planeringen av tjänster som är till stöd för den arbetssökande. Endast av särskild anledning fortsätts behandlingen av ärendet som ett utkomstskyddsärende. Rapporteringen ökar således inte myndigheternas arbetsmängd jämfört med nuläget.

  • Leder reformen till fabricering av onödiga platsansökningar och ett enormt antal ansökningar?

    Utgångspunkten i förslaget är att man i allt högre grad litar på de arbetslösas egen syn på vilka jobb det lönar sig för dem att söka. Man litar också på att arbetslösa har haft och även framöver kommer att ha vilja att få anställning och söka arbete på eget initiativ.

    Det finns inte tillgång till statistisk information om hur mycket de arbetssökande för närvarande söker jobb på eget initiativ utöver de arbetserbjudanden som arbets- och näringsbyrån lämnar. Således kan det inte göras en kvantitativ bedömning av hur mycket reformen ökar antalet arbetsansökningar jämfört med nuläget. Ändringen ökar dock inte de arbetslösas skyldigheter jämfört med nuläget och det antas att de arbetssökande redan för närvarande aktivt söker arbete på eget initiativ. Skyldigheten till aktiv jobbsökning ska inte heller gälla alla arbetslösa. På grund av detta bedöms ändringen inte medföra en sådan ökning av antalet ansökningar som skulle belasta arbetsgivare.

  • Skärps karenserna för arbetslösa?

    De föreslagna ändringarna ökar inte arbetslösas skyldigheter jämfört med nuläget, men förenklar skyldigheterna. I och med ändringen minskar antalet situationer där det för närvarande lämnas en begäran om redogörelse och eventuellt föreläggs en tidsperiod utan ersättning.  

    Också för närvarande har mottagare av arbetslöshetsförmåner skyldighet att aktivt söka arbete. Följden av vägran att ta emot arbets- och näringsbyråns arbetserbjudande eller försummelse att genomföra sysselsättningsplanen är en 60 dagars tidsperiod utan ersättning, dvs. karens. Även uteblivande från möte för att utarbeta en sysselsättningsplan eller vägran att utarbeta en plan kan leda till karens. För varje ovan nämnd situation kan det föreläggas en separat karens, om det inte finns en giltig orsak till förfarandet. Om det är fråga om upprepade förfaranden, kan personen åläggas skyldighet att vara i arbete och då upphör rätten till arbetslöshetsförmåner tills vidare.

    Om det ändringsförslag som är under beredning genomförs, slopas de olika nuvarande karenserna med anknytning till sysselsättningsplanen. Arbetssökande ska även framöver söka jobb som erbjudits individuellt, men detta är en del av den aktiva jobbsökningen, som ska bedömas i granskningsperioder på 12 veckor och inte separat som för närvarande. Om den arbetssökande har försummat att söka arbete aktivt, föreläggs bara en tidsperiod utan ersättning som till sin längd (60 dagar) motsvarar de nuvarande tidsperioderna utan ersättning.

    Jos valmisteilla oleva muutosesitys toteutetaan, nykyiset työllistymissuunnitelmaan liittyvät erilaiset karenssit jäävät pois käytöstä. Yksilöidysti tarjottuja työpaikkoja tulisi jatkossakin hakea, mutta ne olisivat osa aktiivista työnhakua, jota arvioitaisiin 12 viikon tarkastelujaksoissa, eikä erikseen kuten nykyisin. Jos aktiivinen työnhaku olisi laiminlyöty, työnhakijalle asetettaisiin vain yksi korvaukseton määräaika, jonka pituudeltaan (60 päivää) vastaisi nykyisiä korvauksettomia määräaikoja.

  • Hur är förslaget i förhållande till modellen med aktivt utkomstskydd för arbetslösa?

    Om det föreläggs en 60 dagars tidsperiod utan ersättning för försummelse av aktiv jobbsökning, avstår man från sänkning av arbetslöshetsförmånen i enlighet med den aktiva modellen. Således föreläggs det inte överlappande påföljder för arbetssökande.

Mer om ämnet

Arbets- och näringsministeriets pressmeddelande 5.5.2017, Arbetslösa uppmuntras att söka jobb mer aktivt och att bli företagare

Begäran om utlåtande om utkastet till regeringsproposition (på finska)