Viktigt att sörja för kompetensen

En hållbar ekonomisk tillväxt i Finland bygger på hög kompetens. Fungerande och högkvalitativa forsknings- och innovationsmiljöer ökar det internationella intresset och attraherar såväl experter som utländska företag.

Finland har kompetens av världsklass inom flera terapi- och teknologiområden. Internationell synlighet och partnerskap med ledande internationella experter förutsätter samarbete mellan aktörer samt tvärvetenskapligt och sektorsövergripande samarbete, koordination och arbetsfördelning. Målet är att högskolorna, forskningsinstitutionerna och universitetssjukhusen stärker de prioriterade områdena i sin egen forskningsverksamhet och tillsammans bildar bransch- och områdesspecifika kompetensbaserade kluster.

Högskolornas profilering stöds inte bara genom basfinansieringen utan också genom till exempel profileringsfinansiering som Finlands Akademi allokerar till universiteten. Även det nya instrumentet Tutkimuksen lippulaivat (Forskningens flaggskepp), som man håller på att inrätta, stöder profileringen.

Utnyttjande av kompetens i näringslivet, servicesystemen och den offentliga sektorn möjliggör ökat välmående och en hållbar ekonomisk tillväxt. Vi bör satsa på utbildningen långsiktigt, och kompetensen bör uppdateras när behoven förändras. Till förändringsfaktorerna inom hälsobranschen hör bland annat utnyttjande av stora datamaterial i forsknings- och innovationsverksamhet. Dessutom kommer social- och hälsovårdsreformen att leda till förändringar i tjänsterna, arbetsfördelningen och kompetensbehoven som en följd av integrationen av social- och hälsovårdstjänsterna, de kundorienterade och digitala tjänsterna, robotiken, utmaningarna inom informationshanteringen och den tilltagande valfriheten.

Den föränderliga världen har en djupgående inverkan även på hur information produceras. På utbildningen och forskningen inverkar i synnerhet de öppna förfarandena och utnyttjandet av digitala möjligheter. Universitetens och yrkeshögskolornas verksamhetsfält blir allt mer internationellt och utsatt för konkurrens. Totalreformen av social- och hälsovårdstjänsterna och den nya lagstiftning som stiftas och verkställs i samband med reformen kommer att förbättra förutsättningarna för arbetsfördelning mellan universitetssjukhusen samt deras profilering under ledning av social- och hälsovårdsministeriet. 

Moderna forskningsinfrastrukturer är centrala när det gäller att garantera forskningens kvalitet och utveckla forsknings- och innovationssystemets strukturer. Biobranschens forskningsinfrastrukturmiljö har utvecklats genomgripande och långsiktigt. Målet är att

  • öppna möjligheter för forskare att dra nytta av de nya forskningsinfrastrukturerna,
  • att intensifiera samarbetet mellan universitetssjukhusen i fråga om anskaffning och finansiering av forskningsinfrastrukturer och
  • att förbättra samanvändningen av dem.

För att öka samanvändningen inrättas också en databank över forskningsinfrastrukturerna i anslutning till projektet Öppen vetenskap och forskning.

Kommittén för forskningens infrastrukturer, som är underställd Finlands Akademi, väljer projekt som gäller forskningsinfrastrukturerna, beslutar om finansieringen av projekten och ansvarar för uppföljningen av dem med utgångspunkt i den nationella strategin och vägvisaren för forskningens infrastrukturer för 2014–2020. Kommittén har också kartlagt universitetssjukhusens forskningsinfrastrukturer.