Industriellt samarbete främjar det finländska utvecklingsarbetet och försörjningsberedskapen

Målen för industriellt samarbete

Det industriella samarbetets mål är att utveckla och underhålla försvars- och säkerhetsindustriell produktion, teknik och kunskap som är kritisk för det militära försvaret, statens säkerhet och samhällets vitala funktioner samt att förbättra och trygga den nationella försörjningsberedskapen.

Genom industriellt samarbete kan det säkerställas att den för försörjningsberedskapen kritiska teknik och kunskap som hänför sig till den försvarsmateriel som är föremål för upphandling står till försvarsmaktens förfogande även under kristid och i därmed jämförbara undantagsförhållanden.

Det industriella samarbetet kan vara direkt eller indirekt. Det är fråga om direkt samarbete, när den utländska och inhemska industrins samarbete hänför sig till ett system som ska upphandlas; genom samarbetet kan det säkerställas att den för försörjningsberedskapen kritiska teknik och kunskap som hänför sig till den försvarsmateriel som är föremål för upphandling står till försvarsmaktens förfogande även under kristid och i därmed jämförbara undantagsförhållanden.

Det är fråga om indirekt samarbete, när föremålet för samarbetet är överföring av teknik och kunskap, som är viktiga med tanke på statens väsentliga säkerhetsintressen, till den finska försvars- och säkerhetsindustrin.

EU:s försvarsmarknad öppnas för konkurrens

Medlemsstaterna har i regel skyldighet att konkurrensutsätta sina försvars- och säkerhetsupphandlingar i enlighet med EU:s försvars- och säkerhetsupphandlingsdirektiv (2009/81/EG). Man kan avvika från denna princip endast i situationer där även Finland har rätt att utifrån artikel 346 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) genomföra försvarsupphandling som är viktig med tanke på statens säkerhet utan att följa bestämmelserna i ovannämnda direktiv, och genomföra upphandlingen enligt nationella förfaranden. I sådana exceptionella situationer kan det således fortfarande ställas krav på industriellt samarbete.

Nödvändigheten av det krav på industriellt samarbete som ska ställas och kravets omfattning ska alltid bedömas på förhand från fall till fall av upphandlingsmyndigheten och grunderna ska uppfylla förutsättningarna enligt FEUF artikel 346. På dessa eventuella avtal om industriellt samarbete tillämpas reglerna för industriellt samarbete från 2012 (preciserade 25.4 2013 och 11.5.2017).

På nuvarande avtal om industriellt samarbete som fortfarande gäller tillämpas kompensationsreglerna för Finlands försvarsmaterielupphandling från 2002. Dessa upphandlingar har gjorts innan EU:s försvars- och säkerhetsupphandlingsdirektiv trädde i kraft nationellt 1.1.2012.

Arbets- och näringsministeriet förvaltar det industriella samarbetet vid försvarsupphandling

Arbets- och näringsministeriet och kommissionen för industriellt samarbete, som lyder under ministeriet, ansvarar för den praktiska administreringen av det industriella samarbetet med de utländska tillverkarna av försvarsmateriel. Part i det avtal om industriellt samarbete som fogas till upphandlingskontraktet är emellertid försvarsministeriet.

Ordförande för kommissionen för industriellt samarbete är diplomingenjör Markku Ihantola. För de praktiska förberedelserna av kommissionens möten och frågorna i anslutning till administrationen av det industriella samarbetet ansvarar kommissionens sekretariat vid arbets- och näringsministeriet. Medlemmarna i kommissionen representerar försvarsministeriet, utrikesministeriet och arbets- och näringsministeriet. Kommissionen sammanträder ungefär 6 gånger per år.

Kontaktuppgifter:
Finlands kommission för industriellt samarbete
Arbets- och näringsministeriet
PB 32, 00023 STATSRÅDET
fcip(at)tem.fi

Ytterligare upplysningar:
Marjaana Aarnikka - marjaana.aarnikka(at)tem.fi
Henri Backman - henri.backman(at)tem.fi