I Jakobstadregionen har kommunerna ett nära samarbete i invandrarärenden

Jakobstad, Nykarleby, Kronoby, Pedersöre och Larsmo, som ligger på den österbottniska kusten, har en gemensam integrationskoordinator, och i hennes arbete ingår det bland annat att upprätthålla nätverk inom kommunerna och kommuner emellan. Genom intensiv samordning har kommunerna lyckats effektivera sina integrationstjänster.

I Jakobstadsregionen bor det för tillfället ca 2 300 personer med invandrarbakgrund, varav ca 460 har en bakgrund som flykting eller kvotflykting. I år har 23 personer fått en kommunplats i Jakobstad. Under de närmaste åren kommer kommunerna total att ta emot ca 100 flyktingar.

Enligt integrationskoordinator Eva-Maria Emet ledde grundandet av en flyktingförläggning i Jakobstad som upprätthölls av en annan kommun till ett nära samarbete mellan kommunerna. Man var tvungen att hitta sätt att komma överens om hur servicen skulle ordnas. Emet samordnar invandrarärenden i integrationsenheten, som är en servicepunkt för invandrare och samarbetspartner.

– Största delen av det praktiska integrationsarbetet utförs i skolorna och daghemmen samt inom studierna för de vuxna. Jag försöker vara i kontakt med alla parter inom de olika sektorerna så att vi vet vad som görs på de olika ställena. Här grundar sig integrationsarbetet helt på samarbete mellan kommunerna. Vi vill att invandrartjänsterna ska erbjudas effektivt och koncentrerat på ett ställe. Det kräver aktiv samordning på både administrativ och praktisk nivå.

Företag är intresserade av nykomlingarnas internationella bakgrund

Emet berättar att man hela tiden utvecklar kontakterna till näringslivet i regionen. Jakobstadsregionens sysselsättningsläge är bra: i regionen finns ca 3 000 företag, varav 1 200 ligger i Jakobstad. Den nya arbetskraften intresserar företagen.

– Regionens företag exporterar mycket utomlands, så här visar även näringslivet intresse för internationalitet, berättar Emet.

Att främja kulturell mångfald ingår i regionens strategiska program. Emet uppmanar även andra kommuner att förena sina resurser i integrationsarbetet, och det lönar sig också att inkludera organisationer och invandrarnas egna nätverk i planeringsarbetet.

– Man måste sätta sig vid samma bord för att diskutera hur det lönar sig att sköta saker tillsammans. Genom samarbete kan förändringen göras till en resurs.