Landskapsreformen

Landskapsreformen innebär en omfattande förändring i förvaltningen, verksamhetssätten och aktörernas roller. I och med reformen börjar landskapsförbundens uppgifter, merparten av NTM-centralernas uppgifter och arbets- och näringstjänsternas uppgifter från ingången av 2019 omfattas av de nya landskapens organiseringsansvar. De nya självstyrande landskapen kommer framöver att utgöra en helt ny förvaltningsnivå i Finland.   

Samtidigt genomförs en omfattande tillväxttjänstreform i och med att de nuvarande arbets- och näringstjänsterna och företagstjänsterna slås ihop till en tillväxttjänst och produktionen öppnas för konkurrens. Landskapen ska i fortsättningen också ansvara för regionutvecklingen.

Arbets- och näringsministeriet har berett reformen och den lag som ansluter sig till reformen i samarbete med de aktörer som är centrala. Genom lagen samordnas regionutvecklingssystemet och tillväxttjänsterna med systemet med självstyrande landskap. En lagberedningsgrupp och en styrgrupp har tillsatts för beredningen av lagstiftningen om regionutvecklingssystemet och tillväxttjänsterna.

Tillväxttjänsterna

För tillväxttjänstreformen har det tillsatts tre beredningsgrupper som ska omdefiniera uppgifterna för de nuvarande arbets- och näringstjänsterna och NTM-centralernas företagstjänster. Vid reformen slås arbets- och näringstjänsterna och företagstjänsterna ihop till offentliga tillväxttjänster. På så sätt främjas ny företagsverksamhet, företagstillväxt, förnyelse och internationalisering samtidigt som man möter förändringarna på arbetsmarknaden.

Tillväxttjänsternas konkurrensbaserade flerproducentmodell motsvarar i stor utsträckning den motsvarande modellen för social- och hälsotjänster. Den konkurrensbaserade produktionsmodellen och kundens valfrihet ökar tjänsternas genomslagskraft, leder till nya tjänsteinnovationer och skapar en ny marknad för tjänster.

Kartläggningen av marknaden för tillväxtservice är färdig – i landskapen finns färdiga marknader för tjänster för arbetssökande och företag

I Finland finns det drygt 10 000 företag som är verksamma på marknaden för tillväxttjänster, dvs. på servicemarknaden för arbetssökande och företag. Antalet företag har ökat under de senaste åren. Speciellt sysselsättningsverksamhet är en klart tillväxtorienterad sektor. I alla blivande landskap finns det redan nu serviceföretag som kan ta itu med utmaningen, när produktion av tillväxttjänster ges ut på marknaden fr.o.m. 2019 i samband med landskapsreformen. Konkurrensutsättningen av tillväxttjänster kan reformera servicemarknaden och göra den mångsidigare samt bredda utbudet av serviceproducenter.

Uppgifterna framgår av en marknadsanalys som arbets- och näringsministeriet genomfört. I samband med beredningen av tillväxtservicen kartlades hösten 2016 och i början av 2017 nuläget för marknaden och dess möjligheter att producera tjänster av ny typ. Utöver de statistiska uppgifterna har man hållit öppna diskussionsmöten med serviceföretag och hört två internationella aktörers erfarenheter från olika länder.

Kartläggningen av marknaden för tillväxtservice är färdig – i landskapen finns färdiga marknader för tjänster för arbetssökande och företag

I Finland finns det drygt 10 000 företag som är verksamma på marknaden för tillväxttjänster, dvs. på servicemarknaden för arbetssökande och företag. Antalet företag har ökat under de senaste åren. Speciellt sysselsättningsverksamhet är en klart tillväxtorienterad sektor. I alla blivande landskap finns det redan nu serviceföretag som kan ta itu med utmaningen, när produktion av tillväxttjänster ges ut på marknaden fr.o.m. 2019 i samband med landskapsreformen. Konkurrensutsättningen av tillväxttjänster kan reformera servicemarknaden och göra den mångsidigare samt bredda utbudet av serviceproducenter.

Uppgifterna framgår av en marknadsanalys som arbets- och näringsministeriet genomfört. I samband med beredningen av tillväxtservicen kartlades hösten 2016 och i början av 2017 nuläget för marknaden och dess möjligheter att producera tjänster av ny typ. Utöver de statistiska uppgifterna har man hållit öppna diskussionsmöten med serviceföretag och hört två internationella aktörers erfarenheter från olika länder.

Rapport om marknadsdialog (på finska)

Systemet för regionutveckling reformeras

Efter landskapsreformen ligger ansvaret för regionutvecklingen hos landskapen i fråga om deras områden, hos kommunerna i fråga om deras områden samt hos staten. Landskapen svarar för den strategiska utvecklingen av sina områden i samarbete med de aktörer som är centrala. Staten har även framöver ett starkt intresse av att främja regionernas livskraft och tillväxt – och därigenom framgången för hela landet.

För att samarbetet mellan staten och landskapen ska kunna främjas och regionernas tillväxt och livskraft ska kunna stödjas är det ändamålsenligt att man stärker och utvecklar samarbetet mellan de olika statliga förvaltningsområdena i stället för att ha separat och parallell sektorspecifik styrning.

Läs mer om landskapsreformen