Landskapsreformen

Landskapsreformen innebär en omfattande förändring i förvaltningen, verksamhetssätten och aktörernas roller. I och med reformen börjar landskapsförbundens uppgifter, merparten av NTM-centralernas uppgifter och arbets- och näringstjänsternas uppgifter från ingången av 2019 omfattas av de nya landskapens organiseringsansvar. De nya självstyrande landskapen kommer framöver att utgöra en helt ny förvaltningsnivå i Finland.   

Samtidigt genomförs en omfattande tillväxttjänstreform i och med att de nuvarande arbets- och näringstjänsterna och företagstjänsterna slås ihop till en tillväxttjänst och produktionen öppnas för konkurrens. Landskapen ska i fortsättningen också ansvara för regionutvecklingen.

Arbets- och näringsministeriet har berett reformen och den lag som ansluter sig till reformen i samarbete med de aktörer som är centrala. Genom lagen samordnas regionutvecklingssystemet och tillväxttjänsterna med systemet med självstyrande landskap. En lagberedningsgrupp och en styrgrupp har tillsatts för beredningen av lagstiftningen om regionutvecklingssystemet och tillväxttjänsterna.

Tillväxttjänsterna

För tillväxttjänstreformen har det tillsatts tre beredningsgrupper som ska omdefiniera uppgifterna för de nuvarande arbets- och näringstjänsterna och NTM-centralernas företagstjänster. Vid reformen slås arbets- och näringstjänsterna och företagstjänsterna ihop till offentliga tillväxttjänster. På så sätt främjas ny företagsverksamhet, företagstillväxt, förnyelse och internationalisering samtidigt som man möter förändringarna på arbetsmarknaden.

Tillväxttjänsternas konkurrensbaserade flerproducentmodell motsvarar i stor utsträckning den motsvarande modellen för social- och hälsotjänster. Den konkurrensbaserade produktionsmodellen och kundens valfrihet ökar tjänsternas genomslagskraft, leder till nya tjänsteinnovationer och skapar en ny marknad för tjänster.

Systemet för regionutveckling reformeras

Efter landskapsreformen ligger ansvaret för regionutvecklingen hos landskapen i fråga om deras områden, hos kommunerna i fråga om deras områden samt hos staten. Landskapen svarar för den strategiska utvecklingen av sina områden i samarbete med de aktörer som är centrala. Staten har även framöver ett starkt intresse av att främja regionernas livskraft och tillväxt – och därigenom framgången för hela landet.

För att samarbetet mellan staten och landskapen ska kunna främjas och regionernas tillväxt och livskraft ska kunna stödjas är det ändamålsenligt att man stärker och utvecklar samarbetet mellan de olika statliga förvaltningsområdena i stället för att ha separat och parallell sektorspecifik styrning.

Läs mer om landskapsreformen