I Saarijärvi ses personer som får internationellt skydd som en resurs

I maj 2016 lyftes Saarijärvi fram i de nationella rubrikerna när Yle berättade om hur asylsökandena i stadens flyktingförläggning samarbetade med lokala företag. I den lilla staden som lider av svår arbetslöshet har man bestämt sig för att göra de nya invånarna till en resurs.

I Saarijärvi, med sina 10 000 invånare, placerades 300 asylsökande under hösten 2015. I januari 2016 beslöt staden att erbjuda en kommunplats för 25 asylsökande som fått uppehållstillstånd. Beslutet fattades tillsammans med flyktingförläggningen och grannkommunerna. Enligt Saarijärvis stadsdirektör Timo Rusanen är ett nära samarbete med olika aktörer nyckeln till att komma igång med integrationen.

– Under knappt ett år har vi hunnit se både framgångar och utmaningar. Några konflikter har uppkommit, men vi har rett ut dem genom aktiv inblandning och kommunikation. Staden har varit snabb med att ordna informationstillfällen där man berättat om hur åtgärderna fortskrider. Vi har sett öppenhet som en viktig sak.

Lyckade möten underlättar växelverkan

De många lyckade mötena mellan kommuninvånarna och asylsökandena har även gjort det lättare att komma över svårigheterna. Till exempel pop up-restaurangen som ordnades i flyktingförläggningen under Restaurangdagen förvånade alla med sin popularitet. Så många köade för att få smaka på maten som tillagats av professionella kockar att maten tog slut. Under stadens aktörers mässa rördes publiken då asylsökandena sjöng sången Sininen ja valkoinen på finska.

– All sådan verksamhet sammanför människor och underlättar växelverkan.

Kommunens egen historia hjälper att förstå dem som flyr krig

Enligt Rusanen har Saarijärvis historia haft sin del i att påverka stadsbornas inställning gentemot flyktingarna. Orten har en lång tradition av att förstå olikhet.

– Det fanns mer mental beredskap än jag hade förväntat mig. Hit kom ganska många evakuerade under vinter- och fortsättningskriget, vilket skapat en viss erfarenhetsbas av olikhet. Andan här har varit att en gång i tiden var vi som de.

De nya invånarna ger nytt liv åt näringslivet

Enligt Rusanen har den viktigaste insikten varit att asylsökandena som grupp har en otroligt varierad bakgrund. Identifierandet av asylsökandenas kompetens har lett till samarbete med regionens näringsliv. Staden lider av över 20 procents arbetslöshet, men man ser ändå inte nykomlingarna som ett hot. Näringslivet och asylsökande som fått arbetstillstånd sökte nya affärsmöjligheter för lokala företag i arabiska länder.

– Stadens serviceföretagare och övriga har varit mycket positivt inställda, eftersom folkmängden har minskat här. Till exempel i butikerna märktes en grupp på 300 nykomlingar mycket snabbt. Var och en har kunnat konstatera att försäljningen börjat växa, och det har skrivits positivt om detta i tidningarna. Rusanen uppmuntrar övriga kommuner att förhålla sig till flyktingar som en framtida
resurs.

– Det här är en riksomfattande utmaning. Jag ser massvis med möjligheter.  I asylsökandenas mångfald ingår en väldig potential: all ny kulturell kompetens och kunskap kan bli en fördel för kommunen till exempel i formen av nya företag.