Social- och hälsovårdssektorn befinner sig mitt i nationella reformer och förändrade internationella trender. Social- och hälsovårdsreformen påverkar personalen och företagsfältet i sektorn. Dessutom påverkar andra förändringar, till exempel de personaldimensioneringar som styrs genom lagstiftning, de ökande personalbehoven inom branschen.

Avsikten är att överföra arbets- och näringstjänsterna till kommunerna under år 2024. Regeringens riktlinje har att göra med regeringsprogrammets sysselsättningsmål och stärkandet av kommunernas ansvar för sysselsättningstjänsterna. Reformen påverkar i stor utsträckning både arbets- och näringsbyråernas och kommunernas arbetstagare och uppgifter, skriver arbetsminister Tuula Haatainen.

Ministerarbetsgruppen för främjande av sysselsättningen fastställde den 2 december 2021 riktlinjer för finansieringsmodellen för reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024, som ska sporra kommunerna att utveckla och erbjuda effektiva sysselsättningstjänster. Ministerarbetsgruppen preciserade också de tidigare riktlinjerna för uppgifter på riksnivå och uppgifter som ska överföras till kommunerna.

De små och medelstora företagens konjunkturförväntningar inom den närmaste framtiden inom social- och hälsovårdstjänsterna är positiva och har ökat klart sedan 2020.

Aktörerna inom sektorn för hälsovårds- och socialtjänster förväntar sig att social- och hälsovårdsreformen för med sig nya möjligheter, men också hårdare konkurrens. Inom branschen förväntas ske en stor omvälvning och stämningen är avvaktande. För de små och medelstora företagen inom branschen har konjunkturutsikterna för hösten 2017 och konjunkturutsikterna på personalsidan försämrats något jämfört med läget i våras.