Arbetslivsbarometern 2018: Äldres arbetsförmåga har utvecklats i bättre riktning

Arbets- och näringsministeriet 8.10.2019 10.08 | Publicerad på svenska 14.10.2019 kl. 10.28
Pressmeddelande

Arbetsförmågan hos de äldsta arbetstagarna i förhållande till arbetets fysiska och psykiska krav har förbättrats sedan övergången till 2000-talet. Erfarenheterna av arbetets fysiska belastning blir allt sällsyntare bland 55–64-åringar. Av dem upplever 37 % sitt arbete som fy-siskt tungt medan motsvarande andel var 43 % år 2002. Erfarenheten att arbetet är psykiskt belastande har under samma tid ökat framför allt i de yngsta åldersgrupperna.

En majoritet av löntagarna upplever att arbetet åtminstone i någon mån är psykiskt ansträngande. En drygt tredjedel upplever att arbetet är fysiskt tungt. När det gäller frågan om hur ansträngande arbetet upplevs vara har det skett små förändringar bland löntagarna under 2000-talet. Nio av tio löntagare anser att den egna arbetsförmågan är god i förhållande till de psykiska och fysiska kraven i arbetet, framgår av arbetslivsbarometern 2018:s slutrapport.

- Även om arbetslivet förändras intensivt har erfarenheterna av arbetet hållit sig överraskande lika. Det största ansvaret för välbefinnande i arbetet bär arbetssamfundet själv, där det största ansvaret bärs av cheferna. Genom gott ledarskap kan arbetet organiseras så att den psykiska och fysiska belastningen förblir rimliga, kommenterar arbetsminister Timo Harakka resultaten.

Skillnaderna i arbetsbelastning är stora mellan de socioekonomiska grupperna och löntagarna som arbetar inom olika sektorer. Arbetet belastar framför allt arbetstagare och personer som arbetar inom industrin fysiskt och tjänstemän psykiskt. Inom kommunsektorn upplever fler än genomsnittet att arbetet är både fysiskt och psykiskt tungt.

Erfarenheter hos 18–34-åringar av att arbetet är belastande har blivit vanligare jämfört med början av 2000-talet: av dem upplever nu till och med 63 % sitt arbete som psykiskt tungt (49 % år 2002) och 43 % fysiskt tungt (36 % år 2002).

- Förändringarna bland de yngre åldersgrupperna väcker oro. De ungas erfarenheter av hur tungt arbetslivet är kräver noggrannare analys och åtgärder, konstaterar arbetsminister Harakka.

I den arbetslivsbarometer som görs under hösten 2019 har man frågat närmare om arbetsutmattning samt motivation och glädje som gäller arbetet. Dessa uppgifter får vi nästa år, säger arbetsministern.

Samtidigt lyfter ministern fram att de yngre åldersgruppernas förväntningar på utveckling av arbetslivskvaliteten är mer optimistiska än hos övriga.

- På arbetsplatserna bör man fundera över lösningar för hur man motsvarar förväntningarna hos löntagare i olika ålder, och hur man får dem med att utveckla arbetet och arbetsplatsens verksamhet, säger Harakka.

Bland de yngsta åldersgrupperna betonas framför allt introduktion i arbetet och handledning samt samordning av arbete och det övriga livet. Arbetsgivare kan stödjas på olika sätt: man kan till exempel berätta hur saker och ting har lösts på andra arbetsplatser och stödja deras egen utvecklingsverksamhet.

Arbetet fördelar sig ojämnt i stora företag och inom staten, arbetstakten är hård inom kommunsektorn

Den ojämna fördelningen av arbetet är en betydande stressfaktor. Så mycket som 37 procent av löntagarna upplevde 2018 att arbetsmängden på den egna arbetsplatsen inte fördelar sig jämnt mellan arbetstagarna. De som arbetar inom privat service var mer nöjda (66 %) med fördelningen av arbetsmängden, antalet nöjda var lägst inom staten (46 %).

Arbetsmängden upplevs vara alltför stor oftare inom offentlig än privat sektor: så mycket som var fjärde löntagare inom staten och kommunerna upplever detta. Det är vanligt att arbetet ska utföras inom snäva tidsramar eller i mycket snabb takt – 36 % av alla löntagare berättade att de upplever det varje dag och en tredjedel att de upplever det varje vecka. 

Bland sektorerna urskiljer sig särskilt kommunsektorn där så mycket som 42 % av löntagarna svarade att de arbetar i hög arbetstakt. Arbetstakten är snabb även inom den privata servicesektorn (37 %).

Det är viktigt att utveckla arbetslivskvaliteten och produktiviteten vid sidan om höjd sysselsättningsgrad

Deltagande och utvecklande av kunnandet och en trygg arbetsmiljö är styrkor i det finländska arbetslivet. Arbetslivsbarometern berättar att det långsiktigt har gjorts framsteg inom dessa områden.

Enligt nya uppgifter i slutrapporten upplevde 44 procent av löntagarna att man på arbetsplatserna har strävat mycket efter att påverka säkerhetsfrågor. Ytterligare 44 procent uppgav att säkerhetsfrågorna i viss mån har beaktats. Endast två löntagare av ett hundra gjorde bedömningen att man inte alls hade fäst uppmärksamhet vid säkerheten.

När man eftersträvar en hög sysselsättning blir den grupp som arbetar mångsidigare.

Det gäller för arbetsplatserna att hitta flexibla sätt att inkludera människor som är olika i fråga om sin livssituation, kulturella bakgrund, ålder och arbetsförmåga.

- Mångsidighet är en rikedom som man borde kunna dra nytta av, säger arbetsministern.

Arbetslivsbarometern

  • en enkätundersökning riktad till löntagare
  • har genomförts sedan 1992
  • ger information om hur löntagarna upplever arbetslivskvaliteten
  • uppgifterna i arbetslivsbarometern 2018 baserar sig på 1 650 telefonintervjuer
  • uppgifterna kan på ett tillförlitligt sätt generaliseras till att gälla löntagare i hela landet och inom alla sektorer.

- Det återstår ännu mycket att göra för att utveckla arbetslivskvaliteten och produktiviteten. I och med att arbetslivet är under omvandling och den tekniska utvecklingen förändrar arbetet måste man säkerställa att alla hänger med i förändringarna. Det väsentliga är att samtliga arbetstagares färdigheter och idéer kan användas gemensamt på arbetsplatserna, betonar Timo Harakka.

Ytterligare information:

Maija Lyly-Yrjänäinen, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 109
Jenni Karjalainen, arbetsministerns specialmedarbetare, arbets- och näringsministeriet, tfn 040 751 5496


Timo Harakka

Arbetsminister

Finlands Socialdemokratiska Parti