Den färska forskningsrapporten om PITKO- och MALUSEPO-utredningarna ändrar inte den allmänna bilden – målet om klimatneutralitet 2035 är möjligt endast med hjälp av täckande och omfattande åtgärder

Arbets- och näringsministeriet 23.1.2020 13.13 | Publicerad på svenska 29.1.2020 kl. 14.50
Pressmeddelande

Forskningsrapporten om en fortsatt PITKO-utredning om den långsiktiga utvecklingen av totalutsläppen och vägarna för utsläppsminskning och av MALUSEPO-utredningen om växthusgasutsläpp och kolsänkor inom jordbrukssektorn, markanvändningen och skogsbruket offentliggjordes den 23 januari 2020. Resultaten från granskningen av scenarier är enhetliga med de preliminära resultaten som presenterades i november 2019.

Forskningsrapporten om en fortsatt PITKO-utredning om den långsiktiga utvecklingen av totalutsläppen och vägarna för utsläppsminskning och av MALUSEPO-utredningen om växthusgasutsläpp och kolsänkor inom jordbrukssektorn, markanvändningen och skogsbruket offentliggjordes den 23 januari 2020. Resultaten från granskningen av scenarier är enhetliga med de preliminära resultaten som presenterades i november 2019.

Den slutsats som kan dras om utredningarna blir allt tydligare att det mål om klimatneutralitet som statsminister Sanna Marins regering ställt upp för 2035 endast är möjligt att uppnå genom att man genomför täckande och konsekventa utsläppsminskningsåtgärder inom samtliga utsläppssektorer samtidigt som man upprätthåller tillräckliga nettokolsänkor inom markanvändningssektorn.

Enligt utredningarna bör man med hjälp av politikåtgärder och andra åtgärder snabbt lyckas vända Finlands växthusgasutsläpp redan under de närmaste åren och fortfarande öka utsläppsminskningstakten efter 2030. Minskningsåtgärder behövs inom alla utsläppssektorer, och dessutom bör priset på utsläppsrätter stiga till cirka 60 euro per ton koldioxid fram till 2035 (priset är nu ca 25 euro/ton). Om priset för en utsläppsrätt inte stiger nämnvärt från nuvarande nivå, behövs ytterligare nationell styrning.

Att avstå från fossila energikällor och minska processbaserade utsläpp från industrin enligt en snabb tidtabell är dock kritiskt. Växthusgasutsläppen från trafiken bör också minska planenligt, dvs. halveras fram till 2030 och uppnå 0-nivån före 2045.

Markanvändningen, dvs LULUCF-sektorn, åstadkom en nettokolsänka i alla scenarier, dvs. upptagen av växthusgaser var större än utsläppen. I LULUCF-sektorns växthusgasbalans har skogsmarkens kolsänkor en klart större betydelse än andra former av markanvändning. Det är viktigt att upprätthålla skogarnas höga förmåga att binda koldioxid och minska utsläpp som orsakas av ändringar i markanvändningen.

– Utredningens scenarier bekräftar att klimatneutralitet 2035 är ett mål som förutsätter konsekventa åtgärder inom alla relevanta sektorer med utsläpp och kolsänkor. Vi behöver en långsiktig och målmedveten politik som sträcker sig över regeringsperioderna, konstaterar överdirektör Riku Huttunen från arbets- och näringsministeriet.

Enligt regeringsprogrammet genomförs åtgärderna för att minska utsläppen på ett socialt och regionalt rättvist sätt och så att alla samhällssektorer inkluderas. I PITKO-MALUSEPO-projektet granskades inte övergången ur denna synvinkel, utan utgångspunkten för beräkningarna var att minimera kostnaderna för utsläppsminskningen på riksnivå.

Utredningarna baserar sig på scenarier som sträcker sig fram till 2050 och utarbetades vid workshopparna 2018–2019 i anslutning till PITKO-projektet. De beskriver olika vägar för att genomföra uppställda låga utsläppsmål. Scenarieberäkningarna uppdaterades i det fortsatta PITKO-MALUSEPO-arbetet med beaktande av regeringens mål om klimatneutralitet. Scenarierna som sådana kan inte användas som underlag för politikåtgärder, utan de producerar bakgrundsinformation om olika sektorers och branschers potential och kostnader för utsläppsminskningar.

Det behövs ännu djupare och bredare forskning som beaktar regionala, ekonomiska och sociala utmaningar och möjligheter samt särdrag som gäller olika branscher. Rättviseaspekten måste beaktas vid beslut om inriktningen av utsläppsminskningar och nödvändiga politikåtgärder. Det gäller också att vidta åtgärder så snabbt som möjligt för att investeringarna för en översyn av hela infrastrukturen ska kunna genomföras tillräckligt snabbt.

Resultaten från utredningen kommer att användas vid utarbetandet av den långsiktiga strategi för minskade utsläpp (LTS) till 2050 som ska lämnas till Europeiska kommissionen. Resultaten används även vid beredningen av nationella utsläppsminskningsåtgärder samt som bakgrundsinformation vid beredningen av klimat- och energistrategin samt den klimatpolitiska planen på medellång sikt. Beredningen av strategin och planen inleds under våren, och de lämnas i form av statsrådets redogörelse till riksdagen 2021.

Den fortsatta PITKO-utredningen genomfördes av ett konsortium som leds av Teknologiska forskningscentralen VTT och där också Finlands miljöcentral och Merit Economics är med. MALUSEPO-utredningen gjordes av Naturresursinstitutet (Luke). Forskningsprojekten genomfördes på uppdrag av arbets- och näringsministeriet och jord- och skogsbruksministeriet.

Ytterligare upplysningar:       

Petteri Kuuva, industriråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 4116
Tiina Koljonen, ledande forskare, VTT, tfn 020 722 5806 (den fortsatta PITKO-utredningen)
Jyrki Aakkula, utvecklingschef, Naturresursinstitutet, tfn 029 5326 045 (MALUSEPO-utredningen)