Arbetskraftssituationen inom social- och hälsovårdsbranschen har förbättrats

Arbets- och näringsministeriet 25.2.2015 9.00
Pressmeddelande

Bristen på arbetskraft inom social- och hälsovårdsbranschen ökar inte längre och perioderna med arbetslöshet inom branschen håller på att bli längre. Efterfrågan och utbudet på arbetskraft har kommit i balans, och inom vissa regioner finns det till och med överutbud på närvårdare och handledare inom socialbranschen.  Före år 2030 kommer dock 55 procent av den arbetskraft som var i arbetslivet år 2010 att bli pensionerade. Med beaktande av den ökade efterfrågan på arbetskraft blir sammanlagt 283 000 arbetsplatser lediga inom de olika yrkena inom branschen. Uppgifterna ovan framgår av den rapport om arbetskraftens tillräcklighet inom social- och hälsovårdsbranschen nu och i framtiden ("Sosiaali- ja terveysalan työvoiman riittävyys nyt ja tulevaisuudessa") , som statistikforskare Eija-Leena Koponen avfattat på arbets- och näringsministeriets uppdrag . Rapporten är en uppdatering av kartläggningen från 2012.

Som helhet betraktat lider inte social- och hälsovårdsbranschen någon brist på arbetskraft inom den närmaste framtiden, men efterfrågan och utbudet på arbetskraft möts inte yrkesvis eller regionvis. År 2013 fanns det 1,8 arbetslösa arbetssökande per ledig arbetsplats i hela landet. Antalet arbetssökande varierade regionvis från 0,9 i Nyland till 3,0 i Satakunta och 4,3 i Mellersta Finland. Särskilt situationen på bostadsmarknaden påverkar arbetskraftens rörlighet mellan regionerna. I jämförelsen mellan landskapscentra är boendekostnaderna i Nyland 35 procent högre än i Satakunta och en femtedel högre än i Mellersta Finland.

Cirka 349 000 personer arbetar i yrken inom social- och hälsovårdstjänsterna. Statens ekonomiska forskningscentral VATT förutspår att behovet av dem år 2030 är cirka 458 000, dvs. 109 000 fler än år 2011.  Det innebär 17 procent av de sysselsatta, dvs. en procentenhet mer än nuförtiden. De centrala utgångspunkterna för prognosen är antagandet om den årliga ökningen av produktiviteten, den ökande storleken av åldersklasserna och senareläggningen av servicebehovet. De som blir klara med sin yrkesutbildning på olika nivåer inom branschen räcker nätt och jämnt till för att tillgodose behovet av arbetskraft, om studierna avklaras och arbetsplats hittas enligt de mål som utbildningsförvaltningen satt upp.

Enligt den prognos som ANM publicerade år 2012 är den totala bristen på arbetskraft inom social- och hälsovårdstjänsterna fram till år 2025 även som bäst cirka 18 000 arbetstagare, fastän samtliga antaganden om produktivitet, den tidsmässiga förläggningen av servicebehovet och avklarad utbildning enligt dåtida beräkningsmodeller skulle förverkligas.

Enligt den rapport som nu avfattats är framtidsutsikterna för branschen bättre än tidigare, förutsatt att produktiviteten inom branschen förmås att stiga varaktigt, att branschens attraktivitet och kvaliteten på arbetslivet utvecklas och utbildningen inom branschen avklaras i enlighet med uppsatta mål. Ett mer omfattande utnyttjande av tekniken, ökning av branschens attraktionskraft och förbättring av arbetslivets kvalitet, reformering av arbetsprocesserna, utveckling av nya servicekoncept samt en reform av uppgiftsstrukturerna enligt servicebehovet kommer att inneha en nyckelroll i säkerställandet av tillgången på kompetent arbetskraft.

Rapporten (på finska) kan läsas på arbets- och näringsministeriets webbplats på adressen www.tem.fi/julkaisut

Ytterligare upplysningar:

forskare Eija-Leena Koponen, tfn 044 0462397

utvecklingsdirektör Ulla-Maija Laiho, ANM, tfn 040 8268767