ANM stöder elva spetsprojekt för energiteknik år 2017

Arbets- och näringsministeriet 30.1.2017 15.29
Pressmeddelande

Arbets- och näringsministeriet har den 30 januari 2017 offentliggjort sitt beslut om de investeringsprojekt för förnybar energi och ny energiteknik som får stöd år 2017. Det beviljade stödet på 39,7 miljoner euro fördelar sig mellan elva olika spetsprojekt för energi.

Fyra av de utvalda projekten hänför sig till användningen av biogas inom transporter: BioSairila Oy (3,39 miljoner euro), Gasum Oy (7,97), Mäntsälän Biovoima Oy (3,65), VSS Biovoima Oy (2,95). Fem projekt handlar om energisystem och energieffektivitet: Adven Oy (2,25), Lahti Energia Oy (3,0), Lemminkäinen Talo Oy (2,19), Lempäälän Energia Oy (4,74), Liikennevirta Oy (2,04). Ett projekt gäller solel, Nurmon Aurinko Oy (2,72), och ett projekt laddningsinfrastrukturen för elbilar, Eera Oy (4,8 miljoner euro).

Stödet täcker cirka 30 procent av projektens godtagbara kostnader som uppgår till cirka 130 miljoner euro. De totala investeringarna i projekten är dock betydligt större.

En närmare beskrivning av projekten (på finska)

Systemet för ansökan om stöd för spetsprojekt för energi baserar sig på konkurrens mellan projekten. Målet var att stöda sådana projekt som på bästa sätt bidrar till uppfyllandet av de nationella energi- och klimatmålen och EU:s energi- och klimatmål för år 2030. Ursprungligen inlämnades 55 ansökningar; i 30 fall av dem lämnades senare in en komplettering till ansökan. De projekt som beviljas understöd valdes bland de sistnämnda.

Bedömningen och jämförelsen av projekt baserade sig på en övergripande prövning där kriterierna utgjordes av projektets demonstrationsvärde, det ansökta beloppet av understöd, genomförbarheten av projektet, projektets energieffekter, kostnadseffektivitet och andra inverkningar. På grund av de tidtabellsmässiga och andra mål som satts upp för spetsprojekten för energi fästes särskild uppmärksamhet vid genomförbarheten av projekt enligt den uppsatta tidtabellen.

De projekt som nu beviljades stöd inbegriper omfattande försök med sådana tekniska lösningar som bedöms vara nödvändiga med tanke på uppnåendet av målet för 2030. Projekten anses dessutom vara förenade med inhemsk specialkompetens och ha stor exportpotential.

Utöver upptäckten av nya lösningarna för trafiksektorn var ett ytterligare mål kommersialisering av energitekniken. Således gjordes en bedömning att stödets effekt kan ökas, om stödet fördelas mellan flera projekt av olika typ.

Trafiksektorn utsätts för ett särskilt stort tryck att minska utsläppen. Användningen av biogas i transporter förväntas vara en viktig del av de framtida energilösningarna inom trafiksektorn. Förutsättningarna för gasbilismen kan förbättras genom en ökning av produktionen och utvidgning av nätverket med tankningsstationer. Kondenseringen av biogas, metaniseringen av koldioxid (framställningen av metan av koldioxid) samt kombinationen av biogas- och biodieselproduktionen representerar den nya tekniken i de projekt som nu beviljades stöd.

Kondenserad biogas kan också användas inom den tunga landsvägstrafiken och den kan på ett kostnadseffektivt sätt transporteras till andra tankningsställen. Innovationerna kring biogasanläggningar och de lösningar som inbegriper ny teknik förbättrar projektens lönsamhet i framtiden. Många av lösningarna följer dessutom andra principer för kretsloppsekonomin.

När det gäller ökningen av antalet elbilar utgörs utmaningen, utöver det höga inköpspriset på fordon och fordonens korta räckvidd, dessutom av bristen på laddningsinfrastruktur. På grund av det låga antalet elbilar är laddningssystemets utnyttjandegrad låg, vilket innebär att företag inte har tillräckliga incitament att investera i ett täckande laddningsnätverk.

Förutsättningarna för elbilismen kan förbättras genom ett mer täckande nätverk av laddningsstationer, varvid utnyttjandegraden höjs och gör det möjligt att i framtiden bygga infrastrukturen i regel på marknadens villkor. Vid sidan av minskningen av koldioxidutsläppen skulle en ökning av antalet elbilar minska betydligt exempelvis de lokala utsläppen i städerna och förbättra energieffektiviteten inom trafiksektorn.

I framtiden är behovet av olika lösningar typ efterfrågeelasticitet och andra slags lösningar ännu större, när andelen variabel produktion av förnybar energi ökar. Enligt bedömning kommer olika tekniker för lagring av elektricitet samt speciellt sådana smarta system och styrsystem som hänför sig till detta att ha en viktig betydelse. Allt större uppmärksamhet bör fästas vid energieffektiviteten.

Solelsystem av olika slag förväntas bli betydligt allmännare i framtiden. Antalet större kraftverk i industriell skala är dock ännu lågt i Finland. Produktionen av solel är mest kostnadseffektiv vid sådana objekt där den el som produceras kan utnyttjas till fullo.

Ytterligare upplysningar:
Pekka Grönlund, överinspektör, ANM, tfn 029 506 4815
Kati Veijonen, specialsakkunnig, ANM, tfn 029 506 4214