ANM i budgetpropositionen för 2019: mer satsningar på innovationsfinansiering, sysselsättning och energistöd

Arbets- och näringsministeriet 29.8.2018 14.12 | Publicerad på svenska 30.8.2018 kl. 12.53
Pressmeddelande

Anslagen under arbets- och näringsministeriets huvudtitel i budgetpropositionen för 2019 uppgår till sammanlagt 2 533 miljoner euro. Tyngdpunkten ligger på tillväxtpolitik som stöder regeringens sysselsättnings- och tillväxtmål.

– Finlands ekonomiska tillväxt är för närvarande god. Fortfarande måste man se till att företagens tillgång på kompetent arbetskraft är tillräcklig nu och i framtiden. Budgetpropositionen skapar goda förutsättningar för detta, konstaterar näringsminister Mika Lintilä.

– Sysselsättningsgraden har stigit och närmar sig nu 72 procent, dvs. det mål som regeringen hade satt. Det är fint att den ekonomiska tillväxten fortsatt är stark och att regeringen genom sina beslut har lyckats stödja en positiv sysselsättningsutveckling, fortsätter arbetsminister Jari Lindström.

Ökade anslag för Business Finland och innovationsfinansiering

Regeringen beslutade vid sina budgetförhandlingar att öka Business Finlands fullmakter att bevilja understöd med 69 miljoner euro. Detta tillägg innebär att Business Finland 2019 förfogar över sammanlagt 344 miljoner euro, vilket är nästan 74 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2018.

– Vi föreslog betydliga ytterligare satsningar på forskning och produktutveckling. Jag är nöjd över att vi fick det vi önskade. Finland har tydligt hållit på att bli efter konkurrentländerna i fråga om satsningar på innovationer. Detta var regeringen tvungen att reagera på. Dessa beslut påskyndar exporten och lägger grunden även för framtida tillväxt, konstaterar näringsminister Lintilä.

Regeringen beslutade också att öka anslaget för Business Finlands omkostnader med 8 miljoner euro. Tilläggsanslaget gör att Business Finlands utrikesnätverk stärks och att man kan fortsätta den programverksamhet för att stödja företagens tillväxt som visat sig fungera bra. För stärkande av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab:s strategiska forskning föreslår regeringen ett tilläggsanslag på 7 miljoner euro.

– Höjningen av anslaget för Business Finlands omkostnader tryggar en fortsättning av de mest framgångsrika tillväxtprogrammen och anskaffning av ytterligare resurser utomlands – just där behovet av personresurser är som störst, fortsätter minister Lintilä.

Mer lönesubvention och ett riksomfattande program för arbetsförmåga

– Jag är nöjd över att det satsas 10 miljoner euro mer på lönesubventionen, som har visat sig vara en effektiv sysselsättningsmetod. Vi höjer det totala beloppet av den hundraprocentiga lönesubvention som riktas till organisationer så att det täcker 4 000 årsverken. Utbetalningen av lönesubvention till företagen ska bli snabbare och enklare, konstaterar minister Lindström.

Dessutom ska företagen betalas en bonus, om de under lönesubventionsperioden ändrar en visstidsanställning till en tillsvidareanställning eller om de med hjälp av lönesubvention genast anställer en arbetslös som tillsvidareanställd.

Regeringen beslutade att det ska startas ett riksomfattande program för arbetsförmåga i syfte att utveckla långtidsarbetslösas arbets- och funktionsförmåga och den individuella identifieringen av rehabiliteringsbehovet hos dem med hjälp av ett tvärsektoriellt servicenätverk. Syftet är att arbetslösa genom rehabilitering ska komma in på arbetsmarknaden igen, samtidigt som man erkänner att det bland de arbetslösa finns människor som inte längre kommer in på den öppna arbetsmarknaden men att det även för dem måste finnas en mänsklig lösning. Som ett led i detta arbete utformas ett nytt servicekoncept inom arbetsförmedlingen genom utnyttjande av bland annat forskningsresultat och de resultat som fåtts genom försöket med arbetsbanker.

Även arbets- och näringsbyråernas får mera resurser i enlighet med vad som beslutats tidigare. Dessutom införs för viss tid en resultatbonus vid arbets- och näringsbyråerna för att främja sysselsättningen av sådana som varit arbetslösa länge.

Kanslichefernas förslag för att stödja sysselsättningen

En grupp kanslichefer bestående av statssekreterare Martti Hetemäki samt kanslicheferna Jari Gustafsson och Anita Lehikoinen beredde för budgetförhandlingarna förslag till nya åtgärder för att trygga tillgången på arbetskraft och främja sysselsättningen av personer som länge varit arbetslösa. Regeringen ökar snabbverkande och kortvariga yrkesinriktade utbildningar och högskoleutbildningar som t.ex. syftar till avläggande av en del av en examen. För detta anvisas ett tilläggsanslag på 20 miljoner euro i tilläggsbudgeten hösten 2018 i form av omfördelningar mellan momenten.

Man strävar efter att underlätta etableringen på arbetsmarknaden för personer med invandrarbakgrund genom att öka språkundervisningen och samhälls- och arbetslivsorienteringen. För denna helhet anvisas 10 miljoner euro, även det i form av omfördelningar mellan momenten i tilläggsbudgeten hösten 2018.

Regeringen har som mål att se till att övergången från sysselsättningsförsöken till pilotförsöken med tillväxttjänster sker smidigt. Bästa praxis från sysselsättningsförsöken tas med i pilotförsöken med tillväxttjänster bland annat med hjälp av en alliansmodell.

Ytterligare satsningar på främjande av energiteknik

I fråga om energisektorn har det i budgeten avsatts mer pengar för energistöd som reformerar strukturerna. De skattelösningar som det beslutats om stöder övergången från fossila bränslen till förnybara. Användningen av el och biogas främjas i vägtrafiken för att minska utsläppen från den. Det infrastrukturstödprogram som inleds i år fortsätter nästa år.

Energistödsfullmakten föreslås uppgå till 80 miljoner euro, vilket är 25 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för innevarande år. Ökningen baserar sig på den nationella energi- och klimatstrategin.

– Tilläggssatsningarna på energistödet är ett element när det gäller att uppnå Finlands nationella och EU:s energi- och klimatmål. Syftet är att rikta tilläggssatsningen i första hand till demonstrationsprojekt för ny energiteknik. Vi bereder oss också på att stödja investeringar i produktion av förnybara drivmedel. Satsningarna främjar Finlands nationella genomförande av Agenda 2030, i synnerhet målet ett koldioxidneutralt och resurssmart Finland, konstaterar minister Kimmo Tiilikainen.

Utgifterna för produktionsstöd för el som producerats av förnybara energikällor sjunker med nästan 50 miljoner euro, vilket beror på högre priser på utsläppsrätter och el. Med stöd av den ändring av produktionsstödslagen som redan godkänts av riksdagen genomförs ett teknikneutralt anbudsförfarande. Det nya systemet medför utgifter från och med 2020.

– Produktionsstöd ska i fortsättningen betalas endast för de mest kostnadseffektiva och konkurrenskraftiga investeringarna, och jämfört med det nuvarande tariffsystemet är det för skattebetalarna ett mycket förmånligare sätt att stödja produktion av el från förnybara energikällor. Det gör att vi kan erbjuda allt förmånligare och renare energi i framtiden, fortsätter minister Tiilikainen.

Broavtalsmodell sprids till fler områden med arbetskraftsbrist

Regeringen utvidgar broavtalsmodellen från Sydvästra Finland även till andra regioner som lider brist på arbetskraft. Broavtalen upprättas före utgången av året och fullgörs inom budgetramen. Regeringen satsar dessutom 3 miljoner euro på snabbt genomförbara regionala projekt som ska stödja tillgången på kompetent arbetskraft i regionstäderna. Även kommunerna och företagen i regionerna i fråga förbinder sig att delta i finansieringen av projekten.

– Den snabba tillväxten gör att tillgången på kompetent arbetskraft riskerar att bli en flaskhals för tillväxten på flera håll i landet. Genom broavtalsmodellen utökas samarbetet mellan staten och regionerna för att åtgärda sådana flaskhalsar. Broavtalet fungerar också som modell för samarbetet med regionstäderna, berättar minister Lintilä.

Regeringen ökade anslaget för det regionala transportstödet med en miljon euro. Det innebär att det nästa år kan betalas regionalt transportstöd till ett belopp av 6 miljoner euro. Syftet med transportstödet är att upprätthålla och utveckla verksamhetsförutsättningarna för små och medelstora företag i glesbebyggda regioner genom att minska den kostnadsbelastning som föranleds av långa transportsträckor för produkter.

– Transportstödet är ett konkret sätt att måna om livskraften och företagens konkurrenskraft i glesbebyggda regioner. Därför är beslutet viktigt, påminner Lintilä.

Beloppen kan ändras och är slutgiltiga efter statsrådets allmänna sammanträde den 17 september 2018.

Bilag: Regeringens sysselsättningsåtgärder och uppnådda resultat (på finska)

Regeringens pressmeddelande: Kompetens, sysselsättning, tillväxt och livsmedel i huvudfokus i budgetpropositionen för 2019

Ytterligare upplysningar:
Jukka Ihanus, näringsministerns specialmedarbetare, tfn 050 463 9929
Juha Halttunen, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 050 574 0236
Taru Savolainen, bostads-, energi- och miljöministerns specialmedarbetare, tfn 040 535 8622
Jari Gustafsson, kanslichef, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7400
Mika Niemelä, ekonomidirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 2135