2010-talet kommer att gå till historien som ett årtionde då många företag i Finland sade upp ett stort antal arbetstagare på en gång. De som blivit arbetslösa har fått hjälp i att hitta nytt jobb och att utbilda sig genom både nationella åtgärder och Europeiska globaliseringsfondens (EFG) finansiering. EFG-finansieringen har i Finland utnyttjats vid samtliga uppsägningar som uppfyllt kriterierna.

Strukturomvandlingens omfattning framgår av exempelvis det att Finland under det innevarande årtiondet varit en av de största användarna, och åren 2015—2016 rentav den största användaren, av EFG-finansiering bland samtliga medlemsländer i EU.

90 procent av de uppsagda från Microsoft hittat ett nytt jobb.

Sju av de tio EFG-projekt som genomförts i Finland har gällt uppsägningar inom IKT-sektorn, och den åtminstone för tillfället  senaste av dem avslutades i början av februari. Genom projektet främjades återanställningen av de personer som år 2016 hade sagts upp från Microsoft. Om EFG-projekten i ljuset av resultaten, dvs. den genomsnittliga återanställningsgraden på 83 procent, varit genomgående framgångsrika, är resultaten av det nyss avslutade Microsoft-projektet särskilt smickrande: När det tvååriga projektet avslutades hade 90 procent av de uppsagda hittat ett nytt jobb och endast 4,9 procent av de uppsagda var fortfarande arbetslösa.

Särskilt de jättelika uppsägningarna i samband med att Nokia och Microsoft avvecklade sin mobiltelefontillverkning lämnade säkert ingen finländare oberörd, utan omvälvningen berörde hela Finland: Var hittar man nya arbetstillfällen? Finns det ännu någon användning för den finländska kompetensen? Har vi oåterkalleligen halkat efter i den i allt högre grad globaliserade konkurrensen?

Trots att återhämtningen efter omvälvningen tog en lång tid har de senaste årens positiva utveckling inom ekonomi och sysselsättning dock visat att den finländska kompetensen fortfarande är livskraftig. För närvarande råder det brist på kompetent folk inom nästan alla branscher och regioner. Utöver det att det finns en mångfald av inhemska tillväxtbranscher, har många företag etablerat sig inom vissa regioner särskilt ditlockade av det rikliga utbudet på sådan arbetskraft som redan visat sin kompetens och yrkeskunnighet. Exempelvis Egentliga Finland, Birkaland och Norra Österbotten, där man till följd av de globala mobiltelefonjättarnas fall förlorade ett väldigt stort antal arbetsplatser inom IKT-sektorn, lider för närvarande också brist på experter inom IKT-sektorn.

Det finländska kunnandet har inte försvunnit någonstans utan håller fortfarande hög internationell klass

Man har rentav börjat tala om en positiv strukturomvandling. Med den avses en snabb förändring i en regions näringsstruktur och sysselsättningsläge. Förändringen kan ha fått sin början exempelvis i en positiv utveckling inom en av sektorerna. Denna sätter sedan fart på andra sektorer och har inverkningar också på annat håll i Finland utöver regionen i fråga.

Det finländska kunnandet har inte försvunnit någonstans utan håller fortfarande hög internationell klass. Utgångspunkterna är goda, men vi har inte råd att vara alltför nöjda och ska vara noga med att inte tappa kontrollen. Strukturomvandlingen fortsätter, kompetensbehoven och -kraven förändras, arbetstillfällen går förlorade och nya arbetstillfällen uppstår i en allt snabbare takt.

Förmågan och möjligheterna att uppdatera och komplettera  kunnandet, att säkerställa en smidig övergång från ett jobb till ett annat samt en gemensam målsättning för och samarbetet mellan de aktörer som arbetar med att utveckla kunnandet kommer att vara de viktigaste hörnstenarna i den framtida framgången.

Tapani Kojonsaari, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet