Under våren har vi vid arbets- och näringsministeriet uppdaterat Vägkartan för tillväxt och förnyelse inom turismen i Finland. Utkastet till den uppdaterade vägkartan (på finska), dvs. Finlands nya turiststrategi, kan kommenteras fram till den 31 maj 2019. Turiststrategin är ett verktyg som sammanför aktörerna inom turismen, och därför vill vi under uppdateringsprocessen höra ett stort antal företrädare för olika intressentgrupper. 

Vid diskussionerna kring uppdateringsarbetet under våren dök frågan om huruvida turismen bör kallas industri upp. När vi utarbetade programmet ”Kestävän matkailun SYKe 2020-2023”  med tanke på regeringsförhandlingarna märkte vi att vi i ett av utkasten parallellt eller blandat använde flera olika begrepp om turismen: näring, affärsverksamhet, affärsbransch, servicesektor, bransch, industri, politiksektor, fenomen. Kärt barn har många namn och beroende på kontexten kan man använda olika ord. 

Om man ser till storleken, kan turismen kallas industri. Den totala efterfrågan som hänför sig till turismen är 15 miljarder euro och turismens direkta andel av bruttonationalprodukten är nästan tre procent. De 28 500 företagen inom branschen sysselsätter över 140 000 människor, dvs. 5,5 procent av de sysselsatta i Finland. Turismens stora sysselsättande effekt betonas av det att 30 procent av de sysselsatta är under 26 år. Turismen är regionalt sett en viktig näring i Finland: jobben inom den platsbundna branschen och det utvecklingsarbete som utförs lokalt kan inte flyttas någon annanstans.

Den totala efterfrågan som hänför sig till turismen är 15 miljarder euro och turismens direkta andel av bruttonationalprodukten är nästan tre procent. De 28 500 företagen inom branschen sysselsätter över 140 000 människor, dvs. 5,5 procent av de sysselsatta i Finland.

Som näring bör dock turismen inte direkt jämföras med industrin. Verksamhetssätten och förutsättningarna för verksamhet är olika. Arbetstagarna inom turistnäringen utför ett krävande arbete inom kundbetjäningen som kräver gediget kunnande om praktiska färdigheter och en stark empatikänsla. När det gäller ledarskap förutsätts utöver affärskompetens och kännedom om tillvägagångssätten inom branschen dessutom  vidsynthet, förmåga till förnyelse och förmåga att snabbt reagera på de konjunkturväxlingar som beror på globala geopolitiska förändringar. Det skadar inte att förstå också turismens ekonomiska, miljömässiga och sociokulturella verkningar på samhället.  

Turismen är en servicebransch med stor potential och en växande exportbransch. År 2017 härstammade över fem procent av Finlands exportinkomster från turismen. Turismexporten står redan nu för drygt 17 procent av servicebranschens exportinkomster, vilket betyder att turismen är den tredje största branschen inom exporten av tjänster. Uttryckt i eurobelopp uppgick värdet av turismexporten till 4,6 miljarder euro och det ökade med 27 procent från 2016. Turismexporten ökade klart snabbare än den övriga exporten av tjänster, eftersom tjänsteexporten, exkl. turismexporten, ökade med cirka sex procent.

Arbets- och näringsministeriet har till uppgift att samordna Finlands turistpolitik. I uppgiften framhävs utvecklandet av turistföretags verksamhetsbetingelser, främjandet av sysselsättningen inom turistnäringen och möjliggörandet av den regionala välfärd som turismen medför. Kärnuppgiften vid samordningen är dock samarbetet, vilket har beaktats redan i turiststrategins namn ”Tillsamman blir det mer”.

Det som är viktigast för turismen i Finland ur den hållbara tillväxtens och förnyelsens synvinkel är dock samarbetet inom hela turistbranschen. Turistföretag behöver nätverk, utvecklings- och utbildningsorganisationer samt myndigheter som stöd. Hela branschen berörs också när man begrundar turismens genomslagskraft i vårt samhälle.  Tillsammans kan vi också mer effektfullt än tidigare berätta om servicebranschernas betydelse i främjandet av välfärden i det finländska samhället och om turismens betydelse som en del av utvecklandet av servicebranscherna och deras export. 

Sanna Kyyrä, ledande sakkunnig