Tiilikainen: Budgetförhandlingarna resulterade i mer styrning av klimatpåverkan inom energisektorn

Arbets- och näringsministeriet 29.8.2018 14.19 | Publicerad på svenska 30.8.2018 kl. 14.45
Pressmeddelande

Regeringen har enats om budgetpropositionen för 2019. I fråga om energisektorn har det i budgeten avsatts mer pengar för energistöd som reformerar strukturerna. De skattelösningar som det beslutats om stöder övergången från fossila bränslen till förnybara. Användningen av el och biogas främjas i vägtrafiken för att minska utsläppen från den. Det infrastrukturstödprogram som inleds i år fortsätter nästa år.

Finansministeriet har tillsammans med energiavdelningen vid arbets- och näringsministeriet berett ändringar i energibeskattningen. I bränslebeskattningen förskjuts tyngdpunkten allt mer över på beskattning av koldioxid genom att utsläppen under bränslets hela livscykel beaktas. Beskattningen av kombinerad produktion av el och värme (CHP) ändras så att halveringen av koldioxidskatten ersätts med en sänkning av energiinnehållsskatten. Punktskatten på torv höjs med 10 miljoner euro. Ändringen inverkar inte på inmatningsordningen för uppvärmningsbränslena (skogsflis, bränntorv, stenkol).

Beskattningen av elström preciseras i syfte att undvika dubbelbeskattning av stora ackumulatorer. Detta främjar utvecklande och ibruktagande av energilager som är viktiga med tanke på efterfrågeflexibilitet och smarta elnät.

– Ändringarna i beskattningen är ett konsekvent steg i slopandet av stenkolsanvändningen. Även skatterna på torv och olja skärps. Samtidigt är det viktigt att trygga verksamhetsbetingelserna för den kombinerade produktionen av el och värme bland annat med tanke på leveranssäkerheten för el. Slopandet av den dubbla beskattningen av lagring av el främjar en ökad användning av förnybar energi och utnyttjande av förbrukningsflexibilitet på elmarknaden, konstaterar bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen.

Ytterligare satsningar på främjande av ny energiteknik

Energistödsfullmakten föreslås uppgå till 80 miljoner euro, vilket är 25 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för innevarande år. Ökningen baserar sig på den nationella energi- och klimatstrategin.

– Tilläggssatsningarna på energistödet är ett element när det gäller att uppnå Finlands nationella och EU:s energi- och klimatmål. Syftet är att rikta tilläggssatsningen i första hand till demonstrationsprojekt för ny energiteknik. Vi bereder oss också på att stödja investeringar i produktion av förnybara drivmedel. Satsningarna främjar Finlands nationella genomförande av Agenda 2030, i synnerhet målet ett koldioxidneutralt och resurssmart Finland, konstaterar minister Tiilikainen.

Utgifterna för produktionsstöd för el som producerats av förnybara energikällor sjunker med nästan 50 miljoner euro, vilket beror på högre priser på utsläppsrätter och el. Med stöd av den ändring av produktionsstödslagen som redan godkänts av riksdagen genomförs ett teknikneutralt anbudsförfarande. Det nya systemet medför utgifter från och med 2020.

– Produktionsstöd ska i fortsättningen betalas endast för de mest kostnadseffektiva och konkurrenskraftiga investeringarna, och jämfört med det nuvarande tariffsystemet är det för skattebetalarna ett mycket förmånligare sätt att stödja produktion av el från förnybara energikällor. Det gör att vi kan erbjuda allt förmånligare och renare energi i framtiden, fortsätter minister Tiilikainen.

Priserna på utsläppsrätter och inkomsterna från auktionering av dem stiger, men marknadsstabilitetsreserven minskar antalet utsläppsrätter och auktionsinkomsterna fr.o.m. nästa år

– Utsläppshandeln är ett kostnadseffektivt sätt att minska utsläppen och rikta investeringar till ren teknik. Inom utsläppshandeln ska de aktörer som orsakar koldioxidutsläpp skaffa motsvarande mängd utsläppsrätter. Systemet hade länge dålig effekt på grund av att ett stort antal utsläppsrätter tilldelades gratis.

I fortsättningen dämpas inkomsterna av auktioneringen av utsläppsrätter på grund av den marknadsstabilitetsreserv för utsläppshandeln som tas i bruk den 1 januari 2019 och som minskar överskottet av utsläppsrätter på marknaden. Överskottet minskar genom att antalet utsläppsrätter som kan auktioneras ut minskas och utsläppsrätterna i fråga överförs till marknadsstabilitetsreserven. Antalet utsläppsrätter som Finland och även de övriga medlemsstaterna kan auktionera ut minskas 2019 med uppskattningsvis över 40 procent jämfört med antalet 2018. Syftet med marknadsstabilitetsreserven är att effektivisera utsläppshandelns styrande verkan.

Denna ändring har konsekvenser redan nu. Priset på en utsläppsrätt har på ett år fyrdubblats och är just nu cirka 21 euro per ton koldioxid. På grund av ändringen har också det kalkylerade priset för en utsläppsrätt justerats uppåt i statsbudgeten. Medelpriset antas 2019 vara 18 euro.

Enligt denna prisnivå beräknas inkomsterna av auktionering av utsläppsrätter nästa år bli 164 miljoner euro. Under 2013–2017 varierade Finlands inkomster av auktioneringen av utsläppsrätter mellan 63 och 95 miljoner euro per år.

Ytterligare upplysningar:

Taru Savolainen, bostads-, energi- och miljöministerns specialmedarbetare, tfn 040 535 8622
Riku Huttunen, överdirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 431 6518
Mika Niemelä, ekonomidirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 2135


Kimmo Tiilikainen

Bostads-, energi- och miljöminister

Centern i Finland