EU:s industripolitik

Europeiska unionens (EU) industripolitik syftar först och främst till att säkerställa den europeiska industrins konkurrenskraft. Industripolitiken har ett nära samband med unionens andra viktiga politikområden, såsom handeln, den inre marknaden, forskningen, utvecklingen och innovationen, sysselsättningen, energifrågorna och miljöskyddet.

Riktlinjerna och aktörerna

Unionens behörighet i fråga om industripolitik fastställs i artikel 173 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

Hösten 2017 publicerade kommissionen ett tillkännagivande om EU:s industripolitiska strategi som presenterar de viktigaste prioriteringarna och riktlinjerna enligt den nya strategin. Som bilaga till strategin publicerades dessutom en förteckning över redan pågående initiativ samt åtgärder och initiativ som presenteras år 2018.

Ett centralt mål för strategin är att säkerställa den europeiska industrins konkurrenskraft bl.a. i globaliseringens och den digitala brytningens tidevarv. Europeiska industrins konkurrenskraft stöds bl.a. genom att digitaliseringen inom den europeiska industrin, investeringar, forskning och innovation samt fördjupning av den inre marknaden främjas.

Industripolitiken har en nära anknytning också till unionens andra centrala politikområden. Utöver den publicerade strategin är bl.a. strategin för en digital inre marknad, inremarknadsstrategin för varor och tjänster, energiunionen, bioekonomistrategin, paketet om kretsloppsekonomi och kapitalmarknadsunionen viktiga öppningar med tanke på företagens konkurrenskraft. I praktiken bedrivs industripolitiken genom kommissionens och medlemsstaternas samarbete.

Kommissionens viktigaste generaldirektorat ur närings- och industripolitisk synvinkel är ”Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag” (DG GROW) och ”Kommunikationsnät, innehåll och teknik” (DG CNECT). 

Medan den politik som DG GROWTH bedriver representerar ganska traditionellt tryggande av verksamhetsbetingelserna för industrin och SMF-sektorn, har DG CNECT ansvar för den digitala ekonomin inkl. främjandet av digitaliseringen av företag. Också den portfölj som kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen innehar och som inbegriper Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) är viktig ur konkurrenskraftens synvinkel.

Vid Europaparlamentet har utskottet för industrifrågor, forskning och energi (ITRE) ansvaret för näringspolitiken.

Ytterligare upplysningar:

Petra Tarjanne - petra.tarjanne(at)gov.fi