- Företag
- Näringspolitik
- Innovationspolitik
- Prioriteringar
- Reglering av företagets verksamhet
- Företagens internationalisering
- Företagstjänster
- ANM Branschtjänst
- Samhällsansvar
- Företag och mänskliga rättigheter
- Riktlinjer och principer för samhällsansvar
- Behandlingen av enskilda fall vid tillämpningen av OECD:s riktlinjer för multinationellla företag
- Delegationen för samhälls- och företagsansvar
- Socialt ansvarsfull offentlig upphandling
- Ansvarsredovisning
- Sociala företag
- Korruptionsbekämpning
- EU's inre marknad
- Företagsfinansiering
- Arbetsliv
- Arbetslagstiftning
- Arbetsavtal och anställningsförhållande
- Arbetstid och semester
- Utveckling och upprätthållande av arbetstagarnas kompetens
- Likabehandling och jämställdhet i arbetslivet
- Integritetsskydd i arbetslivet och arbete med barn
- Samarbetsförfarandet och övriga system för personalens medbestämmande
- Kärnpunkterna i samarbetslagen
- Samarbete inom finska företagsgrupper
- Samarbete inom grupper av gemenskapsföretag
- Personalrepresentation i europabolag (SE) och europeiska kooperativa föreningar (SCE)
- Personalfonder
- Kollektivavtal och medling i arbetstvister
- Beställarsansvar
- Arbetstagarens skydd vid arbetsgivarens insolvens
- Internationella arbetsorganisationen ILO
- Utveckling av arbetslivet
- Integration av invandrare
- Sysselsättning
- Stöd och ersättningar
- Sysselsättningsöversikt och Arbetsförmedlingsstatistik
- Arbetslagstiftning
- Energi
- Energi- och klimatstrategi
- Elmarknaden
- Utsläppshandeln
- Utsläppshandelsdirektivet
- Auktionering av utsläppsrätter
- Handeln med utsläppsrätter för luftfart
- Användning av projektmekanismer under handelsperioden 2013-2020
- Gratis tilldelning av utsläppsrätter för handelsperioden 2013-2020
- Gratis tilldelning av utsläppsrätter för perioden 2021–2030
- Övervakning och verifiering
- Kompensationsstöd
- Förnybar energi
- Energieffektivitet
- Energi- och investeringsstödet
- Kärnenergi
- Förvaltning inom kärnenergisektorn
- Kärnsäkerhet
- Kärnanläggningar och kärnanläggningsprojekt
- Kärnavfallshantering
- Energiförsörjningstryggheten
- EU-samarbetet och det internationella samarbetet på energiområdet
- Energiteknik
- Konkurrens och konsumenter
- Regionerna
- Målen för och planeringen av regionutvecklingen
- Stadsutveckling
- Strukturomvandling
- EU:s regional- och strukturpolitik
- EU:s sammanhållningspolitik
- Den nationella beredningen för programperioden 2021–2017
- Partneskapsavtalet
- EU:s strukturfonder
- Fonden för EU-bistånd till de sämst ställda FEAD 2014-2020
- Målet Europeiskt territoriellt samarbete (ETS) 2014–2020
- EU:s program för samarbete över de yttre gränserna (ENI CBC)
- Närings-, trafik- och miljöcentralerna
EU:s industripolitik
Europeiska unionens (EU) industripolitik syftar först och främst till att säkerställa den europeiska industrins konkurrenskraft. Industripolitiken har ett nära samband med unionens andra viktiga politikområden, såsom handeln, den inre marknaden, forskningen, utvecklingen och innovationen, sysselsättningen, energifrågorna och miljöskyddet.
Riktlinjerna och aktörerna
Unionens behörighet i fråga om industripolitik fastställs i artikel 173 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).
Hösten 2017 publicerade kommissionen ett tillkännagivande om EU:s industripolitiska strategi som presenterar de viktigaste prioriteringarna och riktlinjerna enligt den nya strategin. Som bilaga till strategin publicerades dessutom en förteckning över redan pågående initiativ samt åtgärder och initiativ som presenteras år 2018.
Ett centralt mål för strategin är att säkerställa den europeiska industrins konkurrenskraft bl.a. i globaliseringens och den digitala brytningens tidevarv. Europeiska industrins konkurrenskraft stöds bl.a. genom att digitaliseringen inom den europeiska industrin, investeringar, forskning och innovation samt fördjupning av den inre marknaden främjas.
Industripolitiken har en nära anknytning också till unionens andra centrala politikområden. Utöver den publicerade strategin är bl.a. strategin för en digital inre marknad, inremarknadsstrategin för varor och tjänster, energiunionen, bioekonomistrategin, paketet om kretsloppsekonomi och kapitalmarknadsunionen viktiga öppningar med tanke på företagens konkurrenskraft. I praktiken bedrivs industripolitiken genom kommissionens och medlemsstaternas samarbete.
Kommissionens viktigaste generaldirektorat ur närings- och industripolitisk synvinkel är ”Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag” (DG GROW) och ”Kommunikationsnät, innehåll och teknik” (DG CNECT).
Medan den politik som DG GROWTH bedriver representerar ganska traditionellt tryggande av verksamhetsbetingelserna för industrin och SMF-sektorn, har DG CNECT ansvar för den digitala ekonomin inkl. främjandet av digitaliseringen av företag. Också den portfölj som kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen innehar och som inbegriper Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) är viktig ur konkurrenskraftens synvinkel.
Vid Europaparlamentet har utskottet för industrifrågor, forskning och energi (ITRE) ansvaret för näringspolitiken.
Ytterligare upplysningar:
Maija Heikkilä - maija.heikkila(at)tem.fi
Isabella Paju - isabella.paju(at)tem.fi
På andra webbplatser
EU teollisuuspolitiikka linkit sv
- The Directorate-General (DG) for Internal Market, Industry, Entrepreneurship and SMEs of the European Commission
- The Directorate General for Communications Networks, Content and Technology of the European Commission
- EU Priorities: Jobs, Growth and Investment
- Europaparlamentets utskott för industrifrågor, forskning och energi (ITRE)