Följderna av brexit för arbets- och näringslivet

Mycket förändrades när Storbritanniens utträde ur EU trädde i kraft den 1 januari 2021. Även finländarna och företag verksamma i Finland påverkas i vardagen. Den nya relationen mellan EU och Storbritannien är tydligt mera avlägsen än tidigare.

Europeiska kommissionen och Storbritannien slutförde den 24 december 2020 de långa förhandlingarna om handels- och samarbetsavtalet och de kompletterande separata avtalen om datasäkerhet och samarbete inom kärnenergibranschen.

Den 29 december 2020 beslöt EU-länderna att de tre avtalen som blev klara till julen kan tillämpas temporärt från och med den 1 januari 2021. Beslutet fattades av Europeiska unionens råd genom skriftligt förfarande den 29 december 2020. På detta sätt undviks ett avtalslöst tillstånd mellan EU och Storbritannien när övergångsperioden för Storbritanniens utträde ur EU går ut den 31 december 2020.

Europaparlamentets plenum röstade för avtalen den 27 april 2021. Därefter, den 29 april 2021, fattade rådet (dvs. EU:s medlemsstater) ännu ett separat beslut om ingående av avtalen. På så sätt avtalen trädde i kraft slutgiltigt den 1 maj 2021. Rådets beslut och de slutliga översättningarna av avtalen till alla 24 officiella EU-språk, som blev färdiga i april, har publicerats i  Europeiska unionens officiella tidning.

Avtalen och mer information | Europeiska kommissionen

Pressmeddelande om EU-ministerutskottets möte den 28 december 2020

Dokumentet som behandlades i EU-ministerutskottet den 28 december 2020 (på finska)

Pressmeddelande om stora utskottets sammanträde den 28 december 2020 (på finska)

Konsekvenser för företagen

Avtalet innehåller ämneshelheter som är typiska för frihandelsavtal, till exempel bestämmelser om handel med varor, handel med tjänster och investeringar, digital handel, kapitalöverföringar och betalningar, skydd av immateriella rättigheter, offentliga upphandlingar, små och medelstora företag, energi, transparens, god regleringspraxis och samarbete inom reglering samt jämlika konkurrensförutsättningar och hållbar utveckling.

Syftet med avtalet är att skapa förutsättningar för handel mellan företag i EU och Storbritannien. Avtalet ersätter inte den inre marknaden. Bestämmelserna i avtalet är till sin natur betydligt allmännare än de noggranna skyldigheter som finns i lagstiftningen om den inre marknaden. Genom avtalet skapas sålunda en betydligt avlägsnare relation mellan de två suveräna parterna än i nuläget. Detta innebär oundvikligen nya handelshinder jämfört med nuläget. Den fria rörligheten för varor, tjänster, personer och kapital upphör.

Som handelsavtal är avtalet emellertid täckande och går till viss del längre än EU:s tidigare avtal. Till exempel beviljar avtalet fullständig (100 procentig) tullfri och kvotfri behandling av parternas produkter om dessa produkter uppfyller de ursprungliga reglerna i avtalet. Avtalet innehåller också bland annat bestämmelser om jämlika konkurrensförutsättningar vad gäller statligt stöd, arbetsliv och miljölagstiftning, kampen mot klimatförändringen, prissättningen av kol samt transparens inom beskattning, samt en bindande tvistlösningsmekanism och möjligheter till motåtgärder för att säkerställa ett effektivt verkställande av avtalet. Vad gäller energi är innehållet mera detaljerat än i EU:s vanliga handelsavtal.

Avtalet innehåller dessutom bestämmelser om Storbritanniens deltagande i EU:s forskningsprogram. De är i stor utsträckning identiska med de nuvarande associeringsavtalen i ramprogrammet Horisont 2020.

Brexits konsekvenser för företag

Konsekvenser för medborgarna

Utträdesavtalet, som säkrade ett kontrollerat brittiskt utträde ur EU, ingicks i början av februari 2020 och i avtalet togs det ställning till vilken ställning EU-medborgare och brittiska medborgare bosatta i EU-länder ska ha. Genom utträdesavtalet säkerställs att EU-medborgare bosatta i Storbritannien och brittiska medborgare bosatta i EU-länder har uppehållsrätt, rätt att arbeta och rätt till social trygghet, i enlighet med EU-rätten, under hela sitt liv, om de har bosatt sig i Storbritannien/EU innan övergångsperioden är till ända. Deras ställning och rättigheter tryggas sådana som de är enligt den centrala EU-lagstiftningen den 31 december 2020. För de personer som flyttar efter den 31 december 2020 upphör den fria rörligheten, vilket innebär att EU-medborgares och brittiska medborgares inresa och rättigheter begränsas.

Brexits konsekvenser för medborgarna

Utträdesavtalet och förhandlingarna om den nya relationen

Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen trädde i kraft den 1 februari 2020. I och med utträdesavtalet inleddes en övergångsperiod som sträckte sig till utgången av 2020. Under övergångsperioden tillämpades EU:s nuvarande bestämmelser medan det fördes förhandlingar om den framtida relationen. Under övergångsperioden hade Storbritannien alla de rättigheter och skyldigheter som medlemsstater har. Det enda betydande undantaget var att Storbritannien inte längre deltog i EU:s beslutsfattande eller i EU-organens verksamhet.

Mer information om brexit finns på statsrådets kanslis webbplats

Kontaktperson vid arbets- och näringsministeriet
Johanna Rihto-Kekkonen, tfn 0295 047 121