- Coronaviruset
- Frågor och svar
- Frågor och svar om coronavirus och finansiering för företag
- Frågor och svar: Corona och arbetskraftens rörlighet
- Frågor och svar: Corona och konsumenter
- Frågor och svar om nedstängningen av restauranger
- Frågor och svar: Coronaviruset och arbetslivet
- Frågor och svar om energi och försörjningsberedskap
- Frågor och svar: Corona och arbetsplikt inom hälso- och sjukvården
- Frågor och svår: Corona och säsongsarbete
- Frågor och svar om företagares rätt till utkomstskydd för arbetslösa
- Frågor och svar om stödet för ensamföretagare
- Frågor och svar om försörjningsberedskapen
- Frågor och svar: Corona och resor till Finland
- Anvisningar för företag med anledning av co-ronavirusutbrottet
- Resande i coronavirussituation
- Coronavirusets konsekvenser för sysselsättningsläget
- Anvisningar för kommuner för ansökan om statsunderstöd i syfte att stödja ensamföretagare och ordna ansökan
- Internationella utredningar om coronavirusets konsekvenser
- Frågor och svar
- Pressmeddelanden
- Nyheter
- Blogg
- Sociala medier och webbsändningar
- Anbudsförfrågningar och begärda utlåtanden
- Beställ material
-
- En fungerande och störningsfri energiförsörjning är livsviktig för ett fungerande samhälle, bland annat med tanke på transporter och kommunikation.
- Coronavirusläget orsakar inga omedelbara problem i tillgången på el, värme och bränsle i Finland. Energimarknaden fungerar normalt. Till följd av uppbromsningen inom ekonomin har priserna på el och utsläppsrätter sjunkit. På den globala marknaden är också priset på råolja för närvarande lågt.
-
I statens säkerhetsupplag samt i företagens obligatoriska upplag och andra upplag finns oljeprodukter för flera månaders behov. Också stenkol och andra fasta bränslen finns på lager. Naturgas importeras via ledningar från både Ryssland och Baltikum och också ersättande bränslen kan användas.
-
Leveranssäkerheten för el baserar sig på det aktuella behovet. Detta betyder att det alltid måste råda en balans mellan efterfrågan och utbudet och därför är det viktigt att såväl stam- och distributionsnätet för el som de största kraftverken fungerar utan avbrott. De nordiska och baltiska ländernas gemensamma regionala marknader är inte hotade på grund av viruset. Utöver den egna produktionen får Finland el från den nordiska elmarknaden, vid behov också från Baltikum och Ryssland.
-
- Den mest konkreta risken till följd av coronaviruset är att de anställda i kontrollrummet vid enskilda energiverk insjuknar och/eller sätts i karantän samtidigt. Den viktigaste åtgärden för att minska risken är företagens och inrättningarnas egen beredskap.
- Vid verkställigheten av beredskapslagen har man beaktat personalen i branscher som är kritiska med tanke på samhällets funktion. I skolorna ordnas till exempel förskoleundervisning och grundläggande utbildning som närundervisning för elever i årskurs 1–3. Distansundervisning rekommenderas dock i de fall det är möjligt med tanke på föräldrarnas arbete.
- Energisektorn omfattas inte av statsrådets förordning som utfärdades den 17 mars 2020 med stöd av beredskapslagen och med vilken man bättre förmår reagera på personalbrist i kritiska funktioner i samhället till följd av virusepidemin. Arrangemangen gäller arbetstid, semestrar och uppsägningstid när en arbetstagare säger upp sig från jobbet. Förordningen kan tillämpas på personal som arbetar inom hälso- och sjukvården, socialvården, räddningsväsendet, nödcentralsverksamheten samt polisväsendet. Inom energisektorn gäller arbetstidslagstiftningen för normala förhållanden, vilken inbegriper möjlighet att låta utföra nödarbete.
- Man strävar efter att i samarbete med gränsbevakningen trygga möjligheterna att under alla förhållanden anlita utländska experter för nödvändiga reparations- och underhållsuppgifter.
- När det gäller testning av kritisk personal för eventuella fall av coronasmitta tillämpas de anvisningar som Institutet för hälsa och välfärd (THL) har utfärdat.
-
- Det finns tillräckligt med el, och energi överlag, i Finland. Elsystemet fungerar normalt och partipriset på el är tämligen lågt. El importeras i regel på normalt sätt från de övriga nordiska länderna och exporteras till Estland.
- Leveranssäkerheten för elförsörjningen baserar sig på det aktuella behovet, dvs. det måste alltid råda en balans mellan efterfrågan och utbudet och därför är det av största vikt att stam- och distributionsnätet för el, de största kraftverken och förbindelserna till utlandet fungerar. Den mest konkreta risken till följd av coronaviruset är att de anställda i olika kontrollrum insjuknar samtidigt.
- Tillgången på el och bränsle är livsviktig med tanke på hela samhällets funktion. I den situation som råder till följd av coronaviruset framhävs bland annat behoven inom sjukvården, kommunikationen och logistiken.
- Situationen förväntas inte orsaka omedelbara problem i fråga om tillgången på bränsle.
-
- Vid kärnanläggningarna i Lovisa och Olkiluoto är en förutsättning för elproduktion att man under alla förhållanden kan säkerställa en säker drift av anläggningarna. De centrala funktioner som ska skyddas hänför sig till säkerheten vid driften av verken, skyddsarrangemangen och strålskyddet. Kärnkraftsbolagen förbereder sig på virusepidemin på många sätt och säkerställer samtidigt också att anläggningarna har de experter som behövs för produktionen av kärnenergi.
- Vid kärnkraftverken i Lovisa och Olkiluoto har många åtgärder vidtagits för att begränsa riskerna för personalen. Det är viktigt att trygga att yrkeskunnig personal alltid finns tillgänglig. Till exempel TVO har meddelat att man inom koncernen är beredd på eventuella coronavirusfall och genom flera olika åtgärder strävar efter att förebygga en spridning av viruset på ön Olkiluoto. En framtida utmaning under epidemin är det årliga underhållet av anläggningarna, för denna uppgift kräver utomstående yrkesutbildade personer och utländska experter.
- Myndigheterna upprätthåller en aktuell lägesbild över kärnkraftverken, nu även med fokus på epidemin. Centrala myndighetsaktörer inom energisektorn är, bland annat med tanke på lägesbilden, arbets- och näringsministeriet, Strålsäkerhetscentralen och Försörjningsberedskapscentralen (inkl. poolerna inom försörjningsberedskapsorganisationen), och vid behov även Energimyndigheten.