Frågor och svar om lagen om regionutveckling och tillväxttjänster

  • Hur går det med startpengen?

    Startpeng beviljas även i fortsättningen. Startpeng kan på motsvarande sätt som för närvarande beviljas enskilda kunder som inleder ny företagsverksamhet på heltid eller utvidgar företagsverksamhet som tidigare bedrivits som bisyssla så att den börjar sysselsätta personen på heltid.

  • Kommer lönesubventionen att finnas kvar?

    Ja. Lönesubvention beviljas i fortsättningen av landskapet eller av Nylands samkommun. Lönesubvention är ett stöd som kan beviljas arbetsgivare för lönekostnaderna för anställning av arbetslösa arbetssökande. Syftet med lönesubventionerat arbete är att förbättra yrkeskompetensen hos dem som anställs med hjälp av subventionen och på så sätt främja deras sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden.

    I lagen anges de förutsättningar under vilka en arbetsgivare och arbetstagare kan beviljas lönesubvention. Villkoren motsvarar de nuvarande villkoren.

  • Vilka stöd beviljas av ministerierna?

    Arbets- och näringsministeriet får av nationella medel bevilja stöd för utvecklings- och investeringsverksamhet som syftar till regional förnyelse, främjande av tillväxt och utveckling och stärkande av livskraften, om verksamheten har nationell betydelse eller ska utnyttjas av flera regioner och beslutet därför ska fattas vid ministeriet. Arbets- och näringsministeriet får dessutom bevilja en del av strukturfondsmedlen för sådana projekt i fråga om tekniskt stöd som ministeriet självt genomför.

    Social- och hälsovårdsministeriet får av strukturfondsmedel bevilja stöd för nationellt betydande utvecklingsprojekt som är förenliga med strukturfondsprogrammet och avser fler än en region.

    Social- och hälsovårdsministeriet får dessutom bevilja en del av strukturfondsmedlen för sådana projekt i fråga om tekniskt stöd som ministeriet självt genomför.

  • Vilka stöd beviljas av landskapen?

    Landskapen får bevilja stöd för

    • utvecklingsprojekt som syftar till att skapa regional tillväxt och en mångsidigare näringsstruktur, främja samarbete mellan kommuner inom regionutvecklingen, skapa förutsättningar för utvecklande av innovationer eller utveckla företagens verksamhetsförutsättningar
    • sådana investeringar i infrastruktur som genomförs av kommunerna (infrastrukturellt investeringsstöd)
    • utvecklingsprojekt som gäller miljön och naturresurserna
    • utvecklings- och investeringsprojekt som gäller trafik och infrastruktur
    • utvecklings- och investeringsprojekt som hör till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
    • utvecklingsprojekt som främjar sysselsättning, kompetens och social delaktighet
    • strukturfondernas projekt för tekniskt stöd

     

  • Vad föreskrivs det om stöd till juridiska personer för icke vinstdrivande utvecklings- och investeringsverksamhet?

    I lagen ska det föreskrivas om stöd för projekt som arbets- och näringsministeriet beviljar av nationella medel samt stöd för projekt som arbets- och näringsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet beviljar av strukturfondsmedel. Lagen ska dessutom innehålla bestämmelser om sådana stöd för icke vinstdrivande utvecklings- och investeringsprojekt som gäller utveckling av regionerna och som beviljas av landskapen med strukturfondsmedel samt generella medel.

  • Vad föreskrivs om stöd som beviljas företag i lagen om finansiering av regionutveckling och tillväxttjänster?

    I lagen ska det föreskrivas om

    • stöd för utvecklingstjänster för företag (analys-, expert- och utbildningstjänster avsedda för utveckling av små och medelstora företag) som beviljas av generella medel
    • stöd för utvecklings- och investeringsprojekt som anknyter till utveckling av företagets affärsverksamhet, tillväxt och internationalisering (stöd för materiella och immateriella investeringar samt för utvecklingsåtgärder) och som beviljas av generella medel
    • stöd för företags transportkostnader (stöd för transport i Finland av produkter som har bearbetats av små och medelstora företag) som beviljas av generella medel.

     

     

  • Hur kan kunden överklaga ett beslut?

    I regel kan man begära omprövning av beslut på det sätt som anges i förvaltningslagen. Begäran om omprövning ska göras hos det landskap som har fattat beslutet. Om beslutet har fattats av en tjänsteproducent, ska omprövning av tjänsteproducentens beslut begäras hos det landskap vars tjänsteproducent det är fråga om. Ett beslut som meddelats med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen och förvaltningsdomstolens beslut får överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen. Anförande av besvär hos högsta förvaltningsdomstolen kräver besvärstillstånd.

  • Hur behandlas kunduppgifter?

    Landskapet ska ha rätt att av andra myndigheter och aktörer, t.ex. arbetslöshetskassor och tjänsteproducenter, få de uppgifter om kunder som är nödvändiga för verkställandet av lagen. Landskapet ska också ha rätt att till tjänsteproducenten lämna ut sådana uppgifter om kunder som är nödvändiga för att producera tjänsten eller för att sköta en uppgift som överförts på tjänsteproducenten. Vidare har landskapet rätt att lämna ut uppgifter som är nödvändiga för att ordna sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen. Avsikten är att det ska utfärdas en särskild lag om informationssystem och informationsbehandling.

  • Hur påverkar reformen de arbetslösas möjligheter att komma in på utbildning?

    Till landskapens uppgifter hör att ordna tillväxttjänstutbildning, som utgörs av arbetslivsinriktad utbildning som ökar personens yrkeskunskaper och yrkesfärdigheter. Landskapet ska också tillhandahålla entreprenörskapsutbildning och integrationsutbildning.

    Arbetskraftsutbildning som leder till examen tillhandahålls av läroanstalter som beviljats tillstånd att ordna arbetskraftsutbildning av undervisnings- och kulturministeriet. Valet av studerande även till dessa utbildningar baserar sig på arbetskraftspolitisk prövning och föreslås höra till landskapets uppgifter. Kompetensen hos arbetslösa arbetssökande kan också främjas genom att personerna ges möjlighet att avlägga frivilliga studier med arbetslöshetsförmån. Yrkeskompetensen hos arbetslösa arbetssökande kan dessutom utvecklas genom lönesubventionerat arbete.

  • Hurdan vägledning för yrkesval och karriär tillhandahåller landskapen framöver?

    Vägledning för yrkesval och karriär hör till de tjänster som landskapen ordnar. Tjänsterna omfattar en helhetsbedömning av kundens situation samt personlig vägledning eller träning. Målet med vägledningen är att finna realistiska lösningar för utbildning och arbetskarriär. Vägledningen för karriär kan inbegripa stöd till en person som ska göra upp en egen karriärsplan och utveckla sina karriärplaneringsfärdigheter.

  • Har äldre arbetssökande som varit arbetslösa en längre tid fortfarande rätt till arbetsmöjlighet som ordnas av kommunen?

    Landskapet ska säkerställa att en arbetslös person vars rätt till arbetslöshetsdagpenning för arbetstagare upphör i åldern 57-59 på grund av att maximitiden uppnåtts ska ha möjlighet till rehabilitering, tillväxttjänstutbildning eller sådan arbetskraftsutbildning som avses i lagen om yrkesutbildning. Om en arbetslös persons rätt till arbetslöshetsdagpenning för löntagare upphör på grund av att maximitiden för arbetslöshetsdagpenning uppnåtts efter att denne fyllt 60 år, ska landskapet säkerställa personen möjlighet till sysselsättningsfrämjande service enligt lagen om utkomststöd för arbetslösa eller lönesubventionerat arbete i anställning hos någon annan arbetsgivare än kommunen. Om lämplig rehabilitering, utbildning, sysselsättningsfrämjande service eller lönesubventionerat arbete inte kan ordnas, ska personens

  • Hur kan en utlänning eller en person utan medborgarskap anmäla sig som arbetssökande?

    Registrering som arbetssökande av någon annan än en finländsk medborgare förutsätter att personen i fråga på grundval av internationella avtal om arbetskraftens fria rörlighet som är förpliktande för Finland har rätt att komma till Finland för att söka arbete och förvärvsarbeta utan landskapets arbetskraftspolitiska prövning, eller att han eller hon med stöd av ett uppehållstillstånd som inte är förenat med några begränsningar i fråga om arbetsgivaren har rätt att förvärvsarbeta i Finland.

  • Kommer möjligheten till arbetsprövning att finnas kvar?

    Arbetsprövning kan också i fortsättningen användas för att utreda en enskild kunds alternativ för yrkesvalet och karriären eller för att stödja kundens möjligheter att komma in på arbetsmarknaden på nytt.

    Arbetsprövning för att utreda alternativ för yrkesvalet och karriären används då personen saknar yrkesutbildning eller när det är fråga om byte av bransch eller yrke. Arbetsprövning kan också utnyttjas när det finns behov av omskolning till en ny bransch eller ett nytt yrke.

     

  • Hur inleder man jobbsökning?

    I regel inleds jobbsökningen elektroniskt i den för ändamålet avsedda nättjänsten eller genom en personlig begäran om inledande av jobbsökning hos det landskap där personen vill registrera sig som kund. Registrering som arbetssökande förutsätter att en enskild kund lägger fram behövliga redogörelser om sin yrkeskompetens, arbetshistoria, utbildning och arbetsförmåga till landskapet samt meddelar sin adress och eventuella andra kontaktuppgifter med hjälp av vilka han eller hon kan nås utan dröjsmål.

  • I vilken utsträckning kan kunden välja bland tjänster och tjänsteproducenter?

    Tillhandahållandet av tjänster baserar sig på servicebehovet, och därför har kunden inte subjektiv rätt till de tjänster han eller hon önskar. Tjänster som används självständigt är tillgängliga för alla.

    Om en tjänst som överensstämmer med kundens servicebehov tillhandahålls av fler än en tjänsteproducent, har kunden rätt att välja tjänsteproducent bland de tjänsteproducenter som landskapet har anvisat. Landskapen är skyldiga att tillhandahålla sina kunder rådgivning och handledning vid valet av tjänsteproducent.

    Om en enskild kund av någon anledning inte utnyttjar sin valfrihet fastän denna möjlighet erbjuds, ska landskapet anvisa kunden en tjänsteproducent. Kunden får av grundad anledning byta tjänsteproducent, men detta kräver emellertid tillstånd av landskapet.

    Landskapet kan dessutom ålägga en kund att byta tjänsteproducent om kundens servicebehov har förändrats till exempel på grund av utdragen arbetslöshet.

  • Hur säkerställer man en likvärdig behandling av kunderna när tjänsterna ordnas och produceras i landskapen?

    I lagstiftningen har i fråga om tillväxttjänsterna föreskrivits minimikrav som gäller alla landskap. Landskapet och tjänsteproducenten har skyldighet att främja tillgodoseendet av likvärdighet och jämställdhet mellan könen då de tillhandahåller, utvecklar eller informerar om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling.

    Landskapen kommer nu att ha bättre möjligheter att producera tjänster som svarar mot kundernas behov, vilket kan främja likabehandling.

    Landskapen iakttar de internationella förpliktelser som är bindande för Finland, och staten kan ställa krav på landskapen med anknytning till dessa. Förpliktelserna gäller i synnerhet likabehandling och tillgänglighet i fråga om tillgången till tjänsterna samt att olika kundgrupper och enskilda kunder ska behandlas på ett icke-diskriminerande sätt. Tillgodoseendet av dessa förpliktelser ska årligen bedömas i en dialog mellan staten och landskapen.

    Styrningen av och tillsynen över tjänsteproduktionen hör till kärnan i landskapens organiseringsuppgifter.  Landskapet ska utarbeta ett program för egenkontroll för att övervaka produktionen av tillväxttjänsterna och tillgången och kvaliteten på dem.

    Arbets- och näringsministeriet följer hur lika tillgång till tillväxttjänster och tillräcklig finansieringsnivå för tjänsterna uppnås på riksomfattande nivå och i landskapen.

     

  • Vad är en sysselsättningsplan?

    En sysselsättningsplan är en plan som landskapet eller tjänsteproducenten utarbetar tillsammans med arbetssökanden och i vilken överenskoms om jobbsökning och målen för den samt om tjänster enligt behovet av service. Sysselsättningsplanen grundar sig på den arbetssökandes egna mål för arbete eller utbildning och det uppskattade servicebehovet.

    Med en sysselsättningsplan avses liksom för närvarande även en sektorsövergripande sysselsättningsplan som utarbetas för arbetssökande med behov av sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen. Sysselsättningsplanen kan ersättas med en integrationsplan eller aktiveringsplan.

     

  • Hur ser man till tjänsterna för svårsysselsatta personer?

    Landskapet har skyldighet att samordna tjänsterna för sådana arbetssökande i fråga om vilka främjandet av sysselsättningen kräver att den offentliga servicen för rekrytering och kompetensutveckling eller andra tillväxttjänster samordnas med social- och hälsovårdstjänster eller Folkpensionsanstaltens rehabiliteringstjänster.

    Den arbetssökande är i behov av samordnade tjänster om hindren för att personen ska få arbete inte enbart beror på bristen på lediga platser eller brister i den arbetssökandes kunnande, utan även på att den arbetssökande har sådana begränsningar i arbets- eller funktionsförmågan eller problem i fråga om livskompetensen som inte kan lösas enbart genom konsultation myndigheterna  emellan, utan som kräver ett nära samarbete mellan olika aktörer inom tillväxt- social-, hälso- och rehabiliteringstjänsterna.

  • Vad avses med bedömning av servicebehovet?

    Tillhandahållandet av tjänster ska utgå från kundens behov av service. Med servicebehov avses den bedömning av vilka tjänster en kund behöver som görs av landskapet eller tjänsteproducenten och genom vilka man på bästa sätt främjar tillgången på kunnig arbetskraft och att den enskilda kunden sysselsätts på den öppna arbetsmarknaden. Vid bedömning av servicebehovet kan man utöver ett personligt sammanträffande även utnyttja t.ex. telefon- och nättjänster.

    Landskapet eller tjänsteproducenten ska bedöma arbetssökandens servicebehov inom två veckor efter det att jobbsökningen inleddes. Vid utdragen arbetslöshet ska servicebehovet bedömas på nytt minst var tredje månad.

  • Hur hittar jag arbetskrafts- och företagsservicen framöver?

    Landskapet ska ordna tjänsterna så att kunderna lätt har tillgång till dem. Servicen ska tillhandahållas både i form av service som kunderna kan använda på egen hand (webbtjänster) och som personlig service. Landskapet har skyldighet att ordna serviceställen för kunder så att ärenden kan uträttas genom ett besök på ort och ställe. På så sätt säkerställs det att kunderna kan inleda jobbsökningen inte bara via en webbtjänst utan också genom ett personligt besök.

  • Hur ordnas och produceras tjänsterna i landskapen?

    Landskapen föreslås ha ansvar för att ordna offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling. I Nyland ska ansvaret för att ordna tillväxttjänster dock kunna ligga hos en samkommun i stället för hos landskapet, om kommunerna i huvudstadsregionen kommer överens om att inrätta en samkommun.  Landskapet eller samkommunen kan producera tjänsterna själv eller överlåta produktionen till en tjänsteproducent. En sammanslutning, stiftelse eller enskild näringsidkare kan vara tjänsteproducent.
    Om landskapet självt står för produktionen av tjänster i en konkurrenssituation på marknaden, ska landskapet låta ett bolag, ett andelslag, en stiftelse eller en förening sköta tjänsteproduktionen.

  • Vad föreskrivs det i lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling?

    I lagen föreslås bestämmelser om serviceprocessen för arbetssökande och om service som ordnas i form av regionala tillväxttjänster och som främjar arbetsmarknadens ändamålsenlighet, tillgången på kompetent arbetskraft och de arbetssökandes möjligheter att få arbete, dvs. om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling.

    Som rekryteringstjänster har landskapet skyldighet att förmedla uppgifter om tillgången på kunnig arbetskraft och om arbetstillfällen, ge råd och handledning vid rekrytering och jobbsökning samt samordna arbetstillfällen och arbetssökande.

    Som tjänster för kompetensutveckling ska landskapet ordna tillväxttjänstutbildning samt yrkes- och karriärvägledning.

    Landskapet kan dessutom ordna annan service som stöder rekrytering och jobbsökning, kartlägger eller utvecklar de enskilda kundernas kompetens eller på annat sätt förbättrar deras arbetsmarknadsfärdigheter eller stöder sysselsättningen.

  • Fortsätter Navigator-verksamheten?

    Man har goda erfarenheter av Navigator-verksamheten, och den fortsätter. Navigatorn är ett serviceställe där unga under 30 år erbjuds tjänster från den offentliga, den privata och den tredje sektorn under samma tak. I hela landet finns det sammanlagt 41 Navigator-serviceställen. I och med att det just nu pågår en ansökningsperiod om finansiering från Europeiska socialfonden (ESF) kommer det troligtvis att öppnas fler Navigator-serviceställen. 

  • Innebär reformen ändringar i verkstadsverksamheten?

    Reformen inverkar inte på kommunalt finansierad verkstadsverksamhet. Landskapen och de som producerar tillväxttjänster kan även i fortsättningen hänvisa arbetslösa till sådan verkstadsverksamhet som kommunerna erbjuder för närvarande.

  • Vad sker med det lönesubventionerade arbetet hos kommunerna?

    Reformen medför inga ändringar i hur kommunerna kan använda sig av lönesubvention. Kommunerna kan t.ex. anställa arbetslösa i verkstadsverksamhet med hjälp av lönesubvention utan att kommunen behöver ändra på sitt nuvarande tillvägagångssätt. Att det i fortsättningen är landskapet och inte arbets- och näringsbyråerna som beviljar lönesubventionen inverkar inte på verksamheten hos de organisationer som beviljas lönesubventionen.

  • Vilka är kommunens livskraftsuppgifter?

    Livskraftsuppgifter är alla de uppgifter som stärker den lokala ekonomins livskraft. En del av livskraftsuppgifterna är lagstadgade och en del är icke lagstadgade uppgifter, som kommunen frivilligt har åtagit sig att sköta. Till livskraftsuppgifterna hör t.ex. näringspolitik, sysselsättningstjänster, yrkesutbildning och annan utbildning, främjande av hälsa och välfärd samt uppgifter som hör samman med markanvändning och infrastruktur.

    Kommunerna sköter de livskraftsuppgifter som hör till deras allmänna kompetens på många olika sätt. Lagen om regionutveckling och tillväxttjänster berör kommunernas uppgifter.

    Målet är dock att landskapen och kommunerna ska samordna de uppgifter som främjar livskraften i regionen.

  • Har kommunerna uppgifter som hänför sig till tillväxttjänsterna och regionens livskraft?

    Inom ramen för sin allmänna kompetens har kommunerna stor frihet att ordna och producera tjänster för kommuninvånare och företag. Bortsett från skyldigheten att sysselsätta personer som länge varit arbetslösa har kommunerna inga lagstadgade skyldigheter att ordna tillväxttjänster. De ungdoms-, bildnings- och boendetjänster som är på kommunernas ansvar har dock en nära koppling till tillväxttjänsterna.

    I synnerhet de större städerna satsar i betydande utsträckning på åtgärder som främjar livskraften och konkurrenskraften. Enligt kommunernas bokslutsuppgifter för 2015 använde kommunerna sammanlagt 528 miljoner euro för sysselsättningsfrämjande tjänster.

    Tillväxttjänstreformen ger dock kommunerna en möjlighet att vid marknadsbrist producera tillväxttjänster på landskapsnivå för landskapen. En aktör som producerar tjänster för landskapet kan inte vara en kommun eller en sådan till kommunen anknuten enhet som avses i 15 § i lagen om offentlig upphandling och koncession annat än i situationer med marknadsbrist. I sådana situationer kan landskapet göra en direktupphandling även med en kommun eller en till kommunen anknuten enhet.

    .

  • Börjar landskapen sköta kommunernas livskraftsuppgifter?

    Tillväxttjänstreformen ändrar inte kommunernas uppgifter. I samband med tillväxttjänstreformen överförs till landskapen uppgifter endast från statens närings-, trafik- och miljöcentraler och arbets- och näringsbyråer och inte från kommunerna.  Kommunerna får även i fortsättningen sköta de uppgifter som de för närvarande sköter inom ramen för sin allmänna kompetens.

  • Hurdan är personalens ställning?

    I och med landskapsreformen kommer personal att övergå till landskapen från närings-, trafik- och miljöcentralerna, arbets- och näringsbyråerna, deras utvecklings- och förvaltningscenter och Statens informations- och kommunikationstekniska center Valtori (dock inte genom den lag om regionutveckling och tillväxttjänster som nu är under behandling i riksdagen). Även personal som sköter stöduppgifter hos staten övergår i anställning hos landskapen.
    Personalen övergår i den nya arbetsgivarens tjänst genom överlåtelse av rörelse som s.k. gamla arbetstagare.

  • Hur får kunderna i landskapen tillgång till de riksomfattande tillväxttjänsterna?

    De tjänster som producenterna av riksomfattande tillväxttjänster erbjuder kommer på samma sätt som tidigare att vara tillgängliga för tillväxtföretag och andra företag oberoende av var de finns. Arbets- och näringsministeriet ansvarar i egenskap av anordnare för de tillväxttjänster som produceras på riksomfattande nivå. I lagen om regionutveckling och tillväxttjänster föreskrivs det inte om innehållet i de riksomfattande tillväxttjänsterna eller om den verksamhet som bedrivs av de riksomfattande aktörerna inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde, såsom Finnvera Abp, Finlands Industriinvestering Ab eller Innovationsfinansieringsverket Business Finland.