Frågor och svar om reformen av gruvlagen

Målet är att lämna propositionen till riksdagen i december 2021.

Mer information:
Projektwebbplats https://tem.fi/hankesivu?tunnus=TEM090:00/2019

Myndighetens opartiskhet ska stå i centrum för all tjänsteverksamhet, liksom också i detta lagstiftningsprojekt. För att säkerställa att arbets- och näringsministeriets förfarande inte ger upphov till någon utomstående grundad misstanke om att tjänsteutövningen är opartisk, har ministeriet vidtagit eller ska genomföra följande konkreta åtgärder i fråga om lagstiftningsprojektet:

- Ministeriet har låtit göra en omfattande utvärdering av gruvlagstiftningen våren 2019 med utredaren, juris doktor Pekka Vihervuori. För utredningen begärdes kommentarer av över 80 intressentgrupper och det fanns möjlighet att fritt kommentera på webbplatsen dinasikt.fi. De viktigaste iakttagelserna i utredningen har stått till regeringsförhandlarnas förfogande vid regeringsförhandlingarna våren 2019, och slutrapporten från utredningen ska utnyttjas av arbets- och näringsministeriet i projektet för utveckling av gruvlagen.

- Det lagstiftningsprojekt som gäller utveckling av gruvlagen som pågår vid arbets- och näringsministeriet baserar sig på regeringsprogrammet. Lagberedningen genomförs som en öppen och inkluderande process. I samband med reformen hörs berörda grupper och lagberedningen görs utifrån forskningsrön. För att stödja beredningen har det tillsatts en arbetsgrupp som består av 18 intressentgrupper. Arbetsgruppens sakkunskap kompletteras av experter som kallas till arbetsgruppens möten.

- Under beredningsarbetet ordnas öppna diskussionsmöten.

- Förhandlingar om ärendet förs enligt sametingslagen (974/1995).

- Vid upphandlingar som hänför sig till gruvbranschen fäster ministeriet i fortsättningen uppmärksamhet vid att upphandlingsförfarandet inte ska ge upphov till grundade misstankar om att tjänsteverksamheten är opartisk. Upphandlingar kan göras under lagstiftningsprojektet (t.ex. olika utredningar och rapporter).

- Ministeriet bedömer konsekvenserna av CETA-avtalet i samband med beredningen samt propositionens klimatkonsekvenser i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet.

Rapporten Bedömning av hur lagstiftningen om gruvdrift fungerar (Kaivostoimintaa ohjaavan lainsäädännön toimivuuden arviointi) http://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/161678

Arbets- och näringsministeriet bereder under 2020–2021 en revidering av gruvlagen i samarbete med intressentgrupper. Till stöd för lagreformen har det tillsatts en omfattande arbetsgrupp bestående av intressentgrupper: förutom ministerierna samt tillstånds- och tillsynsmyndigheterna och NTM-centralerna bl.a. Finlands Naturskyddsförbund, Renbeteslagsföreningen, Sametinget, Lapplands förbund, Kommunförbundet, FFC och MTK. Arbetsgruppen kommer att kalla in experter till sina möten. Under beredningen ska det dessutom ordnas diskussionsmöten och en remissbehandling. Det kommer att informeras öppet om tillställningarna och remissbehandlingen.

Enligt den preliminära planen ska remissbehandlingen av utkastet till proposition inledas i september 2021.

Lagreformen grundar sig på regeringsprogrammet. Dessutom beaktas JD Pekka Vihervuoris utredning, enligt vilken lagstiftningens funktionalitet kan förbättras och ökas genom olika slags revideringar av bestämmelserna. Innehållet i lagändringarna preciseras allt efter som beredningen framskrider.

Under lagstiftningsprojektet bereds det förslag till bestämmelser som syftar till att säkerställa att det i fortsättningen med en gång beviljas tillstånd för alla vid ansökan om tillstånd kända tekniskt och ekonomiskt utvinningsbara mineraler, såsom uran. Beredningen av förslag förutsattes i ett uttalande som ingick i statsrådets beslut att bevilja Terrafame Oy tillstånd för sådan gruvdrift och malmanrikningsverksamhet som avses i kärnenergilagen (TEM/2019/121).

I det aktuella avgörandet av justitiekanslern (Dnr OKV/536/1/2019) var det fråga om arbets- och näringsministeriets förfarande efter det att riksdagen hade godkänt frihandelsavtalet mellan Kanada och EU (CETA) i maj 2018. Samtidigt förutsatte riksdagen att regeringen, dvs. i praktiken arbets- och näringsministeriet, genast ska inleda en bedömning av behovet att revidera gruvlagen och lägga fram behövliga ändringsförslag till riksdagen. Riksdagen förutsatte att ändringarna ska kunna sättas i kraft under samma valperiod, dvs. före valperiodens slut våren 2019.

Samtidigt förutsatte riksdagen att regeringen, dvs. i praktiken arbets- och näringsministeriet, genast ska inleda en bedömning av behovet att revidera gruvlagen och lägga fram behövliga ändringsförslag till riksdagen. Riksdagen förutsatte att ändringarna ska kunna sättas i kraft under samma valperiod, dvs. före valperiodens slut våren 2019.

Som stöd för bedömningsarbetet gav ministeriet en privat advokatbyrå i uppdrag att utreda de eventuella utvecklingsbehov i lagstiftningen som uppstått utifrån CETA-avtalet. Ur upphandlingslagens synvinkel har verksamheten inte klandrats, och justitiekanslern har inte ansett det vara klandervärt att ministeriet för detta ändamål skaffat en utredning av en utomstående sakkunnig aktör.

I justitiekanslerns avgörande bedömdes däremot huruvida utomstående på grund av ministeriets förfarande med fog kan betvivla opartiskheten i tjänsteutövningen, med beaktande av att ett gruvbolag hörde till kundkretsen hos den advokatbyrå som gjorde utredningen.

I sitt avgörande konstaterade justitiekanslern bland annat följande:

- Att skaffa en utredning av en advokatbyrå som företräder gruvbolag kan anses vara problematiskt med tanke på tillgången till tillräckligt mångsidig information som också verkar opartisk i allmänhetens ögon.

- Det hade varit motiverat att ministeriet kompletterat utredningen med en bedömning som gjorts av också andra aktörer eller under ministeriets tjänsteansvar.

- Ministeriets förfarande har bidragit till att hos utomstående ge upphov till misstankar mot opartiskheten i tjänsteutövningen.

Ministeriet förhåller sig allvarligt till justitiekanslerns beslut och kommer att säkerställa att dess framtida åtgärder inte ger upphov till grundade misstankar om att tjänsteutövningen är opartisk.

Lagberedningen genomförs som en öppen och inkluderande process. Under processen kan olika intressentgrupper framföra sina synpunkter flera gånger: i arbetsgruppen, vid arbetsgruppens höranden, under lagberedningens diskussionsmöten och under remissbehandlingen. Den färdigställda lagpropositionen överlämnas i form av en regeringsproposition till riksdagen, där processen omfattar behandling i olika utskott. Utskotten kan själva vilka aktörer de vill.

Syftet med reformen av gruvlagen är att förbättra miljöskyddet och verksamhetsförutsättningarna i anslutning till gruvor. Ett ytterligare mål är att stärka acceptansen för gruvor lokalt och parternas möjligheter till påverkan samt att förbättra gruvlagens funktionalitet.

Regeringsprogrammet innehåller flera skrivningar som gäller gruvdrift. En del av skrivningarna gäller gruvlagen som hör till arbets- och näringsministeriets ansvarsområde, en del de lagar som hör till miljöministeriets ansvarsområde, såsom naturvårdslagen, markanvändnings- och bygglagen, miljöskyddslagen och lagen om samordning av vissa miljörelaterade tillståndsförfaranden. Till miljöministeriets ansvarsområde hör dessutom en reform av finansieringssystemet för det subsidiära miljöansvaret. De skrivningar som gäller beskattningen hör till finansministeriets ansvarsområde och konkurslagstiftningen hör till justitieministeriets ansvarsområde.

I det lagstiftningsprojekt som pågår vid arbets- och näringsministeriet är det inte möjligt att göra ändringar i andra lagar än de som hör till arbets- och näringsministeriets ansvarsområde.

Det är möjligt att de övriga ministeriernas lagstiftningsprojekt föranleder behov av ändringar i de lagar som hör till arbets- och näringsministeriets ansvarsområde, såsom gruvlagen.