Frågor och svar om modellen för självständig jobbsökning

Regeringen bereder ändringar i övervakningssystemet för utkomstskyddet för arbetslösa. Ändringarna hänför sig till landskaps- och tillväxttjänstreformen. Det centrala är att självständig jobbsökning ska utgöra en förutsättning för att få arbetslöshetsförmån. Samtidigt minskas andra skyldigheter som hänför sig till erhållande av arbetslöshetsförmåner.

I juni 2018 sände regeringen en regeringsproposition om detta på remiss. Svaren nedan baserar sig på propositionsutkastet. Det är möjligt att den slutliga modellen kommer att avvika från utkastet bland annat utifrån de synpunkter som framförs under remissförfarandet.

  • Vad förändras ur den arbetssökandes synvinkel?

    Som en förutsättning för att få utkomstskydd för arbetslösa ska arbetslösa arbetssökande i nuläget söka sådana jobb som erbjuds av arbets- och näringsbyrån, ibland även med kort varsel. Den nya modellen ger den arbetssökande större egna valmöjligheter. Den arbetssökande beslutar själv vilket lämpligt jobb hen ska söka och när, dock inom ramen för den månadslånga granskningsperioden.

  • Vad eftersträvas med reformen?

    Reformen främjar matchningen av arbetsgivare och arbetstagare på arbetsmarknaden. Målet är att arbetssökande ska hitta jobb och att arbetsgivare lättare än tidigare ska få tag i kompetent arbetskraft.

  • Vad räknas som självständig jobbsökning?

    ?

     

    I modellen för självständig jobbsökning utarbetas för en person som anmäler sig som arbetslös arbetssökande en sysselsättningsplan genast när jobbsökningen inleds. Om den arbetssökandes färdigheter för att söka jobb och få jobb är i sin ordning, består innehållet i planen av självständig jobbsökning.

     

    Som jobbsökning betraktas åtminstone att lämna en öppen jobbansökan till en potentiell arbetsgivare, att ta direkt kontakt med arbetsgivare samt att anmäla sig till ett arbetstagarregister hos företag som bedriver arbetsförmedling och förmedlar hyrd arbetskraft. Skyldigheten att söka jobb kan också fullgöras genom att delta i olika rekryteringsevenemang.

     

    Med jobbsökning avses också arbete som bedrivs som företagare. I praktiken kan detta innebära t.ex. att marknadsföra egen företagsverksamhet, att kontakta eventuella uppdragsgivare, att delta i anbudsförfaranden och att anmäla sig till register som förs av företag som erbjuder faktureringstjänster.

     

    Som åtgärder som hör till sökning av sådana jobb som utförs i ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande betraktas utöver lämnande av en egentlig jobbansökan även deltagande i jobbintervju och övriga åtgärder som hör till rekryteringsprocessen. Underlåtelse att delta i dem innebär att jobbsökningen inte kan anses tillräcklig.

  • Hur många jobb ska en arbetslös söka?

    Det antal jobb som ska sökas anges i sysselsättningsplanen. Av en arbetssökande som självständigt kan söka arbete och som har goda möjligheter att få arbete krävs att hen söker fyra jobb under en månad.

    Om en arbetslös behöver stöd för att söka och få jobb, anpassas antalet jobb som ska sökas samt servicen till hens situation. Då sänks det antal jobb som ska sökas eller alternativt krävs ingen jobbsökning över huvud taget.

    I antalet jobb som ska sökas beaktas arbetsmarknadsläget i regionen samt eventuellt skydd för yrkesskicklighet.

  • I vilka situationer krävs inte självständig jobbsökning?

    Om en arbetssökande inte har förutsättningar att självständigt söka jobb, ska det i sysselsättningsplanen överenskommas om deltagande i service som stöder jobbsökningen och sysselsättningen i stället för jobbsökning. Självständig jobbsökning krävs inte, om den arbetssökande är arbetsoförmögen. Även tid i arbete på heltid och sysselsättning på heltid som företagare i minst två veckor beaktas. Under den tiden krävs ingen självständig jobbsökning.

  • Kan den arbetssökande söka vilket jobb som helst?

    Den nya modellen ger den arbetssökande större egna valmöjligheter. Den arbetssökande beslutar själv vilket lämpligt jobb hen ska söka. De jobb som söks ska dock vara sådana som det är motiverat att tro att den arbetssökande kan få.

    I det antal jobb som ska sökas enligt sysselsättningsplanen beaktas eventuellt skydd för yrkesskicklighet.

  • Vad gör man, om det inte finns några lediga jobb?

    I det antal jobb som ska sökas beaktas arbetsmarknadsläget i regionen.

  • Hur övervakas den självständiga jobbsökningen? Hur ska den arbetssökande göra om hen inte har tillgång till internet?

    Den arbetssökande ska en gång i månaden via en nättjänst eller på något annat överenskommet sätt rapportera om sin självständiga jobbsökning. Kunder som inte har möjlighet att använda nättjänster kan meddela vilka jobb de sökt på annat sätt, till exempel per telefon.

  • Får de arbetssökande längre alls personlig service och personligt stöd?

    För arbetssökande vars förutsättningar för att söka och få jobb är i sin ordning innebär den nya modellen större egna valmöjligheter. Den arbetssökande bedömer själv vilket lämpligt jobb hen ska söka. I fråga om dessa personer följer landskapen och tjänsteproducenterna endast upp jobbsökningen. Därigenom frigörs resurser för att hjälpa de som behöver stöd för att söka jobb.

    Förslaget inverkar inte på t.ex. genomförandet av intervjuer med arbetssökande. Intervjuerna görs var tredje månad, och i samband med dem bedöms bland annat den arbetslösas servicebehov.

     

    .

  • Ökar rapporteringen om aktiv jobbsökning de arbetssökandes skyldigheter och myndigheternas arbete?

    För närvarande rapporterar arbetssökande via en nättjänst om huruvida de har följt sin sysselsättningsplan och huruvida de har sökt de jobb som arbets- och näringsbyrån erbjudit. För de arbetssökande är rapporteringen inget nytt.

    Ur landskapens och tjänsteproducenternas perspektiv ska den arbetssökandes rapportering gås igenom i samband med den övriga kundservicen ur arbetsförmedlingssynpunkt. Det är inte meningen att landskapet eller tjänsteproducenten t.ex. ska läsa alla jobbansökningar som de arbetssökande har skrivit.

  • Leder reformen till fabricering av onödiga jobbansökningar och ett enormt antal ansökningar?

    Man behöver inte vänta sig någon anstormning av ansökningar, eftersom de arbetssökande även hittills har sökt jobb självständigt. Det finns många lediga jobb, och för alla kommer det inte in tillräckligt många ansökningar.

    I modellen för självständig jobbsökning ska de jobb som söks vara sådana att den arbetssökande har grundad anledning att tro att hen kan få jobbet i fråga. Ansökningarna är alltså inte onödiga ur arbetsgivarnas perspektiv. När sysselsättningsplanerna utarbetas går det att t.ex. se till att den arbetssökande inte ständigt söker samma jobb, om det inte finns någon vettig anledning till det.

  • Skärps karenserna för arbetslösa?

    Påföljderna i samband med utkomstskyddet för arbetslösa, dvs. de så kallade karenserna, blir skäligare, inte hårdare.

    Om en arbetssökande inte söker jobb på det sätt som förutsätts enligt sysselsättningsplanen, påminns hen om att arbetslöshetsförmånen är beroende av motprestation. Endast om den sökandes förfarande upprepas, åläggs hen karenstid eller skyldighet att vara i arbete.

  • Hur står den självständiga jobbsökningen i förhållande till aktiveringsmodellen?

    Strävan med både den självständiga jobbsökning som ska krävas för att få arbetslöshetsförmån samt aktiveringsmodellen inom utkomstskyddet för arbetslösa är att främja människors chanser att få jobb och öka sysselsättningen. Att det görs en översyn av påföljderna i anslutning till utkomstskyddet för arbetslösa inverkar inte på aktiveringsmodellen.

    Den självständiga jobbsökningen är väsentlig vid översynen av påföljderna i anslutning till utkomstskyddet för arbetslösa. I aktiveringsmodellen inverkar lönearbete, företagsverksamhet eller deltagande i service på beloppet av utkomstskyddet för arbetslösa. Självständig jobbsökning förbättrar möjligheterna att få jobb och stöder därmed uppfyllandet av villkoren inom aktiveringsmodellen.

  • Hur förhåller sig modellernas påföljder till varandra? Kan någon drabbas av dubbla påföljder, dvs. både karens och nedsättning av förmånens belopp?

    En och samma situation, t.ex. att en arbetssökande underlåter att söka jobb, kan inte leda till både karens (påföljd för underlåtelse att självständigt söka jobb) och nedsättning av utkomstskyddet för arbetslösa (aktiveringsmodellen). En sådan dubbel påföljd förhindras redan enligt gällande lag.

    Ett exempel: en arbetssökande låter bli att söka jobb på det sätt som förutsätts enligt sysselsättningsplanen och åläggs på grund av det karens, dvs. går miste om arbetslöshetsförmånen för en viss tid. När karenstiden slutar, börjar granskningsperioden inom aktiveringsmodellen från början, och om förmånsbeloppet hade sänkts före karenstiden, återställs den till sitt normala belopp. Efter karensen är man med andra ord tillbaka vid utgångsläget.

     

  • Hur framskrider lagberedningen?

    Regeringen sände ett propositionsutkast på remiss i juni 2018. Efter remissbehandlingen gås remissvaren igenom, och i samband med det bedöms eventuella ändringsbehov. Avsikten är att regeringspropositionen ska lämnas till riksdagen under höstsessionen 2018. Vilken tidpunkt som ska föreslås för ikraftträdandet fattas det beslut om senare.

  • Har berörda grupper hörts under beredningen av modellen?

    Modellen har utvecklats utifrån den respons som gavs under den tidigare remissbehandlingen och utifrån den allmänna debatten. Arbetslivets centralorganisationer har deltagit i beredningen i slutet av våren 2018. Propositionen är inte enhällig.

Mer om ämnet

Arbets- och näringsministeriets pressmeddelande 14.6.2018: Minister Lindström: Beredningen av modellen för jobbsökning på eget initiativ fortsätter

Arbets- och näringsministeriets pressmeddelande 5.5.2017, Arbetslösa uppmuntras att söka jobb mer aktivt och att bli företagare

Begäran om utlåtande om utkastet till regeringsproposition (på finska)