Information till företag om bestämmelser om varor och tjänster

Kontaktpunkt för produkter

Till kontaktpunkten för produkter kan du rikta frågor om krav på produkter i Finland. När det gäller vissa produkter har kraven harmoniserats helt eller delvis genom EU-lagstiftning. När det gäller andra produkter är kraven åter nationella och EU:s harmoniserade krav gäller inte.

Nationella produktkrav kan gälla:

a) egenskaper hos produkten, t.ex. kvalitet, prestanda, säkerhet eller mått

b) produktens försäljningsnamn, terminologi och symboler, testning och testningsmetoder eller paketering och påskrift

c) skydd av konsumenten eller miljön, som påverkar produktens livscykel efter tillhandahållande på marknaden (användning, återvinning, återanvändning eller bortskaffande) om det på ett betydande sätt kan påverka produktens sammansättning och saluföring.

Kontaktpunkten kan svara på frågor om till exempel:

  • nationella produktbestämmelser
  • eventuella krav på förhandstillstånd
  • kontaktuppgifter till den behöriga myndigheten
  • nationella rättsmedel i tvister mellan behöriga myndigheter och företag

Kontaktpunktens rådgivning är gratis och frågor besvaras inom 15 vardagar.

Du kan kontakta kontaktpunkten för produkter per e-post på adressen sisamarkkinat(at)tem.fi.

Principen om ömsesidigt erkännande

Principen om ömsesidigt erkännande handlar om att varor kan röra sig fritt på den inre marknaden. Varor som är lagliga på marknaden i en medlemsstat måste ges tillträde till alla medlemsstaters marknader, fastän de inte skulle motsvara landets egna tekniska eller kvalitetsmässiga bestämmelser. Varors fria rörlighet kan begränsas i vissa fall, till exempel för att skydda människors, djurs eller växters hälsa och liv. Om varors rörlighet begränsas eller marknadstillträde förbjuds måste myndigheterna fatta ett särskilt beslut om detta.

Principen om ömsesidigt erkännande tillämpas i en situation där ett land har nationella krav på varorna i lagstiftningen eller i en myndighetsföreskrift, och dessa krav har inte harmoniserats inom EU.

EU-förordningen om ömsesidigt erkännande

Förordningen om ömsesidigt erkännande (EU) 2019/515 styr i första hand myndigheters förfaranden då de ska tillämpa principen om ömsesidigt erkännande. Myndigheterna ska beakta skyldigheterna i förordningen i sin egen verksamhet, som till exempel vid bedömningen av varor.

När en myndighet ska utföra en bedömning måste den utan dröjsmål kontakta företaget och informera om bedömningen, vilka varor som bedömningen gäller och vilka nationella tekniska bestämmelser eller tillståndsförfaranden som tillämpas. Företaget kan i regel tillhandahålla varan på mållandets marknad medan myndigheten utför bedömningen och sedan fortsätta tillhandahålla varan så länge som företaget inte får ett förvaltningsbeslut om att varans tillhandahållande på marknaden begränsas eller förbjuds.

Företag kan också göra en frivillig egenförsäkran om att varorna är lagligen saluförda i en annan medlemsstat. Om företaget inte lämnar en anmälan om ömsesidigt erkännande till myndigheten kan den be företaget lämna in de handlingar och uppgifter som krävs för en bedömning. Företagen ska ges minst 15 vardagar att leverera handlingarna och informationen.

Företag kan även i vissa fall utnyttja problemlösningstjänsten Solvit för en utvärdering om tillsynsmyndigheten har tillämpat principen om ömsesidigt erkännande på ett korrekt sätt. Om en myndighet fattar ett beslut om begränsning, ska den alltid informera företaget, övriga medlemsländer och kommissionen om detta. Beslutet kan vara vilken åtgärd som helst som begränsar produktens marknadstillträde.

I sina förvaltningsbeslut ska myndigheterna framföra tillräckligt detaljerade och heltäckande motiveringar för beslutet, för att det ska gå att bedöma hur väl beslutet stämmer överens med principen om ömsesidigt erkännande och kraven i förordningen.

I beslutet ska det också framgå nationella förfaranden och tidsfrister för att söka ändring i beslutet. Det ska även framgå möjligheten att utnyttja Solvits tvistlösningsförfarande.

Skyldigheterna i förordningen gäller de nationella myndigheter som tillämpar nationell lagstiftning eller myndighetsbestämmelser som inte har harmoniserats i EU. Förordningen gäller myndigheters beslut som påverkar marknadstillträdet för varor.

Gemensam kontaktpunkt för tjänsteföretag

De gemensamma kontaktpunkter som är avsedda för tjänsteföretag ger information om inledande och bedrivande av företagsverksamhet samt tillstånds- , anmälnings- och registreringsförfarandena i anslutning till det. Enligt EU:s tjänstedirektiv ska det inom hela EU vara möjligt att på elektronisk väg grunda ett företag och sköta tillståndsförfaranden.

Sådana gemensamma kontaktpunkter som det föreskrivs om i tjänstedirektivet finns i alla medlemsstater i form av en nättjänst är Den gemensamma kontaktpunkten i Finland är Företagsfinland.

Ytterligare upplysningar
isabella.paju(at)tem.fi och niina.etelavuori(at)tem.fi