Kolumner

Före Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 importerades cirka en tredjedel av den energi som användes i Finland från Ryssland. Denna andel pressades genom målmedvetna åtgärder till nästan noll inom några månader, och det energikrig som Ryssland inledde kunde människor inte undgå att märka i konsumentpriserna. När energimarknaden hittar en ny form är det bra att granska vad som ersatte den ryska energin och vilka mer bestående konsekvenser förändringarna i handeln har, skriver avdelningschef Riku Huttunen i sin kolumn.

I juni fanns det 264 700 arbetslösa arbetssökande vid arbets- och näringstjänsterna. I maj var antalet ungefär 26 000 färre. Lyckligtvis är detta en typisk säsongsvariation och inte så alarmerande, eftersom det vid den här tiden i fjol bara fanns omkring 5 000 färre arbetslösa.

Arbetslösheten korrelerar med den ekonomiska konjunkturen, i allmänhet med en liten fördröjning. För innevarande år förutspås nolltillväxt, men arbetslösheten har inte alls ökat nämnvärt, skriver understatssekreterare Elina Pylkkänen.

Att öka sysselsättningen är ett av de viktigaste målen även under nästa regeringsperiod utifrån de pågående förhandlingarna. Och det är mycket motiverat att det ska vara så, eftersom bristen på kompetent arbetskraft har varit ett problem för över hälften av arbetsgivarna, skriver understatssekreterare Elina Pylkkänen i sin kolumn.

Statlig styrning har gjort en global återkomst inom teknik- och innovationspolitiken. Värdekedjorna bröts redan under coronatiden, och det nu pågående ryska anfallskriget i Ukraina samt den ökade ekonomiska och tekniska stormaktskonkurrensen mellan USA och Kina utmanar också Finland. Block inom teknik byggs i rask takt med stora satsningar.

I Finland delar 15 NTM-områden oron för tillgången på kompetent arbetskraft. Närings- och befolkningsstrukturen i landskapen skiljer sig dock från varandra. Varför inte bedriva sysselsättnings-, närings- och utbildningspolitiken regionvist, frågar sig understatssekreterare Elina Pylkkänen i sin kolumn.

Ryssland lyckades inte få Europa på knä med det energikrig som det inledde genom att begränsa gashandeln redan ett halvt år före den militära invasionen av Ukraina. De största utmaningarna hänför sig dock även i fortsättningen till tillräcklig tillgång på gas. Gassituationen återspeglas på elmarknaden, som i stor utsträckning håller på att lugna ner sig. I Finland är det särskilt nödvändigt att sörja för tillgången på värmebränslen. De goda nyheterna är att energikrisen inte har bromsat upp den rena omställningen och att även inflationstrycket gradvis minskar.

Behovet av arbetskraftsinvandring har ökat under de senaste åren, men i Finland finns det redan mycket outnyttjad arbetskraftspotential. Båda behövs för att stärka ekonomin, skriver understatssekreterare Elina Pylkkänen.

Deltidsanställningar och visstidsanställningar tilltalar arbetstagare. Nästa regering bör sätta upp sina sysselsättningsmål så att de också beskriver vidare ökningar i produktionen, skriver understatssekreterare Elina Pylkkänen.

Endast ett Finland vars resurser används fullt ut är ett tryggt, livskraftigt och konkurrenskraftigt Finland, skriver näringsminister Mika Lintilä.

Alla förlorar på att utföra eller låta utföra svartarbete. Det arbete som utförts för att bekämpa grå ekonomi under denna regeringsperiod bör fortsätta långsiktigt och i brett samarbete.

Finlands sysselsättningsgrad är rekordhög, 74,4 procent. Nu kan vi med tillförsikt jämföra våra prestationer med andra länder.

Att starta eget är för många unga ett sätt att sysselsätta sig och att få göra sådant som de är intresse¬rade av. Företagande är därför allt mer värt att beakta som karriäralternativ för unga. Som före¬tagare får unga möjligheten att självständigt påverka sitt arbete och förtjäna. Dessutom får de friheten att verkställa sina egna idéer. Enligt utredningar som gjorts av Talous ja nuoret TAT anser unga att företagande är väsentligt för välfärden i samhället.

Den galopperande inflationen drabbar alla vars inkomster ökar mindre än vad priserna stiger. De högre priserna påverkar dock på olika sätt personer i olika åldrar och personer som bor på olika håll i Finland. Bland annat de som byter arbetsplats och de som får förmåner kan få åtminstone något slags skydd mot påfrestningarna på grund av inflationen, skriver understatssekreterare Elina Pylkkänen om sysselsättningssiffrorna för juli.

Under coronakrisen har känslorna av irritation och energilöshet, koncentrationssvårigheter och mental trötthet vid arbetsdagens början ökat hos löntagarna. Också den fysiska och psykiska återhämtningen från arbetet har försvagats. Arbetsplatserna ligger efter i arbetet med välbefinnande i arbetet, skriver ledande sakkunnig Maija Lyly-Yrjänäinen om resultaten av de undersökningar som gjorts under coronakrisen.

Arbetsmarknadsöversikten från april gav goda nyheter om sysselsättningen och antalet lediga jobb. Långtidsarbetslösheten minskar äntligen, men antalet personer som varit arbetslösa i över två år minskar inte. Inte enbart goda utan även dåliga nyheter, skriver understatssekreterare Elina Pylkkänen.

Som ett led i regeringens sysselsättningsåtgärder reformerar vi sysselsättningstjänsterna. Om vi har som mål en sysselsättningsgrad som är jämförbar med de andra nordiska länderna, finns det skäl för oss att i sysselsättningspolitiken övergå till att utnyttja de metoder som de andra nordiska länderna har använt på ett lyckat sätt. Detta kräver stora reformer av oss, både när det gäller tjänster, arbetssätt och strukturer. Sanna Marins regering arbetar kraftfullt för dessa.

Europeiska rådet har fastställt att EU så snabbt som möjligt strävar efter att frigöra sig från beroendet av rysk energi. Dagsaktuella beslut är beslut om sanktioner och inriktning av handeln. På längre sikt styrs investeringarna bland annat av EU:s Fit for 55-paket. Under de närmaste veckorna kommer man att dra upp många långtgående riktlinjer för energipolitiken i Europa.

Trots att det redan finns många föregångare inom cirkulär ekonomi i Finland, är det klart att vi behöver en omfattande förändring av arbetssätten för att vår tillväxt ska stå på en hållbar grund. Den cirkulära ekonomin kommer att förändra företagens affärsmodeller på ett grundläggande sätt och därigenom också arbetslivet: nya arbetstillfällen uppstår, jobb försvinner och innehållet i många arbeten förändras. I framtiden kommer också sysselsättnings- och företagstjänsterna att svara på denna utmaning.

Värdet på termometern, dvs. resultaten av yrkesbarometern, bör återspeglas i utbildningsanordnarnas undervisningsutbud. Gradtalen i yrkesbarometern bör också följas på hemmaläktarna. Det är viktigt att yrkesbarometerns bedömning når de människor som ska välja yrke eller byta bransch.