Brexits konsekvenser för företag

Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (nedan Storbritannien) trädde ur Europeiska unionen den 31 januari 2020. Övergångsperioden i utträdesavtalet upphörde den 31 december 2020. Det här innebär bland annat att den fria rörligheten för varor och tjänster upphörde. Sedan början av 2021 tillämpas det handels- och samarbetsavtal mellan EU och Storbritannien som slöts under de sista dagarna av 2020.

Varumarknaden

Varumarknaden mellan EU och Storbritannien är redan i hög grad integrerad – råvaror, komponenter, halvfabrikat och färdiga produkter rör sig fritt. Handels- och samarbetsavtalet innehåller bestämmelser om tekniska föreskrifter, bedömning av om produkter uppfyller kraven, standardisering, ackreditering, marknadstillsyn samt transparens i märkning och reglering. Bestämmelserna i avtalet följer i huvudsak innehållet i de kapitel i EU:s befintliga handelsavtal som handlar om tekniska handelshinder.

Varor som importeras från Storbritannien till EU ska även i fortsättningen uppfylla EU:s krav och de ska inte avvika från den höga nivån i EU standarderna som ska skydda ett allmänt intresse, såsom människors liv och hälsa. På motsvarande sätt ska produkter som exporteras till Storbritannien uppfylla kraven i Storbritannien. I de tekniska föreskrifterna ska det i regel användas internationella standarder. 

I fråga om vissa produktområden förutsätts det att ett anmält organ bedömer att produkterna stämmer överens med kraven. Anmälda organ är organ för bedömning av överensstämmelse som sysslar med provning, kontroll och certifiering av produkter. Anmälda organ har en viktig roll i säkerhetsällandet av att de produkter som släpps ut på marknaden är säkra och att de överensstämmer med kraven samt i skapandet av förtroende.

Intyg som utfärdats av anmälda organ i Storbritannien över att produkter stämmer överens med EU:s krav är inte längre giltiga i EU, utan ett anmält organ i EU ska utfärda ett intyg över att produkten stämmer överens med EU:s krav. På motsvarande sätt ska ett anmält organ i Storbritannien intyga att en produkt stämmer överens med kraven i Storbritannien. Det här gäller emellertid inte produkter som har importerats till EU-marknaden innan övergångsperioden upphört. Företagen ska också beakta ett eventuellt behov, som beror på EU:s produktregler, att utnämna en ny auktoriserad representant i EU istället för den auktoriserade representanten i Storbritannien.   

Från och med den 1 januari 2021 är det den nya UKCA-märkningen som visar att produkter stämmer överens med kraven i Storbritannien. I huvudsak är det samma produkter som nu är CE-märkta som ska vara UKCA-märkta, men detta gäller inte i Nordirland där man använder antingen CE-märkning eller UK(NI)-märkning. En produkt kan vara både CE- och UKCA-märkt om den uppfyller kraven både i EU och i Storbritannien. För flera harmoniserade produkter är det möjligt att använda CE-märkning i Storbritannien fram till den 1 januari 2023 om produktreglerna till sitt innehåll förblir desamma i Storbritannien och EU. I bestämmelserna finns sektorspecifika skillnader och de bör kontrolleras från fall till fall. Ett anmält organ i EU kan inte förse produkter med UKCA-märkning och ett anmält organ i Storbritannien kan inte förse produkter med CE-märkning.

Brexit är en utmaning för företag som tidigare bara har haft sin verksamhet på EU:s inre marknad. Om ett företag i fortsättningen handlar med Storbritannien ska det iaktta de tullklareringsförfaranden som är obligatoriska vid handel med tredjeländer. Företagets roll ändras och företaget blir en importör istället för en distributör, vilket innebär nya skyldigheter.

Företagen ska ta reda på vad som förutsätts vid handel med länder utanför EU och vilka krav produkter från tredjeländer ska uppfylla innan de kan importeras till EU:s inre marknad. Det kan finnas olika regler för olika produktgrupper och produktsektorer.

Mer information:

Tjänstehandel

Den fria rörligheten för tjänster på den inre marknaden upphörde när övergångsperioden för brexit upphörde den 31 december 2020. I fråga om tjänster motsvarar handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien till sitt innehåll de moderna frihandelsavtal som EU har dvs. det motsvarar inte de villkor som gäller på den inre marknaden. I avtalet bekräftas på vilka villkor företagen kan ha verksamhet och erbjuda sina tjänster i EU eller i Storbritannien. Avtalet gäller gränsöverskridande handel, investeringar samt inresa och uppehållsrätt för personer i samband med företagsverksamhet samt olika tjänste- och produktionsområden på ett heltäckande sätt.

Rätten att idka näring

Personer som är bosatta inom EES-området, finländska sammanslutningar och sammanslutningar som registrerat en filial i Finland och har sin hemvist inom EES-området har rätt att idka näring i Finland. Rätten att idka näring är inte beroende av vilket land personen i fråga är medborgare i.
Företag ska bedöma vilka konsekvenser kraven på hemort har för de ansvariga personerna vid företaget. Åtminstone en styrelseledamot, precis som ett kommanditbolags eller ett öppet bolags ansvariga bolagsman, bör vara bosatt i EES-området.

Mer information: 

Beviljandet av uppehållstillstånd för näringsidkare baserar sig på en prövning där man ska säkerställa att näringsverksamheten har förutsättningar att vara lönsam. Utlänningens försörjning ska vara tryggad genom förvärvsarbete, företagsverksamhet eller på något annat sätt under den tid som uppehållstillståndet gäller.

Industriella rättigheter

Handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien innehåller till många delar WTO:s avtal som rör synpunkter i anslutning till handeln med immateriella rättigheter (TRIPS) och bestämmelser som omfattar andra internationella avtal, bland annat om upphovsrätt och närstående rättigheter, varumärken, mönsterrättigheter, patent, skydd av icke-offentlig information och växtförädlarrätt. Handels- och samarbetsavtalet innehåller bestämmelser om civil- och förvaltningsrättsligt verkställande av immateriella rättigheter samt om gränsverkställande som överskrider åtagandena i TRIPS-avtalet. Avtalet innehåller också överenskommelser om ett brett samarbete när det handlar om att utveckla och skydda immateriella rättigheter och hindra överträdelser av dessa rättigheter.
Avtalet innehåller inte bestämmelser om skydd av geografiska beteckningar som registreras nationellt från och med början av 2021. Överenskommelser om skyddet av befintliga geografiska ursprungsbeteckningar finns i utträdesavtalet som trädde i kraft i början av februari 2020.

Mer information:

Offentlig upphandling

Vad gäller offentliga upphandlingar innehåller avtalet (avdelning VI) bestämmelser och åtaganden som går längre än WTO:s avtal om offentliga upphandlingar (GPA, Agreement on Government Procurement) som gör upphandlingsförfarandena transparentare och mera strömlinjeformade. Genom avtalet säkerställs att företag i EU får större tillträde till brittiska upphandlingar bland annat inom försörjningssektorerna (energinät) och tjänsteupphandlingar (till exempel telekommunikation). Brittiska dotterbolag till företag i EU får nationell behandling vid offentliga upphandlingar, med undantag för försvars- och säkerhetsupphandlingar och konkurrensutsättningar som understiger GPA-tröskelvärdena. EU förbättrar i motsvarande mån marknadstillträdet utifrån nivån på GPA-åtagandena.