SIB-projekt

1.11.2020
Situation: Avslutat
Ämne och bakgrund: Främjande av arbetshälsa och stärkande av arbetsförmågan i offentliga sektorn. I Finland är förtida pensioneringar ett påtagligt problem och skälen är främst psykiska och muskuloskeletala problem. Genom att satsa på arbetshälsa och stärkande av arbetsförmågan kan man möjligtvis förebygga sådana problem som i sista hand leder till pensionering. Inom den offentliga sektorn är sjukfrånvaron i genomsnitt nästan den dubbla jämfört med den privata sektorn. Samtidigt finns det märkbara yrkesgrupps-/arbetsuppgiftsspecifika skillnader. Lagen om företagshälsovård betonar den förebyggande verksamheten, som också är utgångspunkten för den obligatoriska företagshälsovården. I praktiken betyder dock företagshälsovården sjukvård. Traditionellt har arbetsgivaren haft svårigheter med att få omfattande hjälp speciellt till främjande av arbetshälsa och stärkande av arbetsförmågan.
Beställaren/beställarna dvs. utbetalaren/utbetalarna av resultatpremien: organisationerna inom den offentliga sektorn dvs. Nurmijärvi kommun/det kommunala verket Aleksia, Savolax samkommun för utbildning, magistraten i Sydvästra Finland, social- och hälsovården i Övre Savolax
Resultatmål dvs. det man betalar för: Beställaren betalar för minskning av sjukfrånvaro. En resultatindikator dvs. antalet sjukfrånvarodagar (organisationsspecifik minskning jämfört med utgångsläget).
Målgrupp: sammanlagt cirka 1 600 anställda hos ifrågavarande kundorganisation
Projektets längd: Praktiskt genomförande åren 2015-2020; tre år/kundorganisation
Projektadministratör: FIM Vaikuttavuussijoitukset Oy (f.d. Epiqus Oy)
Tjänsteleverantörer och interventioner: Aino Health Management Oy och Corona Tietotaito Oy, inledningsvis även Trainers’ House Oyj och Headset Oy. Flera olika interventioner.
Beställarens uppskattade ekonomiska nytta: den eftersträvade nyttan minst tiotusentals euro/år
Fondens storlek: cirka 0,6 miljoner euro
Investerare: Sitra, Me-säätiö och Henrik Kulvik
Resultat: Projektets nytta framgick framför allt i bättre kunnande hos cheferna samt en intensifiering av arbetsförmågeledningen. Cheferna lärde sig att ta upp arbetsförmågefrågorna. Sjukfrånvaron minskade inte som förväntat trots att organisationerna upplevde att de hade fått stöd till att hantera sjukfrånvaron. Investerarna fick inte heller avkastning på sina investeringar.
Genomförda undersökningar, utredningar m.fl.:
Annat att beakta: Finlands första SIB-projekt och när det gäller ämnesområdet, det första i världen.
Ytterligare information: Heli Litja - heli.litja(at)gov.fi, Santtu Hakola - santtu.hakola(at)gov.fi

1.11.2020
Situation: Avslutat
Ämne och bakgrund: Snabb sysselsättning och integration av invandrare. I och med flyktingkrisen år 2015 kom det cirka 40 000 flyktingar till Finland, vilket var mångdubbelt jämfört det dittills årliga antalet invandrare. Redan innan år 2015 skedde invandrarnas sysselsättning märkbart långsammare och därmed var sysselsättningsnivån mycket lägre än den s.k. infödda befolkningens.
Beställaren/beställarna dvs. utbetalaren/utbetalarna av resultatpremien: arbets- och näringsministeriet (staten)
Resultatmål dvs. det man betalar för: Beställaren betalar för invandrarnas arbetsintegration. Två resultatindikatorer: arbetsmarknadsstöd (vars utbetalningar förväntas minska) och inkomstskatten (vars belopp förväntas öka), av den uppkomna ekonomiska nyttan betalar arbets- och näringsministeriet 50 % som resultatpremie till fonden.
Målgrupp: Inledningsvis (vid planeringen av projektet och projektstarten) flyktingar med uppehållstillstånd, senare alla invandrare. Målsättningen var att engagera cirka 2 500 personer och att få så många som möjligt av dem ut på arbetsmarknaden.
Projektets längd: Praktiskt genomförande åren 2017-2019, därefter en uppföljningsperiod åren 2020-2022
Projektadministratör: FIM Vaikuttavuussijoitukset Oy (f.d. Epiqus Oy)
Tjänsteleverantörer och interventioner: Flera olika tjänsteleverantörer, t.ex. Arffman Consulting, Hanken School of Economics, Live Palvelut, Monik ry och The Shortcut samt olika interventioner.
Beställarens uppskattade ekonomiska nytta: I bästa resultat scenariot cirka 70 miljoner euro, realistisk uppskattning 20-25 miljoner euro.
Fondens storlek: Åtaganden 14,2 miljoner euro.
Investerare: I ordning enligt investeringens storlek: Europeiska investeringsfonden, Sitra, SOK, Esbo stad, Tradeka, “en finsk stiftelse”, Finska ortodoxa kyrkan, Epiqus Oy, Sewatek Oy, Tom Tukiainen, Erkki Turanlahti, Arowana Advisors Oy.
Resultat: När det praktiska genomförandet avslutades hade projektet haft cirka 2 200 invandrare, av vilka cirka 1 700 deltagit i utbildning i minst 70 dagar. Av de sistnämnda hade fram till oktober 2020 cirka 1 100 fått arbete. Hittills är statens besparing cirka 12 miljoner euro, det slutgiltiga beloppet (jfr betalningsgrunden för resultatpremien) blir klart efter slutet av uppföljningsperioden i början av år 2023.
Annat att beakta: När projektet inleddes Europas största SIB-projekt med fondens storlek som mått.
Ytterligare information: Heli Litja - heli.litja(at)gov.fi, Santtu Hakola - santtu.hakola(at)gov.fi 

1.11.2020
Situation: Pågår
Ämne och bakgrund: Sysselsättning av långtidsarbetslösa
Beställaren/beställarna dvs. utbetalaren/utbetalarna av resultatpremien: arbets- och näringsministeriet
Resultatmål dvs. det man betalar för: Betalningsgrunden för utbetalning av resultatpremien är bruttobeloppet av löneinkomsterna för sysselsatta arbetslösa inom projektets tjänster. Vid utbetalning av resultatpremien beaktas de sysselsatta personers ålder, utbildningsbakgrund, arbetslöshetens längd samt området där tjänster erbjuds. Premiens kalkylmodell innebär att man betalar en högre premie för en person som är svårare att sysselsätta.
Målgrupp: Personer som varit arbetslösa i minst 12 månader eller fått arbetsmarknadsstöd på olika håll i Finland i 200 - 399 dagar. Målsättningen är att under en period av fem år få med 4 500 arbetssökande inom projektets tjänster. Projektadministratören har åtagit sig att erbjuda tjänster inom minst fem TE-byråers område.
Projektets längd: åren 2020-2024 (option 2025)
Projektadministratör: FIM Kapitalfonder Ab
Tjänsteleverantörer och interventioner: flera olika tjänsteleverantörer och interventioner
Beställarens uppskattade ekonomiska nytta: Upphandlingens värde bestäms resultatbaserat enligt statens besparingar. Staten är beredd att betala högst 23 miljoner euro som resultatpremier.
Fondens storlek: Målet 10 miljoner euro, investeringsåtaganden efter första stängning 6,7 miljoner euro.
Investerare: Arina, Esbo stad, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL, Servicefacket PAM, Pohjolan kiinteistökehitys, Byggnadsförbundet, Sitra, SOK, Industriförbundet
Genomförda undersökningar, utredningar om projektet m.fl.:
Arbets-SIB mot målet! Projektets fem centrala byggnadsfaser  
Så här uppstod Arbets-SIB:s modellering av samhällsnytta (på finska)  
Ett påhittigt upphandlingsexempel: Upphandling av sysselsättning för långtidsarbetslösa (på finska)
Ytterligare information: Heli Litja - heli.litja(at)gov.fi, Santtu Hakola - santtu.hakola(at)gov.fi 

1.11.2020
Situation: Pågår
Ämne och bakgrund: Fokus på barns, ungas och familjers välfärd. Målet är en övergång från korrigerande tjänster till tjänster i en tidig fas och rätt tid och, som följd, minskat behov av barnskydd, färre marginaliserade ungdomar och minskade kostnader för marginalisering och inkomstbortfall.
Beställaren/beställarna dvs. utbetalaren/utbetalarna av resultatpremien: Helsingfors, Tavastehus, Kimitoön. Lojo och Vanda
Resultatmål dvs. det man betalar för: När det gäller barn eller familjer som deltar i SIB-projektet följer man upp realiserade kostnader för tjänsterna efter interventionerna. Tjänster som följs upp är bl.a. socialarbetet i barnskyddets öppenvård och vård utom hemmet, brådskande placering och omhändertagande. Realiserade kostnader jämförs med förväntade kostnader eller grundscenariot, som kommunen fastställt enligt det historiska utfallet eller riskklassificeringen. Som resultatpremie betalar kommunen en del av den kalkylmässiga besparingen. Varje kommun har sin egen modell för resultatpremieringen. Tavastehus till exempel betalar ut ett bonus om den deltagande ungdomen har arbete eller deltar i utbildning vid 18-års åldern.
Målgrupp: Barnfamiljer med ackumulerade risker, såsom barnets utmanande uppförande, eller utmaningar i barnets känsloliv, föräldrarnas problem med utkomsten, utmaningar i livskontrollen eller föräldraskapet. Varje kommun har närmare definierat sin egen målgrupp.
Projektets längd: Åren 2018-2031, interventions- och uppföljningsperioden varierar från kommun till kommun
Projektadministratör: FIM Kapitalfonder Ab
Tjänsteleverantörer och interventioner: För planeringen av den operativa verksamheten svarar Centralförbundet för Barnskydd. Huvudparterna i genomförandet är Icehearts ry, stiftelsen SOS Barnbyar och Helsingfors Diakonissanstalt. Flera interventioner som varierar från kommun till kommun och målgrupp till målgrupp.
Fondens storlek: Målet 8 miljoner euro, investeringsåtaganden efter första stängning 5 miljoner euro.
Investerare: Esbo stad, LokalTapiola, Samfundet Folkhälsan, Sitra, S-gruppen, Tradeka
Genomförda undersökningar, utredningar m.fl.:
Priset för marginalisering - ur lönsamhetskalkylen för case-investeringen (på finska) 
Framtiden för välfärdstjänster i ett vägskäl - på väg mot upphandling av påverkan? (på finska) 
Vad är SIB-modellen och hur främjar den barns och ungas välfärd? Över 30 frågor och svar (på finska) 
Ytterligare information: Heli Litja - heli.litja(at)gov.fi, Santtu Hakola - santtu.hakola(at)gov.fi 

1.11.2020
Situation: Lanseras
Ämne och bakgrund: Fokus på barns, ungas och familjers välfärd.
Målet är att öka välfärden och minska kostnaderna för korrigerande tjänster samt behovet av arbetslöshetsförmåner. Kommunerna behöver hitta nya finansierings- och verksamhetsmodeller och i projektet Barn-SIB II är målet att förebygga problemen i rätt tid. Avläggande av examen på andra stadiet och sysselsättning är centrala faktorer för att etablera sig som samhällsmedlem. Cirka 15 procent av de unga – till och med hälften av de unga som fått vård utom hemmet inom barnskyddet – blir dock utan examen efter grundskolan. Kostnaden för samhället för en ung person som står utanför utbildning och arbete är cirka 18 000 euro per år.
Beställaren/beställarna dvs. utbetalaren/utbetalarna av resultatpremien: Jyväskylä, Tammerfors, Högfors, Vichtis och deras samkommun för grundtrygghet Karviainen
Resultatmål dvs. det man betalar för:
Jyväskylä: Det första målet är att 70 procent av de ungdomar som riskerar att avbryta sin utbildning på andra stadiet får ett avgångsbetyg. Resultatpremien betalas för en examination på andra stadiet, för högskolestudier och sysselsättning. Ett andra mål är att investeringarna i barnskyddet för sjätteklassare med dåliga skolresultat, som riskerar att bli klienter hos barnskyddet, minskar med 50 procent. Resultatpremien utbetalas när investeringarna i barnskyddet undviks, för minskad frånvaro och bättre skolresultat.
Tammerfors: Målet är att 80 procent av de unga inom vård utom hemmet får minst en examen på andra stadiet och 80 procent är i förvärvsarbete eller studerar vid 25 års ålder. Resultatpremien betalas för en examination på andra stadiet, för högskolestudier och sysselsättning.
Högfors, Vichtis och Karviainen: Resultatpremien utbetalas för besparingar i barnskyddskostnader, förälderns examination på andra stadiet och förälderns sysselsättning. Modellen för resultatpremien baserar sig på en prognos av utvecklingen av barnskyddskostnader, utbildningen och sysselsättningen med nuvarande åtgärder.
Målgrupp:
Jyväskylä: Ungdomar på andra stadiet som riskerar skolavbrott och sjätteklassare med dåliga skolresultat, som riskerar att bli klienter hos barnskyddet. Totalt högst 570 barn och unga.
Tammerfors: Ungdomarna i Tammerfors i vård utom hemmet, som blir vuxna.
Högfors, Vichtis och Karviainen: 30-60 familjer, som väntar barn eller har ett barn under sex månader och som har flera konstaterade riskfaktorer.
Projektets längd: Åren 2020-2031, interventions- och uppföljningsperioden varierar från kommun till kommun
Projektadministratör: FIM Kapitalfonder Ab
Tjänsteleverantörer och interventioner: För planeringen av den operativa verksamheten svarar Centralförbundet för Barnskydd. Huvudaktörerna i genomförandet är stiftelsen SOS Barnbyar och Helsingfors Diakonissanstalt. Flera interventioner som varierar från kommun till kommun och målgrupp till målgrupp.
Beställarens uppskattade ekonomiska nytta: Staten är beredd att betala högst 18 miljoner euro i resultatpremier.
Ytterligare information: Heli Litja - heli.litja(at)gov.fi, Santtu Hakola - santtu.hakola(at)gov.fi

1.11.2020
Situation: Under beredning
Ämne och bakgrund: Stärkning av den livslånga handlingsförmågan samt ekonomisk nytta. Syftet är att utreda om ett resultatbaserat finansieringsavtal kunde vara ett möjligt verktyg för att utveckla tjänsterna för äldre och för att igångsätta en hållbar systemisk förändring. Den systemiska förändringen kunde bl.a. handla om att frigöra resurser från korrigerande arbete till utvecklings- och förebyggande arbete och vidare till identifiering av de målgrupper, som står utanför hjälpverksamheten. Vidare mål kunde handla om att möjliggöra stöd och ett mera optimalt resursutnyttjande. Antagandet är att genom tillräckligt tidiga tjänster för befolkningen i arbetsför ålder och på väg mot pensioneringen, kunde behovet av förtida serviceboende med heldygnsomsorg minskas.
Beställaren/beställarna dvs. utbetalaren/utbetalarna av resultatpremien: Bereds med kommunerna och samkommunerna i områdena Södra Savolax och Österbotten.
Resultatmål dvs. det man betalar för: Syftet är att rikta om stödåtgärderna från tunga korrigerande tjänster till tidigare och lättare förebyggande tjänster. Detta kan innebära t.ex. att åtgärder för att stärka handlingsförmågan och förminska behovet av tjänster inriktas på befolkningen i arbetsför ålder och på väg mot pensioneringen, med utgångspunkt i riskprofileringen i projektet. Man utgår ifrån att med en tidig identifiering samt tjänster utformade med utgångspunkt i kunden, kan behovet av tunga tjänster förebyggas.
Ytterligare information: Heli Litja - heli.litja(at)gov.fi, Santtu Hakola - santtu.hakola(at)gov.fi

1.11.2020
Situation: Under beredning
Ämne och bakgrund: Förebyggande av typ 2-diabetes (T2D) SIB har som mål att förbättra livskvaliteten, att bromsa upp kostnaderna samt befrämja den finländska hälsan. Typ 2-diabetes är en av de allvarligaste folksjukdomarna, som blir snabbt allt vanligare i Finland. Viktiga orsaker till utbredningen av T2D är brist på motion, ohälsosam kost och, i samband med dessa, bukfetma. Många undersökningar har dock visat att uppkomsten av T2D kan senareläggas eller till och med helt förhindras med en livsstilsintervention hos en person med förhöjd risk för T2D.
Beställaren/beställarna dvs. utbetalaren/utbetalarna av resultatpremien: Bereds med olika kommuner. Resultatmål dvs. det man betalar för: Beställaren betalar för en minskad risk för typ 2-diabetes. Livsstilsförändringen följs upp bl.a. genom att mäta den eftersträvade viktminskningen.
Målgrupp: Antalet personer i Finland i gruppen förhöjd T2D risk är uppskattningsvis 700
000. Ser man på åldersgrupperna är de förväntade livslånga kostnadsbesparingarna störst i åldersgrupperna 50-60 år. Med utgångspunkt i denna analys och kommunernas befolkningsstruktur definieras kommunspecifika riskgrupper.
Projektets längd: Den beräknade längden 3-5 år.
Beställarens uppskattade ekonomiska nytta: De förväntade livslånga T2D totalkostnaderna för samhället för de aktuella T2D riskpersonerna är nästan 9 miljarder euro. Potentiellt kunde man sänka dessa kostnader med 1,0-2,1 miljarder euro genom livsstilsinterventioner, när riskgruppmedlemmarnas vikt minskar med 2-10%. Samtidigt kunde man vinna 73 000 - 146 000 kvalitetsjusterade ytterligare levnadsår, när förekomsten av T2D och relaterade sjukdomarna på befolkningsnivån kunde begränsas. Enligt resultaten från känslighetsanalyserna får man tillbaka kostnaderna, som investerats i livsstilsinterventionerna, inom 3 - 12 år, beroende på interventionens kostnad, effektivitet och T2D risken i utgångsläget. Mera exakta kommunvisa uppskattningar förbereds.
Ytterligare information: Heli Litja - heli.litja(at)gov.fi, Santtu Hakola - santtu.hakola(at)gov.fi 

1.11.2020
Situation: Modellering av samhällsnyttan har inletts

1.11.2020
Situation: Modellering av samhällsnyttan har inletts

1.11.2020
Situation: Under beredning
Ämne och bakgrund: Minskning av näringsämnesutsläpp från jordbruket i Sydvästra Finland och utveckling av en marknad för gödselåtervinning. Eutrofieringen är ett av Östersjöns allvarligaste och mest synliga problem. Över hälften av Finlands kväve- och fosforbelastning, som hamnar ut i Östersjön, härstammar från jordbruket. Jordbrukets andel av den total belastningen är störst i älvar som utmynnar i Skärgårdshavet. Djurproduktionen i Sydvästra Finland är regionalt koncentrerad och bruket av gödsel i gödsling är svårt. Därför sprids gödseln ut på boskapsuppfödningens åkrar i större mängder än växtligheten kräver och fosforlakningen ut i vattendrag ökar. Återvinningsmarknaderna för gödsel har inte utvecklats och enligt bedömningarna vill inte aktörerna ta den risk, som utvecklingen innebär, utan någon sorts ekonomiskt stöd eller nya finansieringsformer.
Beställaren/beställarna dvs. utbetalaren/utbetalarna av resultatpremien: JSM och NTM-centralen i Egentliga Finland. Resultatmål dvs. det man betalar för: Det långsiktiga målet är en minskning med 10 procent av fosforbelastningen från jordbruket i Sydvästra Finlands vattenförvaltningsområde, på ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt fram till år 2045. Det kortsiktiga målet är att 25 procent av fosforöverskottet från områdets gödsel dvs. 500 ton skulle övergå till produktionen av återvinningsgödselprodukter och återgå som dessa till de åkrar som kan dra genuin nytta av fosforgödsling senast år 2028. Beställaren betalar för mängderna av såld producerad återvinningsgödsel till åkrar vars högsta bördighetsklass är tillfredsställande.
Målgrupp: Målområdet är området i Sydvästra Finland med intensiv husdjursproduktion, som producerar mycket gödsel och där behovet av fosforgödsling är ringa p.g.a. åkermarkens höga fosforhalt. Det finns kommuner både i Satakundas och Egentliga Finlands NTM-områden med betydande överskott av fosforgödsel och därmed en förhöjd risk för fosforlakning ut i Östersjön. Enligt Naturresursinstitutets bedömning är överskottet av fosforgödsel cirka 2169 ton. Enligt indelningen i vattenförvaltningsområden skulle projektets insatsområde vara västra Kumo älvs-Skärgårdshavets-Bottenhavets vattenförvaltningsområde (VHA 3). Enligt en bedömning i vattenförvaltningsplaneringen skulle målområdets totala fosforbelastning till vattendrag, utifrån kalkylmässiga modeller, vara cirka 1200 ton per år. Av den totala människoskapade fosforbelastningen härstammar uppskattningsvis 77 procent från jordbruket, vilket motsvarar 924 ton fosfor.
Projektets längd: Den beräknade längden 7 år.
Beställarens uppskattade ekonomiska nytta: Olika metoder kan användas för att uppskatta den ekonomiska nyttan av förebyggande av Östersjöns förorening. Här har nyttan jämförts med andra motsvarande åtgärder för att förhindra att fosfor kommer ut i vattendragen. Den föreslagna premien 2€/kilo fosfor förhåller sig väldigt förmånligt till övriga tillgängliga vattenvårdsmetoder. Enligt forskningen kostar avlägsnande av löslig fosfor från jordbrukets lakvatten med hjälp av våtmarker 25-250 €/kg och med hjälp av kemiska dispensers 15-460 €/kg. En effektivisering av utnyttjande av näringsämnen med hjälp av EIB:s åtgärder är kostnadseffektiv och verksamheten förväntas fortsätta marknadsmässigt efter genomförandeperioden, vilket betyder ytterligare vinster för hela ekosystemet och dess aktörer.
Ytterligare information: Heli Litja - heli.litja(at)gov.fi, Santtu Hakola - santtu.hakola(at)gov.fi 

1.11.2020
Situation: Under beredning
Ämne och bakgrund: Minskning av utsläpp från boendet och förbättring av energieffektiviteten. Målet för Finlands långsiktiga renoverings- och restaureringsstrategi är att få ner koldioxidutsläppen från byggnader med 90 procent från början av år 2020 fram till år 2050. Uppvärmningen av 1,4 miljoner bostads- och servicebyggnader producerar ett årligt koldioxidutsläpp på cirka 7,8 Mt, vilket motsvarar cirka 17 procent av Finlands nuvarande koldioxidutsläpp (46 Mt CO2) Strategin innebär att utsläppen kan förminskas med 20 procent genom energieffektivisering. De nuvarande finansieringslösningarna gagnar för tillfället inte finansieringen av renoverings- och restaureringsbyggande, speciellt inte utanför tillväxtcentra.
Beställaren/beställarna dvs. utbetalaren/utbetalarna av resultatpremien: Bereds med miljöministeriet
Resultatmål dvs. det man betalar för: Minskning av CO2-utsläpp från boendet. Nödvändig förändring: Energieffektivisering av bostadsfastigheter och minskning av energiförbrukning. Målgrupp: Målområdet är bostadsfastigheterna utanför tillväxtcentra i åldersklassen I (byggda 1980 eller tidigare enligt byggnadsnormerna) i kommuner, där den potentiella CO2-utsläppsminskningen genom renovering per invånare, är betydande.
Ytterligare information: Heli Litja - heli.litja(at)gov.fi, Santtu Hakola - santtu.hakola(at)gov.fi