Till stöd för planeringen vid upphandling av påverkan

Det gäller att först definiera vilket fenomen det är fråga om, hur bred befolkningsgrupp det gäller och vilket behov man vill tillgodose, dvs. vad man eftersträvar. Fenomenet kan till exempel vara ungdomsarbetslösheten, som berör särskilt unga med bara grundskoleutbildning. Arbetslöshet orsakar samhället kostnader och inkomstbortfall och förhindrar unga att leva ett fullvärdigt liv. Målet är att förmå en större andel ungdomar att avlägga en examen på andra stadiet, vilket hjälper dem att få sysselsättning.

Efter fastställandet av målet är det bra att svara på följande frågor:

• Stöder målet organisationens (eller i vidare bemärkelse) strategiska mål?
  Målen för upphandlingen ska stödja organisationens strategiska mål och riktlinjer, eftersom uppnåendet kräver långsiktigt engagemang av både organisationen och dess sakkunniga.
• Har någon aktör tydligt ansvar för uppfyllandet av målet? Vem är beredd att betala för att målet ska uppnås?
  Någon aktör måste vara ansvarig och vara beredd att betala för den genomförda påverkan. Den uppnådda påverkan kan medföra nytta för flera aktörer, men upphandlingen måste ha en tydlig ansvarsfördelning. 
• Kan man genom verksamhet i ett tidigt skede förebygga att ett problem eller kostnader uppstår eller ökar?
  För att åstadkomma välfärd på ett ekonomiskt hållbart sätt, ska den upphandlade påverkan vara sådana att de förebygger uppkomsten av problem och därigenom att kostnader uppstår eller ökar på längre sikt.
• Finns det en översikt av den verksamhet som för närvarande gäller målet?
  Upphandlingen skapar mervärde om den riktar sig till ett sådant mål som det inte görs tillräckligt för att det ska uppnås. Därför är det viktigt att identifiera allt som redan görs. Upphandlingen måste vara kopplad till den befintliga verksamheten för att den ska åstadkomma bestående påverkan.

Om man har svarat jakande på de föregående frågorna och konstaterat att man kan tillgodose behovet genom upphandling av påverkan, är nästa etapp en modell för samhällelig nytta. Modellen förutsätter en mångsidig förståelse av fenomenet – att man identifierar de bakomliggande orsakerna och gestaltar de förändringar som behövs för att påverka dem. Enligt detta kan den offentliga sektorn fastställa det arvode som betalas för den uppnådda påverkan och de mätare som visar att dessa kommit till stånd.

Modellen inbegriper både utarbetande av ekonomiska kalkyler och gemensam utveckling som görs växelvis så att de ekonomiska kalkylerna producerar material för den gemensamma utvecklingen och tvärtom. För utarbetandet av ekonomiska kalkyler behövs sakkunskap och data, för gemensam utveckling å sin sida företrädare för offentlig sektor, tjänsteproducenter, forskningsinstitut och eventuella investerare samt erfarenhetsexperter.

Nedan beskrivs modellprocessen för samhällelig nytta som kan bearbetas efter behov.

• Nuläge och verifiering av de senaste årens fenomen- och kostnadsutveckling (ekonomisk modell)
  Hur har till exempel antalet arbetslösa utvecklats och vilka kostnader har det lett till?
• Fastställande av orsakerna till kostnadsutvecklingen (ekonomisk modell)
  Vad består till exempel kostnaderna för ungdomsarbetslösheten av, och vad beror förändringen av dem på? 
• Gestaltning av de följande årens fenomen- och kostnadsutveckling (ekonomisk modell och gemensam utveckling)
  Vad leder det till om man inte åtgärdar problemet? Hur föreställer man sig att till exempel antalet arbetslösa unga utvecklas, och vilka ekonomiska och mänskliga följder orsakar utvecklingen?
• Fastställande av de underliggande orsakerna bakom orsakerna till kostnadsutvecklingen (gemensam utveckling)
  I modellen utnyttjas typiska färdiga forskningsresultat, statistiska uppgifter och sakkunnigbedömningar. Förståelse söks över de traditionella forsknings- och sektorsgränserna.
• Fastställande av effekt målet
  Effekter innebär samhällelig nytta som uppstår under en längre tid. Effektmålet härleds från strategiska mål, och det är bra att fastställa det som ett eftersträvansvärt slutresultat: Hur ser världen ut när man har nått målet? Effektmålet skulle till exempel kunna vara: år 2030 mår alla 25–35-åringar i vår kommun bra och lever ett fullvärdigt liv.
• Fastställande av önskade förändringsmål (gemensam utveckling)
  För att effektmålet ska kunna nås behövs konkreta förändringar i till exempel människors beteende, levnadsförhållanden och servicestrukturen. Förändringarna måste vara sådana att de med fog kan antas leda till att effektmålet uppnås (förändringsteori). En central del av modellen är begränsningen av systemet som är föremål för förändringen så att alla nödvändiga förändringar beaktas. Sysselsättningen av unga arbetslösa kan till exempel kräva att livshanteringen förbättras, kompetensen uppdateras så att den motsvarar arbetsmarknadens behov, stöd av närsamfundet, att man hittar ett jobb osv.
• Bedömning av förändringarna (ekonomisk modell)
  Projekten mäter både utvecklingen av människans välfärd eller den ekologiska välfärden och den ekonomiska nyttan. Den offentliga sektorn betalar endast för resultaten, och betalningsandelen kan bindas till exempel besparingar som observerats i verkligheten, kalkylerade besparingar, en kombination av dessa två tillvägagångssätt eller en kombination av besparingar och ökad ekonomisk nytta (t.ex. skatteintäkter). Resultaten av verksamheten jämförs med en alternativkalkyl som har till syfte att beskriva hur kostnaderna skulle ha utvecklats om projektet inte skulle ha genomförts. Det finns flera metoder för kalkylerna, men två huvudsakliga tillvägagångssätt är jämförelsegrupp och kalkylerad prognos. Användning av en jämförelsegrupp kan i praktiken vara omöjligt eftersom den för sin del försvårar en utvidgning under projektet av en verksamhet som verifierats nå resultat.
• Befintliga lösningar, tjänster och identifiering av deras brister (gemensam utveckling)
  För att upphandlingen ska producera mervärde och bestående effekter, ska den riktas dit där de nuvarande lösningarna inte producerar ett tillräckligt resultat eller det saknas lösningar. Man måste därtill identifiera hur projektet är kopplat till det existerande systemet

En modell för samhällelig nytta ger information och synpunkter till stöd för beslutsfattandet. Om det på grundval av modellen förefaller som att det är nyttigt att upphandla påverkan, ska man innan man fattar beslut ännu svara på följande frågor: 

• Producerar projektet välfärd och ekonomisk nytta på lång sikt?
  Den ekonomiska nyttan behöver inte uppstå under projektet, men offentliga sektorn, dvs. beställaren ska vara beredd att betala för nyttan under projektet eller kort efter att det avslutats. Beslutsfattare ska ha förståelse för hur mycket och efter hur lång tid projektet producerar välfärd och ekonomisk nytta för att man ska bara beredd att förbinda sig till projektet.
• Vilka är projektets mätbara påverkan och resultatmål som den offentliga sektorn är beredd att betala för?
  Eftersom offentliga sektorn betalar för uppnådda i stället för prestationer, måste det fastställas vilka konkreta förändringar man är beredd att betala för. Målen och påvisandet av hur dessa uppnås ska vara entydiga för att olika samarbetsparter inte ska kunna tolka dem på olika sätt.
• Har beställaren en tillräckligt bra uppfattning om vilka alla de förändringar som behövs är och vem som ska göra dem för att det ska vara möjligt att uppnå projektets mål?
  Med ett enstaka projekt kan man sällan påverka alla underliggande orsaker. Därmed är det viktigt att identifiera vilka andra förändringar som behövs och vem som ska göra dem för att det ska vara möjligt att uppnå målet. Behövs det till exempel ändringar i regler eller verksamhetssätten för att uppnå önskade bestående effekter?
• Hur mycket är den offentliga sektorn beredd att betala för att uppnå påverkan?
  Modellen för samhällelig nytta visar hur mycket välfärd och ekonomisk nytta uppnåendet av målet producerar. I detta skede måste man besluta hur mycket man är beredd att betala för nyttan till de som ansvarar för genomförandet av projektet. Måste projektet kunna återbetala sig själv helt och hållet i form av besparingar som kan mätas i pengar eller kan det anses återbetala sig själv delvis i form av kvalitativ nytta. Det vill säga räcker det till exempel med att man har säkerställt förhållanden för en sund uppväxt och utveckling för allt fler barn eller att det finns färre unga som hotas av marginalisering jämfört med tidigare?
• Är projektets storlek ändamålsenlig med tanke på risken?
  Om målgruppen för projektet är liten, ökar i regel riskerna. Det är sällan som man får med hela målgruppen i projektet, och slumpens betydelse ökar. Tjänsteproducenter och eventuella investerare är inte nödvändigtvis beredda att ensamma bära en stor risk.