Rapport: Det behövs en tydlig strategi för åtgärder och återuppbyggnad efter coronakrisen för att slopa flexibiliteten i reglerna om statligt stöd

Den riktlinje som gäller den totala nivån på utgifterna för företagsstöd kan fungera som ett instrument som upprätthåller den politiska disciplinen. Det behövs en tydlig strategi för åtgärder och återuppbyggnad efter coronakrisen för att slopa flexibiliteten i reglerna om statligt stöd. För att målen för FoU ska nås bör den aktiva FoU-verksamheten utvidgas till fler branscher än för närvarande och stödpolitiken riktas effektivare, konstateras det i en årsrapport av forskningssektionen för företagsstöd som publicerades den 17 maj 2023.

Det finns ingen tydlig strategi för åtgärder och återuppbyggnad efter coronakrisen för att slopa flexibiliteten i reglerna om statligt stöd, vilket ökar risken för konkurrens om företagsstöd. Europeiska kommissionen införde tillfälliga lättnader i reglerna om statligt stöd på grund av coronapandemin. Ursprungligen skulle de pågå till utgången av 2020, men de gäller i begränsad utsträckning till utgången av 2023. Reglerna om statligt stöd har utvidgats i sju delar under 2020–2022. På grund av Rysslands anfallskrig har undantagsåtgärderna fått en fortsättning. I mars 2023 godkände kommissionen en tillfällig kris- och omställningsram som gäller till utgången av 2025. 

Direkta företagsstöd har ökat särskilt i fråga om energistöd 

De direkta företagsstöden ökade med cirka 160 miljoner euro från 2021 till 2022. Den största ökningen gällde energistöden. Energistöden har redan ökat under de senaste tio åren. Under de senaste åren har bland annat finansieringen från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) lett till ökningen. 

Instrumentet för energistöd har blivit ett betydande företagsstöd i anslutning till den gröna omställningen, vilket ökar behovet av en konsekvensbedömning av stödet. Målen för stöden bör presenteras tydligare och mer begränsat än för närvarande för att man uppriktigt ska kunna bedöma hur de har lyckats, i synnerhet nu när Förenta staternas IRA-program sätter press på en ökning av företagsstödsprogrammen inom EU när det gäller den gröna omställningen. Det behövs en systematisk genomgång av stöden för grön omställning, eftersom en koldioxidsnål ekonomi också kan främjas genom prissättning av koldioxid (beskattning, utsläppshandel) och annan reglering som är förmånligare med tanke på den offentliga ekonomin.

Den privata sektorns satsningar är viktiga för att FoU-verksamheten ska växa 

Vid ingången av 2023 trädde lagen om statlig finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet i kraft, vilket kommer att öka stödet till företagens FoU-verksamhet 2024–2030. Målet är att höja FoU-satsningarna till fyra procent av bruttonationalprodukten. Statens nuvarande FoU-finansiering uppgår till cirka 2,4 miljarder euro och i och med lagen stiger den enligt nuvarande beräkningar till 4,3 miljarder 2030. 

För att uppnå de mål som rör privata sektorn borde FoU-verksamheten utvidgas till fler branscher. En effektiv stödpolitik för FoUI-verksamhet handlar inte enbart om att främja investeringsvolymerna utan även om att stödet riktas effektivt och att man tillämpar effektiva stödformer. 

Coronastöden har upphört – det är viktigt att utvärdera dem

Under åren 2020–2022 uppgick covid-19-stöden till sammanlagt 3,1 miljarder. År 2022 uppgick coronastöden ännu till 234 miljoner euro. Bedömningen av stöden är en viktig del av beredskapen inför kommande kriser, och i Finland har coronastöden bedömts i efterhand i många undersökningar. Coronapandemin har kunnat påverka den ekonomiska dynamiken och den bör analyseras närmare. 

Regeringsprogrammet ska rikta inriktningen av stöden och begränsa beloppet

I de kommande regeringsprogrammen bör målen och metoderna för företagsstöden lyftas fram tydligare än tidigare. Även den riktlinje som gäller utvecklingen av den totala nivån på utgifterna för företagsstöd kan fungera som ett instrument som upprätthåller den politiska disciplinen.

Den oberoende forskningssektionen för företagsstöd finns i anslutning till arbets- och näringsministeriet. Den producerar information om utvecklingen av företagsstödssystemet.  Rapporten publiceras senare också i arbets- och näringsministeriets publikationsserie.

Ytterligare information:
Seija Ilmakunnas, ordförande för forskningssektionen för företagsstöd (1.4.2019–31.3.2023), tfn 050 362 9270 
Rune Stenbacka, professor, Hanken, tfn 040 352 1433