Regeringen föreslår: ökad konkurrens vid offentlig upphandling

Regeringen har som mål att öka den rättvisa och öppna konkurrensen. Regeringen föreslår flera ändringar som ökar konkurrensen vid offentlig upphandling och begränsar användningen av anknutna enheter.

Regeringen lämnade 5 februari 2026 en proposition till riksdagen med förslag till ändring av upphandlingslagen och försörjningslagen.

Offentliga upphandlingar görs för cirka 38 miljarder euro per år. Konkurrensen vid offentlig upphandling är dock relativt liten: i 40 procent av konkurrensutsättningarna deltar högst två anbudsgivare. 

”Vi förbättrar i synnerhet små och medelstora företags möjligheter att delta i konkurrensutsättningarna av de offentliga upphandlingarna och säkerställer att skattemedlen används på ett förnuftigt sätt. En fungerande marknad och rättvis konkurrens har en nyckelroll när det gäller att sätta fart på den ekonomiska tillväxten. Reformen innehåller många efterlängtade förbättringar i beredningen av upphandlingar och i ökningen av konkurrensen”, säger arbetsminister Matias Marttinen.

Ökad konkurrens vid offentlig upphandling

Reformen uppmuntrar till bättre beaktande av marknaden vid beredningen av anbudsförfarandet. Regeringen föreslår att ett anbudsförfarande som genomförs genom öppet förfarande och överstiger det s.k. EU-tröskelvärdet i princip ska förnyas om endast en anbudsgivare deltar i konkurrensutsättningen. Om upphandlingen har beretts med hjälp av en marknadskartläggning, behöver konkurrensutsättningen inte förnyas. Det ska också i fortsättningen vara frivilligt att göra en marknadskartläggning, men det ska i större utsträckning än för närvarande uppmuntras att göra kartläggningen.

I fortsättningen bör större offentliga upphandlingar delas upp i delar för att mindre företag ska ha större möjligheter att delta i tävlingar.

Begränsning i användningen av anknutna enheter främjar konkurrensen

Offentliga aktörer kan göra så kallade in house-upphandlingar, dvs. upphandlingar hos sina anknutna enheter utan konkurrensutsättning. Regeringen föreslår att den upphandlande enheten i fortsättningen ska äga minst 10 procent av en anknuten enhet i bolagsform för att den upphandlande enheten ska kunna utnyttja de anknutna enheterna vid köp av de tjänster som den behöver.

”Marknadens funktion försvåras av bolag som är anknutna till tiotals och hundratals aktieägare, särskilt inom stödtjänstbranscherna som har en fungerande privat marknad. Ändringen ökar konkurrensen, men samtidigt säkerställer vi att kommunerna och välfärdsområdena även i fortsättningen har alternativ till att ordna tjänsterna”, betonar arbetsminister Marttinen.

De upphandlande enheterna ska också i fortsättningen ha möjlighet att själva producera tjänster och köpa tjänster av anknutna enheter utöver externa konkurrensutsättningar. Kommunerna och välfärdsområdena kan utnyttja gemensam upphandling och skapa upphandlingsringar där flera aktörer utnyttjar samma konkurrensutsättning.

Undantag från bestämmelserna och ikraftträdande

Bestämmelserna om anknutna enheter innehåller vissa undantag. Kravet på ägarandel ska inte gälla små anknutna enheter som sköter lagstadgade uppgifter, såsom bibliotekernas IT-systemtjänster, eller vattentjänstverk. Avsikten är att föreskriva om ett undantag som gäller avfallshanteringen som en del av den reform av avfallslagen som är under beredning.

Dessutom kan de avtal som ingåtts med anknutna enheter inom hälso- och sjukvårdstjänsterna utnyttjas under en längre övergångsperiod. På detta sätt kan kontinuiteten i tjänsterna tryggas.

Regeringspropositionen avses träda i kraft så snart som möjligt. Bestämmelsen om en minimiägarandel i anknutna enheter tillämpas stegvis efter lagens ikraftträdande.

Mer information: 
Olli Hyvärinen, handelsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7026
Riikka Hietanen, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7078
Teresa Salminen, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 047 318 (frågor till ministern)