Klimatbarometern 2023: Klimatlösningar ses som en möjlighet att förbättra konkurrenskraften och välfärden enligt majoriteten av finländarna

Majoriteten av finländarna anser att Finland kan förbättra sin konkurrenskraft genom att satsa på ny kompetens och klimatlösningar. Vid sidan av klimatförändringarna har förlusten av biologisk mångfald blivit en allvarlig miljökris och majoriteten av medborgarna anser att man bör söka helhetslösningar på klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald.

En klar majoritet av finländarna (61 %) önskar att bekämpningen av klimatkrisen ska vara ett huvudtema under nästa regeringsperiod. Detta trots att det ryska anfallskriget i Ukraina, prisstegringen och energiproblemen oroar många medborgare.

I Finland pågår stora investeringar i den gröna omställningen. Majoriteten (79 %) av dem som svarade på enkäten anser att Finland kan förbättra sin konkurrenskraft genom satsningar på att begränsa klimatförändringarna till exempel genom kompetensutveckling och nya tekniska lösningar.

Trots att klimatkrisen ses som ett allvarligt hot ser majoriteten av finländarna möjligheter i klimatlösningarna: 68 procent anser att klimathållbara lösningar förbättrar människors välbefinnande i Finland.

Uppgifterna framgår av en enkät som styrgruppen för statsförvaltningens klimatkommunikation låtit Kantar Public genomföra. Genom Klimatbarometern 2023 undersöktes finländarnas syn på klimatförändringarna och klimatpolitiken inför valet.

Färre är positiva till klimatåtgärder 

I undersökningen utreddes hur finländarnas klimatsynpunkter har förändrats jämfört med resultaten från tidigare klimatbarometrar. Enkäten har till stor del genomförts med samma frågor sedan 2015.

En motsvarande undersökning genomfördes senast inför riksdagsvalet 2019, då bekämpningen av klimatförändringarna ansågs vara en ännu viktigare fråga: 70 procent av finländarna önskade då att klimatkrisen skulle vara en av regeringens prioriteringar. År 2019 uppgav 44 procent av dem som besvarade enkäten att de röstar på en kandidat som arbetar aktivt för att bekämpa klimatförändringarna. Nu är motsvarande siffra 32 procent.

Dessutom är skiljelinjerna tydliga när det gäller klimatfrågor. Klimatåtgärder välkomnades av unga, kvinnor, högskoleutbildade samt anhängare till SDP, De gröna och Vänsterförbundet.

Anhängare till Sannfinländarna, Samlingspartiet och Centern ansåg att klimatåtgärderna är mindre viktiga. Skiljelinjerna framträder också vid en regional jämförelse. De som bor i huvudstadsregionen understödde klimatåtgärder mer än de som bor på landsbygden.

Sambandet mellan klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald identifieras

Enkäten innehöll för första gången frågor om sambandet mellan klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald. Så mycket som 79 procent av dem som svarade anser att man bör söka helhetslösningar på klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald. 64 procent anser att Finlands regering måste agera aktivare för att stoppa förlusten av biologisk mångfald.      

Det anses fortfarande viktigt att skogarnas funktion som kolsänka bevaras: 71 procent önskar att man fäster större uppmärksamhet vid skogsavverkningens omfattning och vården av skogarna så att kolsänkorna bevaras. Minskningen jämfört med resultaten för 2019  är emellertid 12 procentenheter.

Energibesparing som drivkraft för klimatlösningar

Enkäten visar att stora framsteg har gjorts i energisparandet: 74 procent av dem som svarade är beredda att spara på elförbrukningen när efterfrågan är som störst. Ökningen är betydande, eftersom motsvarande siffra 2019 var 62 procent.

Av dem som svarade på enkäten uppger 67 % att de har minskat på förbrukningen av el och värme. Sammanlagt 73 procent anser att kommunerna måste påskynda övergången till ett hållbart energisystem som baserar sig på exempelvis vind-, sol- och vattenkraft.

– Finländarna har i vinter sparat energi på ett utmärkt sätt.  Nu lönar det sig att övergå till mer bestående energiåtgärder, dvs. att fortsätta med sådana renoveringar som på lång sikt förbättrar hemmens energieffektivitet och göra investeringar i icke-fossila uppvärmningsformer. Energisparandet visar att det kan gå snabbt att ändra vanor, vilket är nödvändigt för att klimatförändringarna ska kunna bekämpas, kommenterar Päivi Suur-Uski, expert vid Motiva.

Hälften av finländarna gör klimatsmarta val i sin vardag

Av dem som besvarade enkäten uppgav 52 procent att de fattar klimatsmarta val och att det är lätt att göra det. Likaså ansåg 52 procent att vardagsmiljön stöder klimatsmarta val.

– Det är glädjande att över hälften av dem som svarade upplevde att det är lätt att välja klimatsmart. Finländarna har uppmuntrats att halvera sitt klimatavtryck, men en så här stor förändring har tills vidare inte skett på 2000-talet. För att integrera klimatsmarta lösningar i vardagen behövs det mer åtgärder när det gäller boende, resor, mat och konsumtion av andra varor och tjänster, säger Marja Salo, specialforskare vid Finlands miljöcentral.

Vidare uppgav 43 procent att de hade minskat sina inköp av varor av klimatskäl. En dryg tredjedel (35 %) av finländarna hade kört mindre bil och i stället ökat andelen hållbar rörlighet genom att gå, cykla eller resa kollektivt. Vid motsvarande tidpunkt 2019 var antalet personer som minskat bilkörningen klart högre (43 %).

Genomförandet av enkäten

I undersökningen deltog 1 043 respondenter i åldern 15–74 år från olika håll i Finland med undantag för Åland. Undersökningens felmarginal är cirka 3 procentenheter åt vardera hållet.

Undersökningen har beställts av styrgruppen för klimatkommunikation till vilken hör miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, arbets- och näringsministeriet, kommunikationsministeriet, finansministeriet, utrikesministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, statsrådets kansli, närings-, trafik- och miljöcentralerna, Meteorologiska institutet, Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, Motiva, Teknologiska forskningscentralen VTT, Finlands Akademi, Kommunförbundet, Demos Helsinki, Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra, Business Finland och Utbildningsstyrelsen.

Ytterligare information

Genomförandet av enkäten

Laura Kotila
kommunikationsexpert
miljöministeriet                                                                               
tfn 050 572 2280
[email protected]

Jaakko Hyry
forskningsdirektör
Kantar                                                                                                     
tfn 050 370 0939
[email protected] 

Klimatlösningar och klimatpolitik

Outi Honkatukia
enhetschef
miljöministeriet                                                                                           
tfn 050 341 1758
[email protected] 

Tuuli Hietaniemi
ledande expert
Sitra
tfn 0294 618 411
[email protected]

Teknologilösningar och konkurrenskraft

Laura Juvonen
strategidirektör
VTT
040 589 6263
[email protected] 

Konsumtionsbaserade utsläpp

Marja Salo
specialforskare
Finlands miljöcentral
tfn 0295 251 131
[email protected] 

Boende och energilösningar

Päivi Suur-Uski
expert
Motiva
tfn 044300 1369
[email protected] 

Mångfald och klimat, skogsekosystem och jordbruk

Anne Tolvanen
professor
Naturresursinstitutet
tfn 029 532 3782
[email protected]

Lösningar för hållbara färdsätt 

Saara Jääskeläinen
trafikråd
kommunikationsministeriet                                                                            
tfn 040 015 3745
[email protected]