Skip to content
Government and ministries

Arbetsgrupp ger förslag om hur torvföretagares situation kan förbättras – förslagen gäller också torvens roll i försörjningsberedskapen under övergångsperioden

Arbets- och näringsministeriet
31.3.2021 9.17 | Publicerad på svenska 31.3.2021 kl. 10.16
Pressmeddelande
Kuva suomättäästä

Den torvarbetsgrupp som tillsatts av arbets- och näringsministeriet lämnade sin rapport till näringsminister Mika Lintilä den 31 mars 2021. Arbetsgruppen föreslår flera åtgärder som ska förbättra situationen för torvföretagare när efterfrågan på energitorv minskar kraftigt, särskilt som en följd av att priserna på utsläppsrätter har stigit märkbart mer än prognoserna visat.

Arbetsgruppen föreslår också åtgärder som har att göra med tryggandet av försörjningsberedskapen och leveranssäkerheten i en situation där användningen av torv vid energiproduktion minskar kraftigt redan under de närmaste åren, enligt vissa prognoser så mycket som cirka 70 procent fram till 2025. Enligt regeringsprogrammet ska användningen av torv vid energiproduktion att åtminstone halveras fram till år 2030.

Förändringen ska ske på ett regionalt och socialt rättvist sätt som inte äventyrar leveranssäkerheten och försörjningsberedskapen för el och värme i Finland. Arbetsgruppen hade till uppgift att utreda med vilka metoder användningen av torv på ett kontrollerat sätt kan läggas om från förbränning till framställning av innovativa produkter med en högre förädlingsgrad. 

– Situationen inom torvsektorn är svår på många sätt eftersom efterfrågan på energitorv sjunker samtidigt som priset på utsläppsrätter stiger. Arbetsgruppen kunde arbeta i gott samarbete. Som svar på detta uppdrag lyfter vi fram 26 åtgärder. Det är särskilt bråttom med de åtgärder som handlar om att förbättra situationen för företagarna. Jag hoppas att det ska skapas en helhet där åtgärderna stöder varandra och där vi klarar av att möta utmaningar. Det förutsätter förstås politiska lösningar, säger ordföranden för arbetsgruppen Timo Korhonen.

– Enligt regeringsprogrammet ska användningen av torv vid energiproduktion minskas på ett sätt som är rättvist både regionalt och socialt och som inte äventyrar leveranssäkerheten och försörjningsberedskapen för elektricitet och värme i Finland. Arbetsgruppen föreslår lösningar som gör att vi kan möta den här väldigt snabba förändringen och begränsa de skador som torvsektorn åsamkas, säger minister Mika Lintilä.

– Det är mycket viktigt att trygga produktionen av och tillgången på växt- och strötorv. Till exempel produktionskedjorna för skogsträdsplantor och trädgårdsproduktion bygger på användningen av torvbaserade växtunderlag. Torv är en nyckelfaktor för att bland annat fjäderfäs välmående och när det gäller att upprätthålla produktionshygienen, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.

Förslag på hur situationen för torvföretagare kan förbättras 

Arbetsgruppen anser att den snabbaste och effektivaste åtgärden för att förbättra situationen för torvföretagarna är ett paket med engångsåtgärder för företagen i sektorn. I samband med detta bör man utreda bland annat statens delersättningar till företagare inom torvproduktion för lager av energitorv som förblivit osålda, anskaffning av privatägda eller hyrda torvproduktionsområden för Forststyrelsens bruk, tillsättning av en arbetsgrupp för att fastställa ersättningsnivån på återvinningspremier för maskiner och anordningar för torvproduktion, anpassningsbidrag till företagare som upphör med torvproduktion samt beredning av förtidspensionering för äldre företagare.

En annan helhet av förslag handlar om att företag inom torvsektorn övergår till ny verksamhet. Arbetsgruppen uppskattar att den första helheten har mindre effekt men att genomförandet av den kan få medel från EU:s fond för rättvis omställning (JTF). 

De här åtgärderna ska gå ut på att stödja ny företagsverksamhet för torvföretagare och nya möjligheter till affärsverksamhet, regionala åtgärder vars finansiering riktas särskilt till åtgärder som främjar regional livskraft samt sysselsättning och förebygger marginalisering, från utvinning av torv till bioekonomi, programmet för naturvård och flerbranschföretagande för nuvarande torvproducenter och torvföretagare, rådgivning inom ekonomiförvaltning och stödverksamhet riktad till torvproducenter och torvföretagare samt rehabiliterings- och terapiprogram samt statligt stöd med särskilda villkor till torvföretagare om de riskerar att förlora fast egendom, såsom sitt hem, på grund av konkurs. 

Förslag om hur man kan upprätthålla energiförsörjningsberedskapen

Avsikten med de åtgärder som gäller försörjningsberedskapen är att upprätthålla möjligheten att producera energitorv under övergångsperioden. Arbetsgruppen anser att användningen av torv som försörjningsberedskaps- och leveranssäkerhetsbränsle bör minskas i en måttlig takt under övergångsperioden för att försörjningsberedskapen inte ska äventyras. Det visade sig tydligt när sakkunniga hördes att torv, och i allt högre grad trä, kommer att behövas för att trygga försörjningsberedskapen i värmeproduktionen under de närmaste åren. 

Övriga förslag som handlar om försörjningsberedskapen är fastställande av den tekniska miniminivån av användningen av torv i energiproduktionen i olika kraftverk och dess utveckling 2020–2030 och därefter, samt en årlig uppskattning av den mängd användning och produktion som är nödvändig med tanke på försörjningsberedskapen. 

Dessutom föreslås en höjning av den nedre gränsen för skattefri användning per kraftverk från 5 000 megawattimmar (MWh) till 10 000 MWh. Då är det bara den del som överstiger denna nivå som är produktion som är belagd med skatt. Dessutom ska mekanismen för lägsta pris kompletteras med en flexibel mekanism där skatten på energitorv omvänt beror på hur priserna på utsläppsrätter utvecklas. 

När energitorven minskar kommer energivirke att behövas mycket mer under de närmaste åren. Arbetsgruppen föreslår att man ska utreda och genomföra åtgärder för att trygga tillgången på inhemskt skogsflis, att man ska uppmuntra fjärrvärmebolagen att vara bättre förberedda på undantagssituationer med tanke på leveranssäkerheten och försörjningsberedskapen, att man ska utreda produktiviteten i en höjning av ersättningen för skyddsupplagring av torv, att man ska trygga produktionsområdena för växttorv och strötorv och energitorv, att man ska utreda hur man kan använda biokol som försörjningsberedskapsbränsle samt att man ska främja lösningar som inte bygger på förbränning.

Arbetsgruppen föreslår ett stödprogram för nyare torvbaserade produkter av en högre förädlingsgrad för att främja produktutveckling och export. Användningen av nya produkter gör det också lättare att fortsätta använda växttorv och strötorv samt fortsätta ha energitorv som försörjningsberedskapsbränsle. Åtgärdspaketet innehåller också förslag om hållbar efteranvändning av produktionsareal för torv som tas ur bruk samt om andra produkter än produkter som ersätter energitorv.

Arbetsgruppen påminner att den inte har möjlighet att göra en detaljerad bedömning av de föreslagna stödåtgärdernas konsekvenser för de statliga stöden. Dessa frågor ska utredas i den fortsatta politiska beredningen. Detsamma gäller frågan om vad exakt medlen från EU:s fond för en rättvis omställning (JTF) kan användas till.   

I arbetsgruppens rapport ingår tre avvikande åsikter och ett kompletterande uttalande.

Mer information:
Timo Korhonen, agrolog, tfn 050 512 2238 (ordförande för arbetsgruppen)
Teppo Säkkinen, näringsministerns specialmedarbetare, tfn 050 516 2868
Petteri Kuuva, industriråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 4819
Petri Hirvonen, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7048 (arbetsgruppens sakkunnigsekreterare)
 

Back to top