Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Nuläget för den innovationspositiva regleringen och effektiva förfaranden – hur kan regleringen utnyttjas som ett redskap i innovationspolitiken?

Den snabba tekniska utvecklingen och behovet av att hitta lösningar på utmaningar i samhället kräver nya perspektiv för att granska regleringen. I många länder har man infört olika förfaranden för innovationspositiv reglering och regleringen har blivit ett allt viktigare redskap i innovationspolitiken. I utredningen som publicerades den 11 maj studerar man nuläget för den innovationspositiva regleringen i Finland, lyfter fram effektiva nationella och internationella förfaranden och ger rekommendationer för att utveckla den innovationspositiva regleringen.

I utredningen presenteras en referensram för den innovationspositiva regleringen och beskrivs nuläget för regleringen i Finland. Dessutom identifieras effektiva förfaranden för innovationspositiv reglering i Finland och i världen. Förutom det allmänna läget har man granskat temat med hjälp av tre branschvisa exempel (plattformsekonomi, cirkulär ekonomi och utnyttjande av hälsoinformation).

Enligt slutledningarna om den innovationspositiva regleringens nuläge konstateras det bland annat att betydelsen av innovationspositiv reglering visserligen har identifierats på bred front i Finland, men att den i praktiken beaktas i varierande grad inom olika förvaltningsområden. I samband med författningsberedningen bedöms konsekvenserna för innovationsverksamheten ytterst slumpmässigt. I fortsättningen behövs tydligare principer om och definitioner av hur innovationsverksamheten kan främjas genom författningsberedningen.

De branschvisa exempel som genomförts som ett led i utredningen gav för sin del en bild av regleringens centrala roll vid utvecklingen av nya tillväxtbranscher samt betydelsen av att förutspå regleringsbehoven och skapa en dialog om dem. Den internationella jämförelsen visade att även om det i Finland finns många bra exempel på innovationspositiv reglering, ligger Finland klart efter föregångarländerna särskilt när det gäller prognostiseringen av regleringsbehoven och förfarandena kring den så kallade rådgivande regleringen.

Som konkreta politiska åtgärder rekommenderas i utredningen en mer detaljerad definition av de allmänna principerna och randvillkoren för den innovationspositiva regleringen, ett starkare samarbete över förvaltningsgränserna mellan ministerierna, exaktare anvisningar för bedömningen av lagförslag och utveckling av dialogen mellan myndigheterna och företagen. I utredningen efterlyses även en starkare roll för regleringen som redskap i innovationspolitiken, modigare tillämpning av innovationspositiva lagstiftningslösningar (t.ex. försök), ökad identifiering och prognostisering av regleringsbehov samt effektivare utnyttjande av rådgivande reglering och verkställighetsförfaranden.

Projektet har genomförts som en del av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2019. Utredningen har genomförts av 4FRONT, MDI, Technopolis Group, KPMG samt Tuomas Takalo (Finlands Bank/Statens ekonomiska forskningscentral) och Otto Toivanen (Aalto-universitetet).

Mer information:

Vesa Salminen, 4FRONT Oy, 040 1252 370, [email protected]
Kirsti Vilén, arbets- och näringsministeriet, 029 5064 008, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.