Frågor och svar om försöket med rekryteringsstöd för ensamföretagare

Syftet med försöket med rekryteringsstöd för ensamföretagare är att utreda om ett ekonomiskt stöd för lönekostnaderna påverkar företagets första anställning. Målet är att sänka tröskeln för rekrytering samt skapa nya arbetsgivarföretag och på sätt främja företagens tillväxt och sysselsättningen. 

Avsikten är att genom en randomiserad kontrollerad studie på ett vetenskapligt tillförlitligt sätt få information om hur ett rekryteringsstöd som inriktas på lönekostnaderna inverkar på viljan att bli arbetsgivare och tillväxten av företagsverksamhet. Mätare som används i studien är till exempel antalet anställda och omsättningen.

Lagen om ett försök med rekryteringsstöd träder i kraft den 1 mars 2022, då försöket också inleds. Försöket ska avslutas den 31 december 2023 och utvärderingen av försökets resultat inleds våren 2024.
 

Försöket är riktat till ensamföretagare och till företag där det endast arbetar personer som är i företagarställning. Målgrupp för försöket är företag 

• som inte har haft utomstående avlönad arbetskraft under de senaste 12 månaderna innan de valts till försöket och 
• vars omsättning år 2021 är minst 15 000 euro men högst en miljon euro. 

Ur målgruppen utesluts företag, 

• för vilka det i skatteskuldsregistret har antecknats uppgifter om skatteskulder eller försummelser av deklarationsskyldigheten eller 
• som har försatts eller sökts i konkurs. 

Företag med hemort på Åland hör inte heller till målgruppen.
 

Uttagningen av företag som hör till målgruppen görs enligt Skatteförvaltningens registeruppgifter. Situationen vid tidpunkten för uttagningen avgör om företaget hör till målgruppen. Uttagningen görs så snart som möjligt efter att försöket har inletts. Om det behövs en annan omgång i försöket, fastställs målgruppen på nytt så snart som möjligt efter att den första omgången har avslutats. Skatteförvaltningen lämnar till Sydöstra Finlands arbets- och näringsbyrå ut uppgifter om de företag som hör till målgruppen. 

Sydöstra Finlands arbets- och näringsbyrå väljer en försöks- och kontrollgrupp bland målgruppen genom en randomiserad uttagning. Randomiseringen ska göras så att alla företag som hör till målgruppen har lika möjlighet att bli valda till försöksgruppen respektive kontrollgruppen. För transparensens skull ska de programmeringskommandon som används vid randomiseringen offentliggöras på förhand. 

För att de förmodade effekterna ska kunna observeras behöver minst 900 företag använda rekryteringsstödet. Eftersom det inte på förhand finns några säkra uppgifter om stödets användningsgrad, dvs. hur många företag som kommer att använda sig av stödet, ska försöket genomföras i olika faser. I den första omgången tas 3 500 företag ut till försöksgruppen och 20 000 företag till kontrollgruppen. 

Om tillräckligt många företag inom försöksgruppen för den första omgången av försöket inte börjar använda stödet inleds enligt förslaget den andra omgången, som kompletterar den första. Storleken på försöksgruppen och kontrollgruppen för den andra fasen bestäms med beaktande av stödets användningsgrad i den första fasen. Ett företag som hör till försöksgruppen eller kontrollgruppen för den första fasen kan inte höra till försöksgruppen eller kontrollgruppen för den andra fasen.

Strävan med uppdelningen i faser är dels att säkerställa att ett tillräckligt antal företag använder stödet i försöket, dels att förebygga en situation där det anslag som står till förfogande för stödet inte räcker till för alla de företag i försöksgruppen som vill använda stödet.

Sydöstra Finlands arbets- och näringsbyrå ska informera de företag som valts till försöksgruppen om möjligheten till stöd samt ge dem rådgivning i frågor som gäller stödet. Arbets- och näringsbyrå skickar ett brev till de företag som valts ut till försöksgruppen under den adress som fåtts från Skatteförvaltningen.
 

En förutsättning för att få rekryteringsstöd är att minst en person anställs i anställningsförhållande. Rekryteringsstöd beviljas på ansökan och beloppet av det stöd som beviljas är 10 000 euro. Stödet beviljas av Sydöstra Finlands arbets- och näringsbyrå, hos vilken stödet också söks.

Ett företag som hör till försöksgruppen för den första fasen ska anställa en person så att anställningsförhållandet börjar senast den 31 juli 2022, och ett företag som hör till försöksgruppen för den andra fasen ska anställa en person så att anställningsförhållandet börjar senast den 31 december 2022. Stödet ska också sökas före de datum som nämns ovan. Ansökan kan lämnas in redan innan man vet vem som ska anställas.

Stöd beviljas om företaget uppfyller villkoren för beviljande av stöd och det finns anslag att tillgå för försöket. Stöd kan inte beviljas om företaget vid tidpunkten för beviljande av stöd inte längre uppfyller förutsättningarna för att ingå i målgruppen för försöket. Att ett företag har anställt en person efter det att målgruppen har bestämts ska ändå inte utgöra något hinder för beviljande av stöd. 

Rekryteringsstödet beviljas i form av stöd av mindre betydelse (de minimis-stöd).  Tillämplig reglering är antingen den allmänna de minimis-förordningen, de minimis-förordningen som gäller jordbruk eller de minimis-förordningen som gäller fiskeri- och vattenbrukssektorn. Förordningen som tillämpas bestäms enligt företagets verksamhet. Stöd kan inte beviljas om beviljandet av stödet leder till att företagets kvot för de minimis-stöd överskrids. Företaget kan av olika instanser som beviljar stöd få sammanlagt högst 200 000 euro i stöd enligt den allmänna de minimis-förordningen under tre beskattningsår. Inom jordbrukssektorn är stödets maximibelopp dock 20 000 euro per företag och inom fiskeri- och vattenbrukssektorn 30 000 euro under tre beskattningsår. När det gäller stöd som beviljas i form av de minimis-stöd till jordbruket och fiskerinäringen är en förutsättning också att den sammanräknade nationella övre gränsen för stöd som beviljats olika företag inte överskrids.

Stöd beviljas inte heller om företagaren eller en företrädare för företaget har fått en lagakraftvunnen dom för anlitande av utländsk arbetskraft som saknar tillstånd. Domarna beaktas för det år då stödet beviljas, dvs. för 2022 och de två föregående åren.

Ett ytterligare villkor för stödet är att företaget förbinder sig att betala arbetstagaren minst kollektivavtalsenlig lön. Om det inte finns något tillämpligt kollektivavtal, ska företaget betala sedvanlig och skälig lön för arbetet i fråga.
 

Rekryteringsstöd betalas till ett belopp som motsvarar 50 procent av de anställdas löner under högst 12 månader från den tidpunkt då den första arbetstagaren inledde sitt anställningsförhållande, dock tidigast från den tidpunkt då stödet söktes. Stödet är inte vara bundet till en enda arbetstagares lön, utan stöd kan inom ramen för stödtiden och stödets maximibelopp betalas för flera arbetstagares lön.

Stöd kan inte fås för löner som betalats till personer i företagarställning. En företagare har inte heller rätt till stöd för lön till en sådan anställd för vars lönekostnader företaget har beviljats lönesubvention eller annat offentligt stöd enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Stödberättigande är inte heller lönekostnaderna för en arbetstagare vars arbetsinsats gagnar en sektor som inte kan stödjas enligt den de minimis-förordning i enlighet med vilken stödet har beviljats.
 

Utvecklings- och förvaltningscentret betalar ut rekryteringsstödet en gång i månaden på basis av de löneuppgifter som fås ur inkomstregistret, och företaget behöver alltså inte separat ansöka om utbetalning av stödet. Om utbetalningen inte kan göras enbart på basis av de uppgifter som fås ur inkomstregistret, ber utvecklings- och förvaltningscentret de uppgifter som behövs av företaget. Vissa omständigheter, såsom andra stöd som betalas för lönekostnaderna, ska företaget på eget initiativ anmäla till utvecklings- och förvaltningscentret.
 

Om rekryteringsstöd har betalats till ett för stort belopp, felaktigt eller uppenbart utan grund, är mottagaren av rekryteringsstöd skyldig att betala tillbaka det erhållna stödet. En skyldighet att återbetala stödet föreligger t.ex. i situationer där stöd inte kunde ha beviljats eller stöd har betalats för sådan lön som inte är stödberättigande.

Om stödmottagaren inte frivilligt återbetalar det stöd som avses ovan och som mottagaren inte har rätt till, bestämmer utvecklings- och förvaltningscentret genom sitt beslut att stödet ska återkrävas. Stödet kan också kvittas mot rekryteringsstöd som senare betalas till stödmottagaren.
 

På grund av rekryteringsstödet förväntas andelen företag som rekryterar vara större i försöksgruppen än i kontrollgruppen, eftersom en del av företagen rekryterar till följd av stödet. Om skillnaden mellan försöksgruppen och kontrollgruppen är tillräckligt stor, kan det konstateras att stödet har påverkat företagens beteende. Eftersom företagen är indelade i försöks- och kontrollgrupper slumpmässigt, kan skillnaden mellan försöks- och kontrollgrupperna förklaras med rekryteringsstödet, eftersom grupperna till sina övriga egenskaper bör vara likartade. Vid randomiserade kontrollerade försök kan skillnaderna mellan grupperna också förklaras med en slump. Ju större skillnader det finns mellan grupperna och ju större antalet företag som deltar i försöket är, desto mindre är risken för detta.
 

Skatteförvaltningen lämnar till Sydöstra Finlands arbets- och näringsbyrå ut uppgifter om målgruppen. Till de uppgifter som ska lämnas ut hör målgruppens identifieringsuppgifter, dvs. företagets namn och företags- och organisationsnummer. Dessutom lämnar Skatteförvaltningen ut de kontaktuppgifter som företagen har anmält för beskattningen, uppgifter om varje enskilt företags verksamhetsområde och hemort, uppgifter om och personbeteckningar för personer i företagarställning och uppgifter om den omsättning som deklarerats vid mervärdesbeskattningen för 2021. Skatteförvaltningen har rätt att lämna ut uppgifterna trots sekretessbestämmelserna.

Vid genomförandet av försöket används de löneuppgifter som fås ur inkomstregistret. Rättsregistercentralen kan lämna ut uppgifter om påföljder i anslutning till anlitande av utländsk arbetskraft som saknar tillstånd, om påföljderna utgör ett hinder för beviljande av stöd. Vid beviljande och utbetalning av stöd får uppgifter i arbets- och näringsbyråns kundinformationssystem även användas.

De uppgifter som behandlas i försöket bildar ett försöksregister, för vilket Sydöstra Finlands arbets- och näringsbyrå och utvecklings- och förvaltningscentret är gemensamt personuppgiftsansvariga. Registret innehåller personuppgifter i fråga om vilka den allmänna dataskyddsförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679) och dataskyddslagen (1050/2018) ska iakttas. De uppgifter som samlats in i försöksregistret används vid beviljande, utbetalning och återkrav av rekryteringsstöd samt efter försöket i utvärderingen av resultaten av försöket.

Antalet anställningar som försöket leder till motsvarar minst det antal företag som använder stödet. Målet är att minst 900 företag ska använda stödet. Stöd kan beviljas till högst 1 165 företag. Eftersom rekryteringsstödet inte är bundet till lönekostnaderna för en eller flera specifika arbetstagare, kan stödet riktas till lönerna för flera arbetstagare i ett företag. Det är således inte möjligt att på förhand bedöma hur många olika personers lönekostnader rekryteringsstödet kommer att användas till. På längre sikt kan man också bedöma hur varaktiga de anställningar som uppkommit i företagen är.
 

Rekryteringsstödet syftar till att sänka företagens tröskel för att anställa personal. Rekryteringsstödet sänker arbetskraftskostnaderna för de företag som får stödet, vilket kan förväntas ha en direkt inverkan på antalet anställda vid företaget under stödperioden. Hur stor denna inverkan blir beror på hur stor företagets efterfrågeelasticitet är när det gäller arbetskraft. För ensamföretagarnas del finns det inga tillförlitliga vetenskapliga rön om hur stor denna elasticitet är, så det är svårt att på förhand bedöma konsekvensernas förväntade omfattning.

Om rekryteringsstödet är effektivt växer de företag som fått stödet kraftigare än de företag som hör till kontrollgruppen. Eftersom stödet endast erbjuds de företag som valts ut till försöksgruppen, kan det under försöket uppstå en snedvridning av konkurrensen som slumpmässigt drabbar olika företag så att vissa får en bättre ställning än andra. Detta är emellertid nödvändigt för att försöket ska kunna genomföras. Dessutom bedöms en eventuell snedvridning av konkurrensen vara liten på grund av det låga stödbeloppet. 

Avsikten har varit att planera försöket så att de företag som ansöker om och får stöd orsakas så lite administrativt arbete som möjligt. Det administrativa arbetet hänför sig närmast till de uppgifter som ska lämnas i samband med ansökan om stöd. Utgångspunkten är att stödet betalas utifrån de uppgifter som anmälts till inkomstregistret, så i regel krävs det inga andra åtgärder av ett företag för att det ska få stöd. Efter det att stöd har beviljats kan en eventuell begäran om kompletterande upplysningar eller anmälningsskyldighet medföra administrativt arbete för företagen. Försöket medför inget administrativt arbete för andra företag än de som ansöker om rekryteringsstöd.
 

Av ensamföretagarna är ca 60 procent män. Valet av försöksgrupp sker genom randomisering, och därför antas könsfördelningen mellan de företagare som väljs till försöksgruppen följa könsfördelningen för hela gruppen av ensamföretagare. Med rekryteringsstödet strävar man efter att sporra och hjälpa företagen att rekrytera ny arbetskraft. Även om en större andel av ensamföretagarna är män är det inte möjligt att på förhand bedöma om rekryteringsstödet har större inverkan på uppkomsten av arbetstillfällen för män än för kvinnor.
 

Sydöstra Finlands arbets- och näringsbyrå följer försöket medan det genomförs. Under denna tid följs i första hand beviljandet och utbetalningen av rekryteringsstöd samt stödets användningsgrad. Sydöstra Finlands arbets- och näringsbyrå rapporterar om försöket till arbets- och näringsministeriet, men medan försöket pågår offentliggörs uppgifter inte och lämnas inte heller ut till utomstående så att de inte påverkar försöket. 

Utvärderingen av försöket görs först efter att försöket avslutats. Det är meningen att arbets- och näringsministeriet ska anlita utomstående forskare för utvärderingen. Syftet med utvärderingen är att utifrån registermaterialet på ett vetenskapligt tillförlitligt sätt undersöka vilka effekter rekryteringsstödet har när det gäller att sänka tröskeln för rekrytering.

Vid utvärderingen klarläggs åtminstone stödets inverkan på valet att bli arbetsgivare, på antalet arbetstagare i företaget och betalda löner samt på omsättningen och nettoresultatet. Vid utvärderingen kan man också inom ramen för det tillgängliga materialet utreda hurdana anställningsförhållanden som uppkom i målföretagen och hurudana arbetstagargrupper som fick sysselsättning i företagen.

Utvärderingsresultaten kan i fortsättningen utnyttjas som stöd för beslutsfattandet.