Säkerhetsstrategi för samhället

Statsrådet antog den 16 januari 2025 genom ett principbeslut den säkerhetsstrategi för samhället som Säkerhetskommittén utarbetat. Syftet med strategin är att ge hela samhället en gemensam verksamhetsmodell för den övergripande säkerheten, inom vilken de vitala funktioner som definieras i strategin säkerställs. Dessutom anges i strategin de uppgiftsområden som respektive ministeriums förvaltningsområde ska sköta för att de vitala funktionerna ska kunna upprätthållas vid störningar under normala förhållanden och under undantagsförhållanden enligt beredskapslagstiftningen. Det finns 56 strategiska uppgifter och ministerierna deltar i tryggandet av dem enligt den uppgiftsfördelning som fastställts i strategin.

• Statsrådets principbeslut: Säkerhetsstrategi för samhället 
• Säkerhetsstrategi för samhället | turvallisuuskomitea.fi 

Strategin styr alltså även arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde i skötseln av de strategiska uppgifter som ministeriet ansvarar för i alla situationer. Säkerhetsstrategin för samhället kompletterar statsrådets beslut om målen för försörjningsberedskapen 568/2024. Försörjningsberedskapen utgör en del av samhällets övergripande säkerhet enligt säkerhetsstrategin. Beslutet är inte rättsligt bindande, men det ger myndigheterna riktlinjer för ledningen och utvecklingen av försörjningsberedskapen inom respektive förvaltningsområde.

• Statsrådets beslut om målen för försörjningsberedskapen | Finlex.fi

Uppgifter som sköts av arbets- och näringsministeriets sektor enligt säkerhetsstrategin för samhället

Tryggande av energiförsörjningen

Tryggandet av energiförsörjningen kräver:

• upplagring av bränslen på företags- och statsnivå
• statlig bestämmanderätt över kritisk infrastruktur
• förmåga att återställa skadade energiförbindelser
• beredskap att reglera energianvändningen
• kompetent arbetskraft och tillräcklig utrustning

Energiförsörjningen bygger på tillräcklig anskaffning och distribution av olika energiformer, infrastrukturens funktion och resiliens, inhemska energikällor samt beredskapsplanering. Arbets- och näringsministeriet ansvarar för att trygga energiförsörjningen, men de praktiska åtgärderna vidtas av företag inom sektorn. Försörjningsberedskapscentralen styr näringslivets beredskap.

Tryggande av tillgången på arbetskraft

Tryggandet av tillgången på arbetskraft kräver:

• beredskap för styrning av arbetskraften under undantagsförhållanden
• prognostisering av utbildningsbehovet inom kritiska sektorer
• säkerställande av möjligheten att använda civiltjänstgörare och utländsk arbetskraft
• personreserveringar i enlighet med värnpliktslagen
• uppdaterad lagstiftning om styrning av arbetskraft

Man ser till att de företag som är vitala för samhällets funktion, den offentliga förvaltningen, försvaret, sektorer i anslutning till befolkningens grundtrygghet har tillräckligt med kompetent arbetskraft. Målet är att först reglera användningen av arbetskraft genom normal arbetsförmedling även under undantagsförhållanden. De elektroniska miljöernas funktion ska också säkerställas.

Tryggande av vital industri- och tjänsteproduktion

Tryggandet av vital industri- och tjänsteproduktion kräver:

• upplagring av kritiska råvaror, komponenter och andra produktionsinsatser samt säkerställande av importkanaler
• samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn samt avtalsarrangemang
• utveckling av och stöd för företagens kontinuitetshantering
• sammanställande och delning av en centraliserad lägesbild

Företagens beredskap baserar sig i första hand på deras egen riskhantering och på frivilligt deltagande i försörjningsberedskapsorganisationens poolverksamhet. Viktigt med tanke på försörjningsberedskapen är att nödvändig produktion, distribution, infrastruktur och exportindustri tryggas. Genom att trygga industri- och tjänsteproduktionen säkerställs dessutom förmågan att underhålla och reparera Försvarsmaktens material och system.

Säkerställande av tillgången på rymdtjänster

Säkerställandet av tillgången på rymdtjänster kräver:

• nationell förmåga att hantera satellitsignaler och infrastruktur på marken
• aktivt deltagande i det internationella samarbetet kring rymdbaserade tjänster och strävan efter avtalsarrangemang
• utnyttjande av våra nationella särdrag i utbyte mot tillgång till tjänsterna

Målet är att stärka både vår egen nationella förmåga i fråga om rymdbaserade tjänster och tillgången till internationella förmågor. De tjänster som är centrala för försörjningsberedskapen står till säkerhets-, försvars- och försörjningsberedskapsaktörernas förfogande i alla situationer.

Tryggande av livsmedels- och dagligvaruförsörjningen

Tryggandet av livsmedels- och dagligvaruförsörjningen kräver:

• tryggande av kontinuiteten i produktionen genom säkerhetsupplagring och säkerställande av tillgången på utländska produktionsinsatser
• främjande av den inhemska livsmedelsproduktionens lönsamhet samt livsmedelslogistikens och handelns funktion
• anpassning till de förändringar som klimatförändringarna medför
• säkerställande av utrikeshandeln under alla förhållanden

Genom att trygga livsmedelsförsörjningen säkerställer man befolkningens tillgång till föda samt födans kvalitet och säkerhet. Målet är att i alla säkerhetssituationer säkerställa tillgången på livsmedel och vissa andra basförnödenheter som är viktiga för befolkningens välfärd samt verksamhetsförutsättningarna för massbespisning.

Arbets- och näringsministeriets övriga uppgifter

Utöver uppgifterna ovan deltar arbets- och näringsministeriet också i

• säkerställandet av en smidig utrikeshandel i Finland,
• förebyggandet av utslagning och ojämlikhet,
• tryggandet av invandringsprocesserna,
• bekämpningen och förebyggandet av miljöskador,
• beredskapen för biologiska hot,
• beredskapen för nödsituationer med strålrisk,
• beredskapen för kemikaliehot,
• säkerställandet av trafiknät och transporter samt
• tryggandet av fungerande informationssystem för social- och hälsovården samt tillgången till produkter.