- Företag
- Näringspolitik
- Innovationspolitik
- Prioriteringar
- Reglering av företagets verksamhet
- Företagens internationalisering
- Företagstjänster
- ANM Branschtjänst
- Samhällsansvar
- Företag och mänskliga rättigheter
- Riktlinjer och principer för samhällsansvar
- Behandlingen av enskilda fall vid tillämpningen av OECD:s riktlinjer för multinationellla företag
- Delegationen för samhälls- och företagsansvar
- Socialt ansvarsfull offentlig upphandling
- Ansvarsredovisning
- Sociala företag
- Korruptionsbekämpning
- EU's inre marknad
- Företagsfinansiering
- Arbetsliv
- Arbetslagstiftning
- Arbetsavtal och anställningsförhållande
- Arbetstid och semester
- Utveckling och upprätthållande av arbetstagarnas kompetens
- Likabehandling och jämställdhet i arbetslivet
- Integritetsskydd i arbetslivet och arbete med barn
- Samarbetsförfarandet och övriga system för personalens medbestämmande
- Kärnpunkterna i samarbetslagen
- Samarbete inom finska företagsgrupper
- Samarbete inom grupper av gemenskapsföretag
- Personalrepresentation i europabolag (SE) och europeiska kooperativa föreningar (SCE)
- Personalfonder
- Kollektivavtal och medling i arbetstvister
- Beställarsansvar
- Arbetstagarens skydd vid arbetsgivarens insolvens
- Internationella arbetsorganisationen ILO
- Utveckling av arbetslivet
- Sysselsättning
- Stöd och ersättningar
- Sysselsättningsöversikt och Arbetsförmedlingsstatistik
- Arbetslagstiftning
- Energi
- Energi- och klimatstrategi
- Elmarknaden
- Utsläppshandeln
- Förnybar energi
- Energieffektivitet
- Energi- och investeringsstödet
- Kärnenergi
- Förvaltning inom kärnenergisektorn
- Kärnsäkerhet, skyddsarrangemang och kärnmaterialövervakning
- Kärnanläggningar och kärnanläggningsprojekt
- Kärnavfallshantering
- Utvecklingsprojekt
- Energiförsörjningstryggheten
- EU-samarbetet och det internationella samarbetet på energiområdet
- Energiteknik
- Konkurrens och konsumenter
- Regionerna
- Målen för och planeringen av regionutvecklingen
- Stadsutveckling
- Strukturomvandling
- EU:s regional- och strukturpolitik
- EU:s sammanhållningspolitik
- Den nationella beredningen för programperioden 2021–2017
- Partneskapsavtalet
- EU:s strukturfonder
- Fonden för EU-bistånd till de sämst ställda FEAD 2014-2020
- Målet Europeiskt territoriellt samarbete (ETS) 2014–2020
- EU:s program för samarbete över de yttre gränserna (ENI CBC)
- Närings-, trafik- och miljöcentralerna
- Arbetskraftsinvandring och integration
Reformen av gruvlagen 2020-2021
Syftet med reformen av gruvlagen är att förbättra miljöskyddet och verksamhetsförutsättningarna i anslutning till gruvor. Regeringen vill även stärka acceptansen för gruvor lokalt och parternas möjligheter till påverkan.
Lagreformen grundar sig på regeringsprogrammet. I samband med reformen hörs berörda grupper och lagberedningen görs utifrån forskningsrön. För att stödja tjänstemanberedningen har det tillsatts en arbetsgrupp. Lagberedningen stöds också av den utredning om hur gruvlagen fungerar som gjorts av JD Pekka Vihervuori och som färdigställdes 2019, ”Bedömning av hur lagstiftningen om gruvdrift fungerar”.
Riksdagen har den 20 oktober 2020 lämnat en skrivelse (RSk 40/2020 rd) om medborgarinitiativet Gruvlagen Nu (MI 7/2019).
Riksdagen förutsätter att regeringen i revideringen av gruvlagstiftningen beaktar synpunkterna i ekonomiutskottets betänkande om initiativet (utskottets betänkande EkUB 7/2020 rd─MI 7/2019).
I betänkandet anser utskottet att det är motiverat att undersöka införandet av en intressejämförelse i samband med revideringen av gruvlagen. Frågan utreds som en del av statsrådets forsknings- och utvecklingsprojekt (på finska). Efter det bedöms behovet av lagstiftningsändringar till följd av detta och behövliga ändringar görs i utkastet till regeringsproposition. Därefter lämnas regeringens proposition till riksdagen.
Förhandlingar om ärendet förs enligt sametingslagen (974/1995).
Intressentgrupper kan påverka beredningen i flera skeden
Arbetsgruppen som tillsatts består av följande 18 aktörer: arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, Sametinget, landskapen, NTM-centralerna, regionförvaltningsverken, Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes), Geologiska forskningscentralen, Renbeteslagsföreningen, Finlands Kommunförbund rf, Gruvindustri rf, Finlands naturskyddsförbund rf, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Turism- och Restaurangförbundet rf och Teknologiindustrin rf.
Det utkast till regeringsproposition som ministeriet berett sänds på remiss hösten 2021. Efter remissbehandlingen görs behövliga ändringar i propositionsutkastet, varefter det lämnas till riksdagen i form av en regeringsproposition i december 2021.
Arbetsgruppen följer också framskridandet av andra lagstiftningsprojekt som hänför sig till lagstiftningen om gruvdrift.
Mer information:
avdelningschef Ilona Lundström - ilona.lundstrom(at)tem.fi
gruvöverinspektör Riikka Aaltonen - riikka.aaltonen(at)tem.fi
regeringsråd Tuula Manelius - tuula.manelius(at)tem.fi
ledande expert Eeva-Maija Puheloinen - eeva-maija.puheloinen(at)tem.fi