Reformen av gruvlagen
De ändringar i gruvlagen som hänför sig till reformen av gruvlagen trädde i kraft den 1 juni 2023.
I och med reformen strävade man efter att stärka de lokala påverkningsmöjligheterna, utsikterna för näringsverksamheten och beaktandet av miljöfaktorer.
Efter reformen är en förutsättning för beviljande av gruvtillstånd att kommunen har godkänt en plan. Vid tillståndsprövningen ska övriga näringar beaktas i större utsträckning än tidigare. Förutsättningarna för förlängning av malmletningstillståndets giltighetstid skärptes för att fastighetsägarens ställning ska stärkas och de olägenheter som invånarna i området upplever ska minska.
Malmletnings- och gruvtillstånd får inte beviljas för att stärka den nationella säkerheten, om verksamheten bedöms äventyra försvaret, försörjningsberedskapen eller den infrastruktur som är nödvändig med tanke på samhället.
Rätten att få information förbättrades genom offentliga tillställningar som hålls årligen. Den nya reserveringsavgiften beräknas minska sådana omfattande reserveringar som är onödiga med tanke på malmletningsverksamheten. Förutsättningarna för förlängning av malmletningstillståndets giltighetstid skärps för att fastighetsägarens ställning ska stärkas och olägenheterna för områdets invånare ska minska.
Landskapsmässiga och miljömässiga frågor samt frågor som gäller den biologiska mångfalden är i allt högre grad en del av tillståndsprövningen. Också bestämmelserna om säkerheter och om upphörande med gruvdrift skärptes. En stegvis stängning av gruvan beaktas bättre än tidigare under gruvdriften och den slutliga stängningen av gruvan genomförs ansvarsfullt.
Förhandlingar fördes enligt sametingslagen (974/1995).
Intressentgrupper kan påverka beredningen i flera skeden
I samband med reformen hördes intressentgrupper och lagberedningen baserades på forskningsbaserad information.
Arbetsgruppen som tillsatts består av följande 18 aktörer: arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, Sametinget, landskapen, NTM-centralerna, regionförvaltningsverken, Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes), Geologiska forskningscentralen, Renbeteslagsföreningen, Finlands Kommunförbund rf, Gruvindustri rf, Finlands naturskyddsförbund rf, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Turism- och Restaurangförbundet rf och Teknologiindustrin rf.
Arbetsgruppen följde också hur andra lagstiftningsprojekt som hänför sig till den lagstiftning som styr gruvdriften framskred.
Mer information:
specialsakkunnig Teo Kangaspunta - teo.kangaspunta(at)gov.fi