Nationell strategi för utveckling av arbetslivet – mot arbetslivet 2035

Projektet för en nationell strategi för utveckling av arbetslivet har initierats av arbets- och näringsministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet. Programmet ARBETE2030, Arbetshälsoinstitutet samt undervisnings- och kulturministeriet medverkar i beredningsarbetet. Strategiarbetet leds av arbetsministern och ministern för social trygghet.

Strategin för utveckling av arbetslivet ger en gemensam riktning och ram för utvecklingsarbetet både på samhällsnivå och på enskilda arbetsplatser. På samhällsnivå styr strategin utvecklingen av arbetslivet och allokeringen av relaterade resurser. Strategin påverkar framtida regeringsprogram. På arbetsplatserna handlar det om att bygga framtidens arbete samt förbättra produktivitet, välbefinnande i arbetet och kompetens. Strategin hjälper arbetsplatser att genomföra utvecklingsåtgärder och uppmuntrar till att införa nya arbetssätt och ny teknologi.

Strategin för utveckling av arbetslivet görs med ett framtidsperspektiv. Den lyfter fram arbetslivets styrkor och utvecklingsområden som alla intressenter vill påverka gemensamt, så att Finland år 2035 har ett bra arbetsliv i fråga om både kvalitet och produktivitet.

Strategiarbetet sker inom en bred samarbetsgrupp bestående av 16 centrala organisationer inom arbetslivet: fyra ministerier, sju arbetsmarknadscentralorganisationer och fem andra nyckelaktörer inom utvecklingen av arbetslivet.

Organisationernas högsta ledning bildar strategiarbetets ledningsgrupp. Den styr beredningsprocessen och stöder expertgruppen. Ledningsgruppen drar upp riktlinjer, definierar strategins vilja – det vill säga visionen – samt godkänner strategin.

Innehållet i strategin produceras av en expertgrupp bestående av experter utsedda av de medverkande organisationerna.

Sekretariatet ansvarar för hur strategiprocessen framskrider och stöder expertgruppen i dess arbete.

De personer som utsetts till ledningsgrupp, expertgrupp och sekretariat enligt beslutet om tillsättande finns listade under avsnittet Personer på projektsidan.

Tillsättningsbrevet har utarbetats i samarbete mellan de ministerier som startade projektet (se punkt 1). För strategiarbetet utsågs en högnivåstyrgrupp under ledning av arbetsministern och ministern för social trygghet samt en expertgrupp bestående av representanter från samma aktörer. Utnämningsbesluten har fattats av respektive organisation som fått förfrågan.

Den föregående strategin togs fram 2012 och sträckte sig till år 2020. Efter den strategiperioden har arbetslivet genomgått snabba förändringar. En omvälvning av arbetet pågår inom alla branscher, vilket förändrar arbetsinnehåll och arbetssätt, och detta påskyndas av digitaliseringen. Pandemin ledde till ett kraftigt uppsving för distans- och senare hybridarbete, vilket också påverkat hur man kombinerar fjärr- och närtjänster samt distans- och närmöten. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har skapat ekonomisk osäkerhet. Digitaliseringens framsteg, klimatkrisens utveckling och ökade geopolitiska risker har breddat kompetensbehoven i arbetslivet. I Finland fortsätter befolkningen att åldras, vilket gör att produktivitetsförbättring blir ett kritiskt mål för att trygga levnadsstandard och samhällsservice.

Strategin bygger bland annat på uppfattningen att individens välmående och kompetens i arbetsgemenskapen omvandlas till produktivitet för företag och organisationer. På arbetsplatserna handlar det om att bygga framtidens arbete samt förbättra produktivitet, välbefinnande i arbetet och kompetens. Utifrån arbetslivets nulägesbilder och tillhörande diskussioner har särskilt följande teman lyfts fram: välbefinnande i arbetet, lärande, produktivitet, mångfald samt digitalisering och artificiell intelligens.

De slutliga tyngdpunkterna och avgränsningarna i strategin fastställs av expertgruppen under arbetets gång. Gruppen formar en syn på vilka frågor som är avgörande att ta tag i för att nå den vision som ledningsgruppen har definierat.

Både och. Det finländska arbetslivet har betydande styrkor, såsom hög kompetensnivå hos arbetskraften och i huvudsak upplevt god arbetslivskvalitet. Trots dessa styrkor har produktiviteten inte nått samma nivå som jämförbara länder, varför det också krävs lösningar på nuvarande och framtida utmaningar samt utveckling av tjänster, produkter, arbetssätt och arbetsgemenskaper.

För att strategin ska kunna genomföras och följas upp krävs också avgränsningar. Dessa beslutas gemensamt inom ramen för strategiarbetet. Uppföljningen gör det möjligt att vid behov göra korrigeringar under vägens gång.

Ja. BakgrundsarbetetLänk till en annan webbplats till strategin gjordes utifrån forskningsbaserad kunskap. Nulägesbilder av arbetslivetLänk till en annan webbplats som samlats in från forskning har kompletterats med bred delaktighet från forskare, experterLänk till en annan webbplats och ungaLänk till en annan webbplats. (För mer om nulägesbilderna, se fråga 18.)
 

Målet är en gemensam syn på hur man bäst främjar ökad arbetsproduktivitet och förbättrat välbefinnande i arbetet samt ett långsiktigt och framtidsinriktat engagemang i utvecklingen av arbetslivet.

Målet är en gemensam och ambitiös vision för arbetslivsutveckling samt gemensamt definierade, synergistiska åtgärder på samhälls- och organisationsnivå fram till 2035. Åtgärderna fokuserar särskilt på arbetsplatser och arbetskraft.

Det gemensamma strategiarbetet tillför utvecklingen av arbetslivet den forskning, det breda perspektiv och den långsiktighet som krävs.

Genom utvecklingen av arbetslivet påverkas längre arbetskarriärer, tillgången på kompetent arbetskraft, ökat välbefinnande och produktivitetstillväxt.

Strategin är gemensam för ministerierna, arbetsmarknadsorganisationerna och nationella aktörer inom arbetslivet. De val som görs i strategin styr särskilt dessa organisationers utvecklingsarbete och resursanvändning. Strategin gagnar Finlands arbetsplatser och arbetskraft genom att främja deras utvecklingsarbete, produktivitet och välbefinnande i arbetet.

Den strategi som nu utarbetas är ny, men den bygger i hög grad på den tidigare strategin som sträckte sig till 2020.

När den förra strategiperioden avslutades identifierades styrkor såsom medarbetarnas kompetens, lärande i arbetet och möjlighet att påverka beslut i det egna arbetet. Samtidigt noterades behov av utveckling inom innovationsskapande, ledarskap och personalens möjligheter att delta i utvecklingsarbete. Utvecklingsområdena berör organisationernas förmåga att omvandla kompetens och kunskap till produktivitetstillväxt.

Den nya strategin fortsätter på ett naturligt sätt utvecklingsarbetet från den tidigare strategiperioden. Den tidigare strategins teman och mål låg till grund för bakgrundsrapporten Työelämän tilannekuvia (Arbetslivets nulägesbilder), som togs fram inför det nya arbetet.

Det är önskvärt att utvecklingen av arbetslivet och strategiarbetet väcker bred diskussion även utanför de deltagande grupperna. För detta ändamål finns en öppen enkät på strategins webbplats, som uppdateras under arbetets gång.

Om du vill arrangera ett eget samtal i ditt nätverk och behöver hjälp, finns stödmaterial på webbplatsen. Du kan även alltid kontakta strategiarbetets sekretariat. Kontaktuppgifter finns på webbplatsen.

Strategin färdigställs i mars 2026 och gäller fram till år 2035.

För strategins åtgärder utarbetas en färdplan, dvs. en genomförandeplan. Åtgärderna avtalas som en del av strategiarbetet tillsammans med de deltagande aktörerna. Framgång förutsätter att alla aktörer förbinder sig till strategin och dess genomförande.

En genomförandeplan och en uppföljnings- och konsekvensbedömningsmodell tas fram. Med hjälp av modellen följs strategins mål, önskade förändringar och utveckling upp.  

Framstegen och resultaten av strategins val bedöms vartannat år vid ett ArbetslivsforumLänk till en annan webbplats. Forumet fungerar som en plattform för uppföljning och gemensamt lärande. Det förankrar genomförandet av strategin brett i olika intressentgrupper i arbetslivet.

Därutöver följs strategins genomförande upp genom hur arbetslivsutveckling syns i regeringsprogrammen och deras genomförande, inklusive t.ex. EU:s strukturfondsprogram.

Strategin och dess åtgärder uppdateras vid behov. Det och annan möjlig uppföljning fastställs i detalj som en del av strategiarbetet 2025–2026.

Strategiarbetet genomförs som tjänstearbete. Kostnaderna täcks av arbets- och näringsministeriet och Arbetshälsoinstitutet. Uppföljnings- och konsekvensbedömningsmodellen upphandlas genom konkurrensutsättning (upphandlingens värde högst 35 000 €).

Strategin samlar de gemensamt definierade valen och åtgärderna för utveckling av arbetslivet, som stöder hållbar ekonomisk tillväxt. Den styr nationella gemensamma åtgärder och dess val påverkar hur offentliga medel används för arbetslivsutveckling. Strategin stöder arbetsplatsernas egna utvecklingsinsatser och uppmuntrar till att bygga framtidens arbetsplatser och arbetsliv.

Utvecklingen av arbetslivet följer förändringarna i omvärlden och framtidsutsikterna. Nedan centrala observationer per tema:

​​​​Produktivitet
Finland investerar i byggnader, andra i informations- och kommunikationsteknologi. Åldrande befolkning och sjunkande kompetensnivå hos unga försvagar det mänskliga kapitalet. Strategin fokuserar på totalproduktivitet, dvs. vad som åstadkoms på arbetsplatserna. Under de senaste decennierna har tillväxten i totalproduktivitet stått för huvuddelen av Finlands produktivitetstillväxt. Finland behöver fler innovativa, framåtblickande arbetsgemenskaper. Det omfattande distansarbetet synliggjorde interaktionens betydelse för lärande och förnyelse.

Välbefinnande i arbetet
På lång sikt har arbetstagarnas hälsa förbättrats, långvarig sjukfrånvaro, arbetsoförmåga, arbetsolyckor och yrkessjukdomar har minskat och arbetskarriärer har blivit längre. Ökad sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa har blivit en stor utmaning för arbetslivet i Finland. På lång sikt har chefernas stöd, möjlighet att påverka, gemenskap och arbetsplatsernas beredskap att stötta hälsan förbättrats, vilket stöder arbetsförmågan och uthålligheten i arbetet.

Livslångt lärande
En lärandefrämjande kultur i arbetslivet har utvecklats ganska väl, men utvecklingen verkar ha avstannat under de senaste fem åren. I arbetslivet lär man sig bland annat genom att samarbeta, anta nya uppgifter och delta i utveckling. Lärande upplevs som viktigt och roligt. Motivation och möjligheter till lärande varierar stort mellan individer och arbetsplatser. Arbetsmiljö och kultur kan i hög grad antingen främja eller försvåra lärande. Man försöker stärka det mänskliga kapitalet med lösningar där högskolors och andra läroanstalters kunskap snabbare och mer individanpassat riktas till kompetensutveckling hos den arbetsföra befolkningen.

På strategins webbplats, den officiella projektsidan och i sociala medier under hashtaggen #maailmanparastyöelämä (#världensbästa arbetsliv).

Arbetslivsforum fungerar som en plattform för uppföljning av strategin och för gemensamt lärande. (se punkt 15)

Nej. Båda behandlar visserligen frågor som rör utvecklingen av arbetslivet, men strategiarbetet är inte en del av arbetsmarknadens officiella förhandlingssystem.

Ungas synpunkter har inkluderats som en del av det övriga förberedande arbetet för strategin (se fråga 6). De har beaktats i arbetet med att ta fram visionen och de beaktas även i expertgruppen när strategins teman bearbetas och strategin skrivs.