Tryggande av skyddsarbete vid arbetskonflikter 

Med skyddsarbete avses i allmänhet arbete som det är nödvändigt att sköta under en arbetskonflikt för att till exempel liv, hälsa, maskiner och anordningar på arbetsplatsen eller miljön inte ska äventyras.

Det har inte tidigare i lag föreskrivits om skyddsarbete under arbetskonflikter i fråga om anställda i arbetsavtalsförhållande. Beslut om skyddsarbete har fattats av den arbetstagarförening som deltar i arbetskonflikten, och vid behov har förhandlingar om skyddsarbete förts mellan arbetstagar- och arbetsgivarsidan. Arbetstagarföreningarnas förfaringssätt när det gäller att besluta om skyddsarbete varierar.

År 2022 stiftades på grund av en arbetskonflikt inom vårdbranschen en temporär lag om säkerställande av nödvändig hälso- och sjukvård och hemvård under en arbetskonflikt. I samband med att lagen stiftades förutsatte riksdagen att statsrådet utreder utvecklingsbehoven i fråga om skyddsarbete och vid behov bereder lagstiftningsförslag genom vilka organiseringen av skyddsarbete tryggas i konfliktsituationer.
 
Uttalandet baserar sig på social- och hälsovårdsutskottets förslag. Social- och hälsovårdsutskottet ansåg det vara viktigt att man efter att de pågående arbetskonflikterna avslutats utreder behovet av lagstiftning som närmare och mer omfattande definierar de ur samhällets synvinkel kritiska funktioner där stridsåtgärderna kan hota människors liv eller allvarligt äventyra människors hälsa. Samhället har enligt utskottet en omfattande skyldighet att se till att rätten till liv tryggas trots stridsåtgärder och att stridsåtgärderna inte allvarligt äventyrar människors hälsa. Utskottet anser att man i samband med utredningsarbetet också bör granska behovet att utveckla ett eventuellt separat medlingsförfarande och förfarandet vid skyddsarbete.

Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering verkställer regeringen uttalandet av riksdagen (se föregående fråga och svar) och bereder lagstiftning genom vilken organiseringen av skyddsarbete tryggas i konfliktsituationer.

Arbetstagar-, tjänstemanna- och tjänsteinnehavarföreningar åläggs en lagstadgad omsorgsplikt. Detta innebär att de när de verkställer en arbetskonflikt ska se till att arbetskonflikten inte omedelbart, konkret och allvarligt äventyrar till exempel liv, hälsa, arbetsgivarens egendom eller miljön och de funktioner som är nödvändiga för att trygga dessa. Skyldigheten förutsätter att vissa uppgifter eller funktioner helt lämnas utanför arbetskonflikten eller alternativt att tillräckligt skyddsarbete tillhandahålls.

Arbetsgivaren är enligt lag skyldig att

• utan dröjsmål utreda oklarheter som gäller gränserna för en arbetskonflikt eller skyddsarbete med den förening som ansvarar för genomförandet av arbetskonflikten.
• utan dröjsmål meddela föreningen om att nödvändiga funktioner äventyras för att inleda förhandlingar
• vid förhandlingarna ge föreningen tillräckliga uppgifter om behovet av nödvändig personal och grunderna för behovet samt om de medel som finns tillgängliga för arbetsgivaren för att undvika att funktionerna äventyras.

Arbetsgivaren kan kräva att domstolen förbjuder en sådan arbetskonflikt i samband med vilken arbetstagarföreningen inte begränsar arbetskonflikten eller tillhandahåller skyddsarbete på det sätt som förutsätts i lagen. En förutsättning för förbudet är att arbetsgivaren inte med skäligen tillgängliga medel själv kan trygga funktionerna. Förbudet ska begränsas endast i den utsträckning det är nödvändigt för att trygga funktionerna.

Arbetstagarföreningarna är skyldiga att genom en begränsning av arbetskonflikten eller genom skyddsarbete se till att arbetskonflikten inte omedelbart, konkret och allvarligt äventyrar de nödvändiga funktioner som tryggas genom bestämmelserna. Under en arbetskonflikt ska följande tryggas: 

• de uppgifter inom hälso- och sjukvården, socialvården, räddningsväsendet, polisen, Nödcentralsverket och slutna anstalter som är nödvändiga med tanke på människors liv eller hälsa 
• nödvändigt underhåll, nödvändig reparation eller nödvändig övervakning av egendom som är väsentlig med tanke på förutsättningarna för näringsverksamhetens kontinuitet
• uppgifter som är nödvändiga för att avvärja miljöskador
• uppgifter som är nödvändiga för att trygga djurs välfärd
• uppgifter som är nödvändiga för att trygga Finlands territoriella integritet och upprätthålla gränssäkerheten
• funktionen av det högsta statliga beslutsfattandet
• tillgången till nyttigheter som är nödvändiga för människors liv eller hälsa (bl.a. energi, vatten, läkemedel och livsmedel)
• polisens verksamhet när det gäller att utreda synnerligen allvarliga brott eller förhindra dem
• uppgifter inom domstolsväsendet och åklagarväsendet som ska utföras skyndsamt samt verkställigheten i anslutning till dem
• den digitala betalningsrörelsen och tillgången till kontanter
• vissa nödvändiga informations- och kommunikationstekniska tjänster och informationssystem. 

Ja. Omsorgsplikten åläggs dock arbetstagarföreningarna, inte enskilda arbetstagare. Utgångspunkten är att arbetstagarföreningarna beslutar i vilka uppgifter skyddsarbete utförs och vilka arbetstagare som berörs av arbetet. Som en sista utväg har arbetsgivaren dock rätt att beordra nödarbete i exceptionella risksituationer.

Ja. Både de som är i arbetsavtalsförhållande och de som är i tjänsteförhållande har uppgifter som är väsentliga med tanke på tryggandet av ovan nämnda funktioner. I samma uppgifter som omfattas av omsorgsplikten kan det också finnas personal i såväl arbetsavtals- som tjänsteförhållande. Detta gäller till exempel sjukhus.

Ja. Bestämmelserna förpliktar arbetstagarföreningarna. Förslaget inverkar inte på att övertidsarbete och skiftbyte förutsätter arbetstagarens samtycke, om inte arbetsgivaren har rätt att beordra arbetstagare till nödarbete. Förslaget inverkar inte heller på att uppsägning är en möjlighet som står till varje arbetstagares förfogande.

Även om regleringen i sig gäller alla former av arbetskonflikter, bör det beaktas att lindrigare former av arbetskonflikter i regel inte äventyrar de funktioner som avses i lagen. Av denna anledning blir de nya bestämmelserna i allmänhet inte tillämpliga på dem.

I första hand bedöms frågan av den arbetstagarförening som verkställer arbetskonflikten. Om arbetsgivaren är av annan åsikt om huruvida en arbetstagarförening fullgör sin omsorgsplikt, kan den föra ärendet till domstol för avgörande efter att ha förhandlat med arbetstagarföreningen.

Genom lagstiftningen har man framför allt strävat efter att samordna olika grundläggande fri- och rättigheter och skyddsintressen. Till den del som regleringen förutsätter att skyddsarbete tillhandahålls eller en arbetskonflikt begränsas är det fråga om begränsning av den konflikträtt som tryggas som en grundläggande rättighet. Konflikträtten begränsas endast i den mån det är nödvändigt för att trygga de ovannämnda funktioner som är nödvändiga med tanke på till exempel liv eller hälsa.

Den lagstadgade omsorgsplikt som åläggs arbetstagarföreningar säkerställer redan i sig att skyddsarbete tillhandahålls i tillräcklig utsträckning under arbetskonflikter.

Vid meningsskiljaktigheter är parterna skyldiga att förhandla om skyddsarbete. 

Arbetsgivaren kan vid behov hos domstol ansöka om förbud mot arbetskonflikt, om skyddsarbete inte tillhandahålls i samband med konflikten på det sätt som förutsätts i lagen.

Arbetstagare kan beordras att utföra nödarbete, om hotet för den skadepåföljd för liv, hälsa, egendom, miljön, djurs välfärd eller den nationella säkerheten som orsakas av att vissa nämnda funktioner avbryts är i den mån omedelbart att det inte med de medel som föreskrivs i lagen eller andra skäliga medel kan undvikas.

Det är i praktiken fråga om en akut farosituation som motsvarar nödtillstånd. Beordrande till nödarbete är arbetsgivarens sista utväg för att förhindra att det uppstår skadepåföljder som är betydande med tanke på de grundläggande och mänskliga rättigheter som omfattas av regleringen. Nödarbete blir aktuellt endast om skadepåföljden inte kan undvikas med de medel som grundar sig på lag eller med andra skäliga medel. 

Arbetsgivaren ska utan dröjsmål göra en anmälan om nödarbete till arbetarskyddsmyndigheten och ge förtroendemannen eller någon annan företrädare för arbetstagarna tillfälle att foga sitt utlåtande till anmälan. Arbetarskyddsmyndigheten kan efter att ha mottagit anmälan vidta åtgärder för att begränsa eller stoppa nödarbetet.

Vid beredningen har internationella avtal beaktats. Enligt Internationella arbetsorganisationen ILO:s praxis för övervakning av konventioner och den reviderade europeiska sociala stadgan kan det förutsättas att så kallade minimitjänster tillhandahålls under arbetskonflikter. Lagstiftningen om skyddsarbete är möjlig i enlighet med denna praxis i fråga om minimitjänster.

Nej, det har de inte.

De viktigaste ändringar som gjorts under den fortsatta beredningen: 

• de uppgifter och funktioner som omfattas av arbetstagarföreningens omsorgsplikt har definierats närmare på lagnivå 
• tröskeln för arbetstagarföreningens omsorgsplikt har preciserats 
• arbetsgivarens skyldigheter har kompletterats för att effektivisera förhandlingarna
• arbetsgivar- och arbetstagarsidans kompensationspåföljder har slopats 
• Nödarbete är enligt förslaget en sista utväg för att undvika de betydande skadepåföljder som omfattas av regleringen.

Utkastet till regeringsproposition bereddes på trepartsbasis i en arbetsgrupp för tryggande av skyddsarbete vid arbetskonflikter som tillsatts av arbets- och näringsministeriet den 25 mars 2024. Utöver arbets- och näringsministeriet representerades i arbetsgruppen Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, STTK rf, Akava ry, Finlands näringsliv rf, Företagarna i Finland rf, Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och Statens arbetsmarknadsverk. Arbetsgruppen var inte enig i sitt arbete. Finlands näringsliv EK, Företagarna i Finland rf och Löntagarnas centralorganisationer Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Akava ry och STTK rf anmälde avvikande mening. Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT lämnade ett kompletterande uttalande.
 
Arbets- och näringsministeriet ordnade en remissbehandling av arbetsgruppens betänkande 22.11.2024−3.1.2025.

Regeringen lämnade propositionen till riksdagen 13.3.2025.

Riksdagen gjorde ändringar i lagstiftningsförslaget utifrån grundlagsutskottets utlåtande. Lagens förteckning över nödvändiga funktioner som ska tryggas under arbetskonflikter preciserades och parternas förhandlingsskyldighet stärktes. Lagen preciserades också så att ett förbud mot arbetskonflikt som meddelats av en domstol endast får gälla uppgifter som är nödvändiga att fullgöra. 

I syfte att klargöra rättsläget togs en övergångsbestämmelse in i lagen. Den nya regleringen gäller också sådana arbetskonflikter som inletts eller anmälts före lagens ikraftträdande och som fortsätter eller verkställs efter att den föreslagna lagen trätt i kraft.

I samband med lagstiftningsreformen godkände riksdagen ett uttalande. Enligt det förutsätter riksdagen att statsrådet följer om regleringen i tillräcklig utsträckning tryggar patienters och klienters patient- och klientsäkerhet vid arbetskonflikter, vilka eventuella konsekvenser regleringen har för arbetstagarnas konflikträtt, huruvida den omsorgsplikt och den förhandlingsskyldighet som föreskrivs fullgörs på det sätt som lagstiftningen förutsätter och hur bestämmelserna om nödarbete har tillämpats av arbetsgivaren.

Ändringarna trädde i kraft den 16 juni 2025.