Arbetstiden regleras av arbetstidslagen samt arbets- och tjänstekollektivavtalen
Arbetstid är den tid som används till arbete samt den tid under vilken arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen. Den tid som används för resa eller färd räknas inte in i arbetstiden, om den inte kan anses vara en arbetsprestation. Arbetsgivaren är skyldig att sörja för att resandet utanför arbetstiden inte oskäligt belastar arbetstagarna. Arbetstidslagen tillämpas på arbete som utförs i både arbetsavtals- och tjänsteförhållande inom såväl den privata som den offentliga sektorn. Lagen tillämpas inte på arbetstagare vars arbetstiden fastställs inte i förväg och dess användning övervakas inte och vars arbete uppfyller de ytterligare förutsättningar som föreskrivs i lagen.
Ordinarie arbetstid, mertidsarbete och övertidsarbete
Om arbetstid som iakttas i anställningsförhållandet avtalas i regel i arbetsavtalet eller kollektivavtalet. Enligt arbetstidslagen kan arbetstid vara ordinarie arbetstid, mertidsarbete eller övertidsarbete. Mertids- och övertidsarbete är arbete som överstiger den ordinarie arbetstiden och förutsätter arbetstagarens samtycke. För övertidsarbete betalas dessutom högre lön.
Den maximala ordinarie arbetstiden och hur den ordnas bestäms enligt arbetstidslagen, kollektivavtalsbestämmelserna eller de lokala avtal som baserar sig på dessa.
Allmän arbetstid
När allmän arbetstid iakttas är den ordinarie arbetstiden högst åtta timmar om dygnet och 40 timmar i veckan. Den ordinarie arbetstiden kan även ordnas genomsnittligt så att arbetstiden per vecka i genomsnitt är 40 timmar under en tidsperiod av högst 52 veckor. Då får dock arbetstiden per dygn inte överskrida åtta timmar.
Periodarbetstid
I periodarbetet är den maximala regelbundna arbetstiden antingen 80 timmar i två veckors perioder eller 120 timmar i tre veckors perioder. Periodarbete är tillåtet endast inom branscher som föreskrivs i lagen eller om det har avtalats i ett riksomfattande arbets- eller tjänstekollektivavtal.
Ordinarie arbetstid som grundar sig på avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att förlänga den ordinarie arbetstiden per dygn med två timmar, om inte något annat följer av kollektivavtalet. Då ska den ordinarie arbetstiden per vecka utjämnas till högst 40 timmar i veckan under en period av högst fyra månader. Den ordinarie arbetstiden per vecka får inte överskrida 48 timmar.
På arbets- och tjänstekollektivavtal baserad ordinarie arbetstid
Sättet att ordna den ordinarie arbetstiden kan även basera sig på ett riksomfattande arbets- och tjänstekollektivavtal. Den ordinarie arbetstid som baserar sig på ett kollektivavtal får i genomsnitt vara högst 40 timmar i veckan under en tidsperiod av högst 52 veckor.
Flextid
Arbetsgivaren och arbetstagaren får med avvikelse från kollektivavtalets bestämmelser om den ordinarie arbetstidens längd och förläggning ingå avtal om flexibel arbetstid (flextid), så att arbetstagaren inom överenskomna gränser kan bestämma förläggningen av sin dagliga arbetstid. Den ordinarie arbetstiden per vecka får vara högst 40 timmar i genomsnitt under en uppföljningsperiod av fyra månader och den får överskridas eller underskridas inom ramen för flexgränserna. När uppföljningsperioden löper ut får överskridningarna sammanlagt uppgå till högst 60 timmar och underskridningarna sammanlagt till högst 20 timmar.
Utökad flextid
Arbetsgivaren och arbetstagaren får avtala om ett arbetstidsvillkor som gäller utökad flexibel arbetstid, där minst hälften av arbetstiden är sådan att arbetstagaren självständigt får bestämma dess förläggning och arbetsstället. Ett skriftligt avtal om utökad flextid ska upprättas. Avtalet ska innehålla bestämmelser om minimiinnehållet. Den ordinarie arbetstiden per vecka får i genomsnitt vara högst 40 timmar under en tidsperiod av fyra månader. Ett avtalsvillkor om utökad flextid får sägas upp så att det upphör att gälla i slutet av den utjämningsperiod som följer på den löpande utjämningsperioden.
Arbetstidsbank
Med arbetstidsbank avses ett system för samordning av arbetstid och ledig tid, där arbetstid, intjänad ledighet eller penningförmåner som omvandlats till ledighet kan sparas och kombineras. På arbetsplatsen får avtalas skriftligt om införande av en arbetstidsbank. Avtalet innehåller bestämmelser om minimiinnehåll samt om under vilka förutsättningar en fordran kan överföras till arbetstidsbanken och ledighet tas ut.
Maximiantalet arbetstimmar
Arbetstiden får inte överstiga i genomsnitt 48 timmar i veckan under en utjämningsperiod av fyra månader. Vid beräkning av maximiantalet arbetstimmar beaktas alla timmar (ordinarie arbetstid, mertidsarbete och övertidsarbete). Genom ett riksomfattande kollektivavtal kan utjämningsperiodens längd förlängas till 12 månader.
Nattarbete
Nattarbete är tillåtet endast i uppgifter som föreskrivs i lagen eller om det har avtalats i ett riksomfattande kollektivavtal. Tillfälligt nattarbete är dock tillåtet. Regelbundet nattarbete får utföras till exempel i periodarbete och skiftarbete. Antalet på varandra följande nattskift har begränsats.
Nödarbete
I exceptionella situationer får arbetsgivaren låta utföra arbete utöver den ordinarie arbetstiden och övertidsarbetet. Nödarbete får utföras, när en oförutsedd händelse har vållat avbrott i den normala driften eller medför överhängande fara för ett sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom. Nödarbete får utföras under högst två veckor.
Dagliga raster
Då arbetstiden överstiger sex timmar, ska arbetstagaren under arbetstiden ges en rast som omfattar minst en timme, under vilken han eller hon får avlägsna sig från arbetsplatsen. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om en kortare rast, som dock ska vara minst en halv timme. Om arbetstiden i skiftarbete eller periodarbete är längre än sex timmar, ska arbetstagaren ges tillfälle till minst en halv timmes rast eller tillfälle att inta en måltid under arbetstiden.
Dygns- och veckovila
Arbetstagaren ska under de 24 timmar som närmast följer på arbetsskiftets början ges en oavbruten dygnsvila på minst 11 timmar. Om arbetsarrangemangen eller verksamhetens art kräver det får dygnsvilan förkortas enligt vissa förutsättningar som anges i lagen. Om dygnsvilan förkortas förlängs i regel den därpå följande dygnsvilans minimitid med motsvarande antal timmar.
Arbetstagaren ska dessutom en gång per sju dagar ges en veckovila som är minst 35 timmar lång. I regel ska veckovilan ges i samband med söndagen. Veckovilan kan avtalas som genomsnittlig enligt förutsättningar som anges i lagen.
Pågående lagstiftningsprojekt
Se också
Arbetslagstiftning, broschyrer
Ytterligare upplysningar
Tillämpning och tillsyn av arbetslagstiftningen: Arbetarskyddsförvaltningen
Lagberedning: Nico Steiner, nico.steiner(at)gov.fi, Katja Peltola, katja.peltola(at)gov.fi