Utveckling av serviceprocessen för arbetssökande och arbetsförmedlingsservicen

För den arbetssökande ordnades en inledande intervju inom fem vardagar från det att jobbsökningen inleddes.

För den arbetssökande ordnades fem kompletterande samtal om jobbsökning i regel varannan vecka under de tre månader som följer på den inledande intervjun.

För den arbetssökande ordnades ett samtal om jobbsökning tre månader efter den inledande intervjun och därefter alltid med tre månaders mellanrum.

För den arbetssökande ordnas en inledande intervju inom tio vardagar från det att jobbsökningen inleddes.

För den arbetssökande ordnas kompletterande samtal om jobbsökning utifrån hans eller hennes servicebehov i stället för den nuvarande schematiska serviceprocessen.

Den lagstadgade serviceprocessen för arbetssökande inom arbetskraftsservicen förenklades så att de begränsade resurserna kan användas på ett mer ändamålsenligt och kundorienterat sätt.

Man satsar på den inledande intervjun och det personliga mötet. Tjänstemannen ges större prövningsrätt och åläggs att främja individanpassad sysselsättning.

Ändringen är också en del av regeringens större mål att göra den sociala tryggheten smidigare och enklare.

Tidigare skulle deltidsanställda söka en arbetsmöjlighet inom tre månader.

Jobbsökningsskyldigheten för deltidsanställda ändrades så att de i princip har samma jobbsökningsskyldighet som andra arbetslösa arbetssökande. I praktiken innebär detta att de ska söka fyra arbetsmöjligheter under en månad, om inte jobbsökningsskyldigheten har sänkts eller fastställts.

Jobbsökningsskyldigheten för deltidsanställda kan frångås om det med beaktande av arbetsförmågan inte är möjligt att ta emot annat arbete samtidigt. Med andra ord kan arbetsförmågan beaktas bättre än för närvarande.

Arbetskraftsmyndigheten ska anvisa den arbetssökande platser att söka. Tidigare började skyldigheten sex månader efter den inledande intervjun.

Att söka dessa platser som arbetskraftsmyndigheteten specificerat blev mer förpliktande. I fortsättningen börjar skyldigheten när arbetslösheten börjar.

Jobbsökarprofilen är en tjänst som Jobbmarknaden erbjuder enskilda kunder där en person till stöd för sin jobbsökningsprocess kan skapa och publicera en jobbsökarprofil. Med hjälp av den kan han eller hon hitta arbetsplatser som motsvarar hans eller hennes kunnande.

Jobbsökarprofilen kan innehålla uppgifter om utbildning, arbetserfarenhet, övriga kompetenser och arbetsönskemål om den som skapat den. Dessutom kan den innehålla en fritt formulerad presentation av den arbetssökande som skapat profilen och länkar till tjänster utanför serviceplattformen.

Jobbsökarprofilen kan utarbetas av vilken person som helst som är inloggad på serviceplattformen, och den förutsätter inte registrering som arbetssökande. För närvarande är det helt frivilligt att skapa och publicera en jobbsökarprofil.

Jobbsökarprofiler som publicerats på Jobbmarknaden kan sökas och granskas av arbetsgivare som är inloggade på Jobbmarknaden. De kan också kontakta en arbetssökandes profil som är intressant via serviceplattformen.

Den arbetssökande är skyldig att skapa och publicera en anonym jobbsökarprofil. Dessutom ska den arbetssökande hålla jobbsökarprofilen publicerad så länge jobbsökningen är i kraft.

Försummelse av skyldigheten leder inte till att jobbsökningen upphör att vara i kraft eller till en påföljd inom utkomstskyddet för arbetslösa.

Den arbetssökande har 15 vardagar på sig att skapa och publicera en jobbsökarprofil på serviceplattformen (Jobbmarknaden) från det att jobbsökningen inleddes. Om den arbetssökande inte publicerar sin jobbsökarprofil inom utsatt tid, publicerar arbetskraftsmyndigheten den arbetssökandes jobbsökarprofil.

Den arbetssökande är inte skyldig att publicera en jobbsökarprofil och arbetskraftsmyndigheten publicerar inte den om något av undantagen i fråga om skapande och publicering uppfylls.

Undantag som gäller skapande och publicering är till exempel:

1. Den arbetssökande föreläggs inte jobbsökningsskyldighet. 
2. Den arbetssökande får heltidsarbete, studerar på heltid eller är sysselsatt som företagare på heltid.
3. Arbetskraftsmyndigheten bedömer att den arbetssökande inte självständigt kan utnyttja serviceplattformen för att stödja jobbsökningen och möjligheten att få arbete. En sådan situation är till exempel vara att den arbetssökandes språkkunskaper, läs- och skrivkunskaper inte gör det möjligt att använda serviceplattformen eller att den arbetssökande har något annat hinder som hänför sig till arbets- eller funktionsförmågan.
4. Arbetskraftsmyndigheten bedömer att det på grund av en annan orsak som hänför sig till den arbetssökande är uppenbart ogrundat att publicera en jobbsökarprofil. En sådan situation uppstår till exempel om den arbetssökande inte alls använder informationstekniska anordningar.

En arbetssökandes jobbsökarprofil ska innehålla sådana uppgifter om den arbetssökandes arbetserfarenhet, utbildning, övriga kompetenser och arbetsönskemål som är väsentliga med tanke på jobbsökningen och möjligheten att få arbete.

För att bevara profilens anonymitet kan den arbetssökande inkludera sin arbetserfarenhet i profilen utan uppgifter som specificerar arbetsgivaren, dvs. till exempel uppgifter om bransch och arbetets längd.

Dessutom kan jobbsökarprofilen innehålla en fritt formulerad presentation av den arbetssökande och länkar till tjänster utanför serviceplattformen, till exempel LinkedIn. Om dessa fogas till profilen elimineras dock i princip profilens anonymitet och därför är det inte nödvändigt att inkludera sådana uppgifter i profilen.
 

Arbetskraftsmyndigheten i princip skapar och publicerar en anonym jobbsökarprofil om arbetssökanden.

Den profil som arbetskraftsmyndigheten publicerar om den arbetssökande får innehålla endast följande uppgifter om den arbetssökande:

1. Väsentlig arbetserfarenhet, utan uppgifter som specificerar arbetsgivaren
2. Väsentlig utbildning, utan uppgifter som specificerar utbildningsanordnaren
3. Uppgifter om den arbetssökandes gällande tillstånd och behörigheter, utan uppgifter som specificerar den beviljande instansen
4. Den arbetssökandes arbetsönskemål, geografiska arbetsområde och språkkunskaper
5. Uppgifter som den arbetssökande själv publicerat i jobbsökarprofilen eller som den arbetssökande begärt att få publicerade.

Personer som inte har registrerat sig som arbetssökande kan på samma sätt som tidigare skapa och publicera en jobbsökarprofil frivilligt samt fritt besluta om datainnehållet i sin jobbsökarprofil.

Profilens eventuella innehåll är detsamma som innehållet i den tidigare jobbsökarprofilen.

Privata arbetsförmedlingsföretag som är inloggade på serviceplattformen har getts möjlighet att söka och granska publicerade jobbsökarprofiler. De kan dock inte söka och hitta sådana jobbsökarprofiler som inte har publicerats.

Privata arbetsförmedlingsföretag har alltså getts samma möjlighet att söka och granska publicerade jobbsökarprofiler som arbetsgivarna tidigare hade. Dessutom kan privata arbetsförmedlingsföretag kontakta arbetssökandes profiler via serviceplattformen.

Genom publicerade jobbsökarprofiler har det också blivit möjligt för privata arbetsförmedlingsföretag att få uppgifter om arbetslösa arbetssökande för rekryterings- eller arbetsförmedlingsändamål.

Genom reformen har man förbättrat de arbetssökandes sysselsättning och matchningen mellan såväl arbetsgivare och arbetsförmedlare som arbetssökande på den öppna arbetsmarknaden.

Publicerade jobbsökarprofiler kan sökas av arbetsgivare och privata arbetsförmedlingsföretag som är inloggade på serviceplattformen samt av arbetskraftsmyndigheterna i fråga om sina egna kunder.

Den så kallade stora allmänheten har inte möjlighet att se jobbsökarprofiler.

Arbetsgivare och privata arbetsförmedlingsföretag som är inloggade på serviceplattformen kan kontakta arbetssökandenas profiler via serviceplattformen. 

Arbetssökanden kontaktas per e-post.

Arbetsgivare och privata arbetsförmedlingsföretag ser inte den arbetssökandes e-postadress.

För att arbetssökanden ska få arbetslöshetsförmån ska han eller hon aktivt söka arbete och delta i sysselsättningsfrämjande service. Arbetssökanden förlorar sin rätt till arbetslöshetsförmåner för viss tid eller tills vidare, om han eller hon själv är orsak till sin arbetslöshet eller det att arbetslösheten förlängs. Det kan vara fråga om det sistnämnda till exempel när arbetssökanden vägrar att delta i arbetskraftsmyndighetens service i enlighet med vad som överenskommits i sysselsättningsplanen.

Exempel: Arbetskraftsmyndigheten och den arbetssökande har vid samtal om jobbsökning konstaterat att en uppdatering av yrkeskompetensen förbättrar den arbetssökandes möjligheter att få arbete. Skyldigheten att söka fyra arbetsmöjligheter under månaden har inkluderats i jobbsökarplanen. Dessutom har man i planen kommit överens om att söka till en viss arbetskraftsutbildning för att uppdatera kompetensen.

Den arbetssökande söker arbetsmöjligheter och meddelar att han eller hon söker dem i nättjänsten. Saken är i ordning för denna del. Den arbetssökande söker dock inte till arbetskraftsutbildning och han eller hon har inte någon i lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedd giltig orsak att inte söka till arbetskraftsutbildning. Eftersom det inte finns några tidigare försummelser föreläggs den arbetssökande en tid utan ersättning, det vill säga s.k. karens.

Om den arbetssökande uppför sig på ett sätt som kan anses arbetskraftspolitiskt klandervärt, det vill säga inte söker arbete eller deltar i arbetskraftsservice enligt överenskommelse, kan följden bli tider utan ersättning, det vill säga s.k. karenser och skyldighet att vara i arbete.

Karenser innebär att man förlorar arbetslöshetsförmånen för viss tid. I lagstiftningen används termen tid utan ersättning om dem.

Skyldigheten att vara i arbete innebär å sin sida att man förlorar arbetslöshetsförmånen tills vidare. Efter skyldigheten att vara i arbete återfås rätten till förmånen, när personen till exempel har deltagit i vissa tjänster eller varit i arbete i minst sex veckor.

För påföljder inom utkomstskyddet för arbetslösa gäller att påföljden inte föreläggs om arbetssökanden har en arbetskraftspolitiskt sett giltig orsak till sitt förfarande. Bestämmelser om giltiga skäl finns i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Påföljderna hindrar inte att arbetslöshetsförmån erhålls under tiden för sysselsättningsfrämjande service enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Syftet med reformen är att skapa klarhet i och förenkla påföljderna samt att effektivisera arbetssökandenas jobbsökning och deltagande i tjänster som främjar och stöder jobbsökning och sysselsättning.

Tidigare förekom det många försummelser för vilka inga påföljder för utkomstskyddet för arbetslösa påfördes. I praktiken innebär detta till exempel att arbetssökande försummade sin skyldighet att delta i möten med arbetskraftsmyndigheten som ingår i serviceprocessen eller att de på tillbörligt sätt inte fullgjorde sin skyldighet att söka de arbetsmöjligheter som skrivits in i sysselsättningsplanen.

Reformen är en del av den helhet genom vilken statsminister Petteri Orpos regering förnyar den sociala tryggheten så att den blir mer sporrande och förpliktande.

Målet är att skapa klarhet i påföljderna inom utkomstskyddet för arbetslösa samt att effektivisera arbetssökandenas jobbsökning och deltagande i tjänster som främjar jobbsökning och sysselsättning.

En övergång från ett system i fyra steg till ett system i två steg skapar klarhet i påföljderna inom utkomstskyddet för arbetslösa. Hotet om att förlora arbetslöshetsförmånen snabbare än tidigare minskar att personer försummar skyldigheterna och effektiviserar på så sätt jobbsökningen och deltagandet i service.

Den graderade påföljdshelheten har ändrats så att den arbetssökande förlorar sin rätt till arbetslöshetsförmåner redan vid den första försummelsen i anslutning till serviceprocessen för arbetssökande, den arbetssökandes jobbsökning och arbetskraftsservice. Tiden utan ersättning i dessa fall är sju kalenderdagar. Ändringen betonar den arbetssökandes eget ansvar för att aktivt söka arbete och delta i de tjänster som erbjuds honom eller henne.

Påföljdshelheten består av två steg i stället för fyra enligt de tidigare bestämmelser i lagen om utkomstskydd för arbetslösa som gäller till den 28 februari 2026. Om den arbetssökande fortsätter att försumma att söka arbete eller delta i arbetskraftsservice, leder den andra försummelsen till en skyldighet att vara i arbete i sex kalenderveckor. I praktiken innebär detta att den arbetssökande förlorar sin rätt till arbetslöshetsförmåner snabbare än tidigare om han eller hon fortsätter med sitt arbetskraftspolitiskt klandervärda förfarande.

Samtidigt har en arbetssökande som förlorat sin rätt till förmåner dock möjlighet att återställa rätten till arbetslöshetsförmån lättare än tidigare, eftersom tiden för skyldigheten att vara i arbete förkortas till hälften (från 12 kalenderveckor till sex kalenderveckor).

Tider utan ersättning och skyldighet att vara i arbete föreläggs om den arbetssökande försummar sina skyldigheter. Arbetssökanden förlorar alltså inte sin rätt till arbetslöshetsförmån om han eller hon på behörigt sätt har sökt arbetsmöjligheter men inte blivit vald till dem.

Lagstiftningen om påföljder inom utkomstskyddet för arbetslösa har varit i kraft länge och bestämmelserna har ändrats flera gånger. Den tidigare påföljdshelheten på fyra nivåer som gäller till den 28 februari 2026 trädde i kraft i början av maj 2022. Före det ledde den arbetssökandes första försummelse beroende på situationen till en tid utan ersättning på minst 15, minst 30 eller 60 dagar. Om den arbetssökandes försummelser upprepades under en granskningsperiod på ett halvt år förelades den arbetssökande en skyldighet att vara i arbete i 12 kalenderveckor.

Den nya helheten i fråga om förmånspåföljder är alltså väsentligt lindrigare jämfört med de bestämmelser som gällde till ingången av maj 2022, även om den arbetssökande förlorar sin rätt till arbetslöshetsförmån för viss tid redan vid den första försummelsen.

Vid bedömningen av påföljdernas stränghet ska man dock också beakta vilken servicehelhet arbetssökandena i varje enskilt fall har erbjudits och till exempel hur mycket arbetskraftsmyndigheterna anvisar arbetssökanden att söka vissa jobb, eftersom sökandet av dessa jobb förpliktar arbetssökanden som en förutsättning för erhållande av arbetslöshetsförmån.

Lagändringarna avses i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2026.

De lagändringar som gäller jobbsökarprofilerna avses träda i kraft den 1 september 

I samband med att lagen om allmänt stöd träder i kraft (den 1 maj 2026) ändras också ordnandet av serviceprocessen för arbetssökande. Om jobbsökningen drar ut på tiden ordnas det för den arbetssökande i regel möten som ingår i serviceprocessen genom fysiskt besök vid arbetskraftsmyndighetens verksamhetsställe. Fokus vid mötena är att utreda orsakerna till att arbetslösheten förlängts och att hänvisa den arbetssökande till behövliga tjänster.

De ändringar i påföljderna inom utkomstskyddet för arbetslösa som träder i kraft den 1 mars 2026 gäller från och med den 1 maj 2026 också mottagare av allmänt stöd.

Om den arbetssökande föreläggs en tidsperiod utan ersättning, det vill säga s.k. karens eller skyldighet att vara i arbete, prövar Folkpensionsanstalten från och med den 1 februari 2026 om beloppet av utkomststödets grunddel ska sänkas.