Försörjningsberedskap och tryggande av vitala funktioner inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde

 

Verksamhetsmodell för beredskap

Den verksamhetsmodell för den övergripande säkerheten som ingår i säkerhetsstrategin för samhället utgör grunden för det finländska samhällets kristålighet. Enligt verksamhetsmodellen ska myndigheterna, näringslivet, föreningarna och medborgarna tillsammans sörja för samhällets vitala funktioner.

Med vitala funktioner avses funktioner som är nödvändiga för ett fungerande samhälle och som behöver upprätthållas i alla situationer. Funktionerna är starkt beroende av varandra och ministerierna har tilldelats strategiska uppgifter för att trygga dem. Försörjningsberedskapen är en av de vitala funktioner som avses i verksamhetsmodellen, och arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde spelar en nyckelroll i arbetet med att trygga funktionen. Ministeriet har också tilldelats uppgifter som gäller tryggandet av andra vitala funktioner, såsom den inre säkerheten och den internationella verksamheten.

• Säkerhetsstrategi för samhället | tem.fi

Försörjningsberedskap

Med försörjningsberedskap avses tryggande av de ekonomiska funktioner, den produktion av och tillgång till nödvändiga varor, material och tjänster samt den kritiska infrastruktur som är nödvändiga för befolkningens försörjning och skydd, landets näringsliv och landets försvar och säkerhet inför och under allvarliga störningssituationer under normala förhållanden och inför och under undantagsförhållanden. Målet är att samhället fungerar så normalt som möjligt även under krissituationer.
I praktiken bygger tryggandet av försörjningsberedskapen på näringslivets beredskap, administrativ styrning och föregripande arrangemang samt planer. Företagens egen beredskap för risker för affärsverksamheten säkerställer ändå inte en tillräcklig försörjningsberedskap för hela samhället inom alla sektorer, utan det behövs också myndighetsåtgärder och förpliktande lagstiftning.

Tack vare försörjningsberedskapsarbetet kan samhället säkerställa att det även under svåra förhållanden finns tillgång till exempelvis dagligvaror, tillräcklig energi för hemmen och industrin samt fungerande dataförbindelser, och att hälso- och sjukvården kan fortsätta att fungera. Genom att på förhand trygga de centrala funktionerna kan man mildra krisernas konsekvenser och göra det möjligt att till slut återgå till normalläget.

I enlighet med lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992) ska varje ministerium svara för och utveckla försörjningsberedskapen inom sitt eget ansvarsområde. Arbets- och näringsministeriet har dock ansvaret för utvecklandet av försörjningsberedskapen och samordningen av beredskapsåtgärderna. Arbets- och näringsministeriet har också huvudansvaret i frågor som gäller tryggandet av energiförsörjningen, tillgången på arbetskraft, den vitala industri- och tjänsteproduktionen samt tillgången till rymdtjänster.

Försörjningsberedskapscentralen är en central myndighet som lyder under arbets- och näringsministeriet och vars uppgift är att utveckla och upprätthålla försörjningsberedskapen. Uppgiftsområdet omfattar utveckling av samarbetet mellan den offentliga förvaltningen, den tredje sektorn och näringslivet, säkerställande av produktionen av nödvändiga varor och tjänster samt hantering av upplagringen. Försörjningsberedskapscentralens roll som samordnare och dess samarbetsorgan är centrala för beredskapen, eftersom företagen i regel medverkar frivilligt i försörjningsberedskapsarbetet.

Försörjningsberedskapslagstiftning och styrdokument

Försörjningsberedskapsverksamheten regleras och styrs centralt av både försörjningsberedskapslagen och statsrådets beslut om målen för försörjningsberedskapen (568/2024). Försörjningsberedskapslagstiftning är lagstiftning för normala förhållanden, vars syfte är att med föregripande åtgärder säkerställa upprätthållandet av samhällets ekonomiska funktioner även i krissituationer. Försörjningsberedskapen styrs utöver av Säkerhetsstrategin för samhället (16.1.2025) också av Statsrådets redogörelse om försörjningsberedskapen (15.9.2022).

I försörjningsberedskapslagen definieras begreppet försörjningsberedskap och målen för försörjningsberedskapsarbetet. I lagen finns dessutom bestämmelser om myndigheternas ansvar, Försörjningsberedskapscentralen och finansieringen av försörjningsberedskapen. Försörjningsberedskapslagen revideras för tillfället (RP 145/2025 rd). Syftet med reformen är att förtydliga Försörjningsberedskapscentralens myndighetsställning och uppgifter, förbättra ministeriernas styrningsmöjligheter och trygga en tillräcklig nivå på finansieringen av försörjningsberedskapsarbetet.

• Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om tryggande av försörjningsberedskapen och om Försörjningsberedskapscentralen samt till lag om ändring av lagen om skyddsupplag

I enlighet med försörjningsberedskapslagen har statsrådet ställt upp allmänna mål för försörjningsberedskapen, i vilka beredskapsnivån fastställs. I beslutet fastställs de allmänna utgångspunkterna, genomförandeprinciperna och prioriteringarna för försörjningsberedskapen. Det senaste målbeslutet fastställdes den 24 oktober 2024 och utgångspunkten är den förändrade säkerhetspolitiska miljön i Finland och höjningen av beredskapsnivån.

I statsrådets redogörelse till riksdagen över försörjningsberedskapen fastställs de viktigaste målen för utvecklingen av försörjningsberedskapen fram till 2030. I redogörelsen beskrivs verksamhetsmiljön för försörjningsberedskapen i Finland och i en internationell kontext samt bedöms behoven att utveckla försörjningsberedskapen i en snabbt föränderlig omvärld. Genom redogörelsen och verkställandet av den säkerställs en tillräcklig nivå på och funktionsförmåga för försörjningsberedskapen som en del av samhällets övergripande säkerhet.