Försörjningsberedskap och tryggande av vitala funktioner inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde

 

Verksamhetsmodell för beredskap

Den verksamhetsmodell för den övergripande säkerheten som ingår i säkerhetsstrategin för samhället utgör grunden för det finländska samhällets kristålighet. Enligt verksamhetsmodellen ska myndigheterna, näringslivet, föreningarna och medborgarna tillsammans sörja för samhällets vitala funktioner.

Med vitala funktioner avses funktioner som är nödvändiga för ett fungerande samhälle och som behöver upprätthållas i alla situationer. Funktionerna är starkt beroende av varandra och ministerierna har tilldelats strategiska uppgifter för att trygga dem. Försörjningsberedskapen är en av de vitala funktioner som avses i verksamhetsmodellen, och arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde spelar en nyckelroll i arbetet med att trygga funktionen. Ministeriet har också tilldelats uppgifter som gäller tryggandet av andra vitala funktioner, såsom den inre säkerheten och den internationella verksamheten.

• Säkerhetsstrategi för samhället | tem.fi

Försörjningsberedskap

Med försörjningsberedskap avses tryggande av de ekonomiska funktioner, den produktion av och tillgång till nödvändiga varor, material och tjänster samt den kritiska infrastruktur som är nödvändiga för befolkningens försörjning och skydd, landets näringsliv och landets försvar och säkerhet inför och under allvarliga störningssituationer under normala förhållanden och inför och under undantagsförhållanden. Målet är att samhället fungerar så normalt som möjligt även under krissituationer.

I praktiken bygger tryggandet av försörjningsberedskapen på näringslivets beredskap, administrativ styrning och föregripande arrangemang samt planer. Företagens egen beredskap för risker för affärsverksamheten säkerställer ändå inte en tillräcklig försörjningsberedskap för hela samhället inom alla sektorer, utan det behövs också myndighetsåtgärder och förpliktande lagstiftning.

Tack vare försörjningsberedskapsarbetet kan samhället säkerställa att det även under svåra förhållanden finns tillgång till exempelvis dagligvaror, tillräcklig energi för hemmen och industrin samt fungerande dataförbindelser, och att hälso- och sjukvården kan fortsätta att fungera. Genom att på förhand trygga de centrala funktionerna kan man mildra krisernas konsekvenser och göra det möjligt att till slut återgå till normalläget.

Enligt lagen om tryggande av försörjningsberedskapen och om Försörjningsberedskapscentralen (107/2026) svarar varje ministerium för försörjningsberedskapen inom sitt eget ansvarsområde. Samordningen av utvecklandet av försörjningsberedskapen hör till arbets- och näringsministeriet.

Försörjningsberedskapscentralen är ett centralt statligt ämbetsverk som hör till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Försörjningsberedskapscentralen ska stödja myndigheterna, näringslivet och organisationerna i upprätthållandet och utvecklandet av försörjningsberedskapen. Dessutom planerar och genomför den beredskapsåtgärder som tryggar försörjningsberedskapen inför allvarliga störningssituationer under normala förhållanden och inför undantagsförhållanden och medan de pågår. Försörjningsberedskapscentralens samarbetsorgan är centrala för beredskapen, eftersom företagen i regel medverkar frivilligt i försörjningsberedskapsarbetet.

• Försörjningsberedskapscentralen

Försörjningsberedskapslagstiftning och styrdokument

Försörjningsberedskapsverksamheten regleras och styrs centralt av både försörjningsberedskapslagen och statsrådets beslut om målen för försörjningsberedskapen (568/2024). Försörjningsberedskapslagstiftning är lagstiftning för normala förhållanden, vars syfte är att med föregripande åtgärder säkerställa upprätthållandet av samhällets ekonomiska funktioner även i krissituationer. Försörjningsberedskapen styrs utöver av Säkerhetsstrategin för samhället (16.1.2025) också av Statsrådets redogörelse om försörjningsberedskapen (15.9.2022).

I försörjningsberedskapslagen definieras begreppet försörjningsberedskap och målen för försörjningsberedskapsarbetet. I lagen finns dessutom bestämmelser om myndigheternas ansvar, Försörjningsberedskapscentralen och finansieringen av försörjningsberedskapen. Den nya försörjningsberedskapslagen trädde i kraft den 1 april 2026. Med reformen förtydligades Försörjningsberedskapscentralens myndighetsställning och uppgifter, förbättrades ministeriernas styrningsmöjligheter och tryggades en tillräcklig nivå på finansieringen av försörjningsberedskapsarbetet.

• Lagen om tryggande av försörjningsberedskapen och om Försörjningsberedskapscentralen (107/2026) | finlex.fi

I enlighet med försörjningsberedskapslagen har statsrådet ställt upp allmänna mål för försörjningsberedskapen, i vilka beredskapsnivån fastställs. I beslutet fastställs de allmänna utgångspunkterna, genomförandeprinciperna och prioriteringarna för försörjningsberedskapen. Det nyaste målbeslutet (568/2024) fastställdes den 24 oktober 2024. Utgångspunkten för försörjningsberedskapen är den förändrade säkerhetspolitiska miljön i Finland och höjningen av beredskapsnivån.

• Statsrådets beslut om målen för försörjningsberedskapen (568/2024) | finlex.fi

I statsrådets redogörelse till riksdagen över försörjningsberedskapen fastställs de viktigaste målen för utvecklingen av försörjningsberedskapen fram till 2030. I redogörelsen beskrivs verksamhetsmiljön för försörjningsberedskapen i Finland och i en internationell kontext samt bedöms behoven att utveckla försörjningsberedskapen i en snabbt föränderlig omvärld. Genom redogörelsen och verkställandet av den säkerställs en tillräcklig nivå på och funktionsförmåga för försörjningsberedskapen som en del av samhällets övergripande säkerhet.

• Statsrådets redogörelse om försörjningsberedskapen | Statsrådets publikationsarkiv Valto