Industriella rättigheter skyddar de immateriella tillgångarna

Patent är en ensamrätt som beviljas för viss tid för en ny teknisk lösning, dvs. en uppfinning.  För att patent ska kunna beviljas för en uppfinning, måste den vara ny, skilja sig väsentligen från befintliga lösningar och kunna tillgodogöras industriellt. Ensamrätten innebär att ingen annan än patenthavaren för utnyttja uppfinningen utan tillstånd.

Ansökan om patent görs lands- eller områdesvis. Patentet skyddar uppfinningen bara inom de områden där det gäller. I Finland beviljas nationellt patent av Patent- och registerstyrelsen. Dessutom handlägger Europeiska patentverket sådana ansökningar om europeiska patent som möjliggör europeiskt patent i flera europeiska länder.

I Europa pågår en reform av det europeiska patentsystemet. I och med reformen är det även möjligt i framtiden att få ett europeiskt patent med enhetlig verkan i 26 EU-länder.

Patent är också väsentligen förknippade med frågan om vem som har rätt till uppfinningen. Utgångspunkten är att rätten hör till uppfinnaren, men i ett anställningsförhållande kan rättigheterna också höra till arbetsgivaren. I lagen om rätt till arbetstagares uppfinningar och lagen om rätt till uppfinningar vid högskolor finns bestämmelser om uppfinnarens och arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter.

Mer information om patent:

• Patent- och registerstyrelsen
• Europeiska patentverket
• Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten
• Nämnden för arbetstagares uppfinningar

Genom nyttighetsmodell, på samma sätt som genom patent, skyddas en uppfinning. Nyttighetsmodell påminner till stora delar om patent och kan betraktas som en enklare version av patentet. Detta är beskrivande för att nyttighetsmodell är lättare att få än patent.

Kravet på uppfinningshöjd för nyttighetsmodell är lägre än motsvarande krav inom patenträtten och även ansökningsförfarandet är lättare. Nyttighetsmodellen lämpar sig utmärkt till exempel för skyddande av kortvarig teknologi eller för små företag.

I Finland handläggs ansökningar om nyttighetsmodeller av Patent- och registerstyrelsen. System med nyttighetsmodeller finns även i vissa andra länder, men systemet är inte utbrett och internationellt på samma sätt som patentsystemet.

Mer information om nyttighetsmodeller:

• Patent- och registerstyrelsen

Ett varumärke är ett med ensamrätt skyddat kännetecken som individualiserar innehavarens varor eller tjänster. Ett varumärke är företagets symbol i förhållande till kunderna och ofta en viktig del av företagets profil.

Ensamrätt till ett varumärke förvärvas antingen genom registrering i varumärkesregistret eller genom inarbetning av märket. Det senare innebär att märket är allmänt känt inom vederbörande närings- eller konsumentkretsar. Ett varumärke som skyddats i Finland eller inom EU ger innehavaren ensamrätt till användning av varumärket inom näringsverksamheten. Detta innebär att andra aktörer inte får använda märken som är identiska med ett skyddat märke eller som lätt kan förväxlas med sådana som symbol för sina varor.

Mer information om varumärken:

• Patent- och registerstyrelsen
• European Union Intellectual Property Office
• World Intellectual Property Organization

Med mönsterrätt avses ensamrätt att kommersiellt utnyttja en produkts utseende. Exempelvis en ny förpackning eller en ny typ av utformning av en mobil apparat kan skyddas från plagiatorer. Syftet är att sporra till ny formgivning och att stöda dem som är villiga att investera i formgivningen.

Ensamrätt till ett mönster förvärvas genom att mönstret registreras i Patent- och registerstyrelsens mönsterregister. En förutsättning för att ett mönster kan registreras är att mönstret är nytt och särpräglat. Inom Europeiska unionen kan man även registrera en gemenskapsformgivning eller förlita sig till ett kortvarigare skydd för en oregistrerad gemenskapsformgivning.

Mer information om mönsterrätt:

• Patent- och registerstyrelsen
• Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet
• Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten