Frågor och svar om personalärenden - Arbets- och näringsministeriet

Vad händer med arbets- och näringstjänsternas nuvarande personal i samband med reformen? Nya arbetskraftsresurser har tilldelats arbets- och näringstjänsterna. Hur många av oss förflyttas i slutändan till kommunerna, hur många blir arbetslösa arbetssökande?

Kan kommunen vägra att ta emot personal som förflyttas från TE-byrån?

Det sades nyligen att det i den här reformen finns plats och arbete för alla. Vad innebär det när man inte har förhandlat om något uppsägningsskydd i samband med förflyttningen av personal genom rörelseöverlåtelsen?

Det gjordes en noggrann utredning av uppsägningsskyddet i samband med beredningen. Efter utredningen angav ministerarbetsgruppen för främjande av sysselsättningen att uppsägningsskydd inte ska tillämpas i samband med reformen. Den gällande statstjänstemannalagen föreskriver redan att förvärvaren, det vill säga den nya arbetsgivaren, inte får säga upp ett anställningsförhållande enbart på grund av rörelseöverlåtelsen.

Hej, kan ni klart och tydligt berätta om arbets- och näringstjänsternas hela nuvarande personal förflyttas till kommunerna eller om det kan ske uppsägningar i samband med överföringen? Kan uppsägningar bli aktuella till exempel efter det att statens kollektivavtal har löpt ut? Det här verkar vara lite oklart för personalen. Tack!

När organiseringsansvaret överförs till kommunerna får kommunerna ordna de berörda tjänsterna på det sätt som de anser att är bäst med beaktande av lagstiftningen om arbets- och näringstjänster. Den nya arbetsgivaren bedömer grunderna för att inleda ett eventuellt samarbetsförfarande. Förvärvaren, det vill säga den nya arbetsgivaren, får inte säga upp ett anställningsförhållande enbart på grund av rörelseöverlåtelsen. Detta påverkas inte av om statens tjänste- och arbetskollektivavtal är giltigt eller inte.

Gäller uttalandet om att det finns plats och arbete för alla även stödtjänsterna, det vill säga stödet för ledningen, kommunikationen, utbildning och så vidare?

Har de som har arbetat inom arbets- och näringstjänsterna förtur när man diskuterar lediga tjänster och placeringsorter? Hur kan kommunerna överväga att nu tillsätta lediga tjänster permanent när personal ännu inte har placerats och inga samarbetsförhandlingar har förts, och det är oklart vem som är villig att flytta till kommunen och vem som inte är det.

Alla personer som arbetar inom de uppgifter som överförs till kommunerna förflyttas genom rörelseöverlåtelsen till kommunerna/samkommunerna. Vid samarbetsförhandlingarna behandlas principerna för personalförflyttningen och det mer detaljerade förfarandet. Ämbetsverksspecifika samarbetsförhandlingar kan inte föras förrän sysselsättningsområdena har fastställts (efter den 31 oktober 2023). Den nya arbetsgivaren beslutar om arbetsuppgifterna och om hur uppgifterna ordnas.

Prioriteras kommunens personal före arbets- och näringstjänsternas personal när högre tjänster tillsätts i samband med reformen?

Om målet inte är att minska antalet arbetsplatser eller personalkostnaderna, varför dröjer då en försäkran om att arbetsplatserna och tjänsterna kommer att finnas kvar?

När organiseringsansvaret överförs till kommunerna får kommunerna ordna arbets- och näringstjänsterna på det sätt som de anser är bäst med beaktande av lagstiftningen om arbets- och näringstjänster. Det är alltså den nya arbetsgivaren som fattar beslut om vilken personal som behövs för att producera tjänsterna och även om eventuella ändringar i personalens uppgifter. För att överföringen av arbets- och näringstjänsterna ska vara så framgångsrik som möjligt behöver den nya arbetsgivaren kompetent arbetskraft som sköter uppgifterna.

Alla vi som arbetar inom arbets- och näringstjänsterna undrar och är säkert oroade över till vilken kommun/uppgift vi kommer att förflyttas. (Vem bestämmer och blir vi över huvud taget tillfrågade?)

De sysselsättningsområden som kommer att ansvara för arbets- och näringstjänsterna från den 1 januari 2025 klarnar efter den 31 oktober 2023, och för närvarande finns det inte ens några allmänna uppgifter om vart personalen kommer att förflyttas. Vid de riksomfattande och de ämbetsverksspecifika samarbetsförhandlingarna vid TE-byråerna, NTM-centralerna och UF-centret behandlas principerna för personalförflyttningen och det mer detaljerade förfarandet. Den nuvarande arbetsgivaren beslutar om vilken personal som förflyttas och vart, baserat på överföringen av personens uppgifter. På personnivå diskuteras frågan under de omställningssamtal som kommer att föras efter de ämbetsverksspecifika samarbetsförhandlingarna.

Hur kommer reformen att påverka personalens löner?

På de personer som förflyttas till kommunerna tillämpas fram till slutet av avtalsperioden för det tjänste- och kollektivavtal som gäller vid överföringstidpunkten, det vill säga till den 28 februari 2025, bestämmelserna i det tjänste- och kollektivavtal som binder den berörda personalen. Därefter övergår man till att tillämpa den nya arbetsgivarens tjänste- och kollektivavtal, och utöver de övriga avtalsvillkoren fastställs även lönerna enligt det avtalet.

Om en person på grund av sina uppgifter förflyttas till ett annat statligt ämbetsverk tillämpas det nya ämbetsverkets lönesystem vid lönesättningen. När det gäller att trygga lönenivån vid övergångstidpunkten tillämpas enligt 11 § i underteckningsprotokollet till statens tjänste- och arbetskollektivavtal bilagan ”Vissa bestämmelser för tryggande av lönenivån”. Om lönen enligt kravnivån för en persons ordinarie tjänst är högre än för den nya uppgiften efter förflyttningen tillämpas ett löneskydd på 24 månader.

UF-centrets utbetalningsexperter sköter utbetalningen i samband med de arbets- och näringstjänster som överförs till kommunerna. Även utbetalningsexperterna förflyttas till kommunerna, eller gör de det? I många kommuner sköts ekonomiförvaltningen och utbetalningen som köpta tjänster. Förflyttas de personer som flyttas från UF-centret direkt till den privata tjänsteproducenten, eller vad händer?

I samband med reformen av arbets- och näringstjänsterna förflyttas från UF-centret till kommunerna den personal som sköter utbetalningsuppgifter som är knutna till de offentliga arbetskrafts- och företagstjänsterna (med undantag av servicen för utveckling av företagsverksamhet). Med stöd av den antagna lagen förflyttas personalen från staten till kommunerna/samkommunerna. Den nya arbetsgivaren beslutar hur uppgifterna ska ordnas.

Hur kan jag öka min egen kompetens i mitt nuvarande arbete med tanke på mina framtida arbetsuppgifter? När kan man förvänta sig att få veta vart man kommer att förflyttas? Är det möjligt med omfattande distansarbete/hybridarbete? Kommer kommunerna att ha någon typ av miniminivå för tillhandahållande av sysselsättningstjänster?

I statens personalpolitiska principer som är kopplade till reformen betonas upprätthållande och utveckling av personalens kompetens med beaktande av de krav som reformen ställer. Var och en bör upprätthålla sin egen kompetens. De sysselsättningsområden som kommer att ansvara för arbets- och näringstjänsterna från den 1 januari 2025 klarnar efter den 31 oktober 2023, och för närvarande finns det inte ens några allmänna uppgifter om vart personalen kommer att förflyttas. När förflyttningen av personalen har bestämts i början av 2024 efter de ämbetsverksspecifika samarbetsförhandlingarna är det även möjligt att göra uppgiftsarrangemang som beaktar den kommande förflyttningen. Då preciseras även eventuella nya kompetenskrav.

Det är sysselsättningsområdena som i egenskap av arbetsgivare bestämmer och informerar om frågor som gäller anställningsförhållandets villkor och praxis. Därför klarnar sådana frågor (t.ex. distansarbete) först när sysselsättningsområdena och personalens förflyttningar har fastställts.
Inom ramen för genomförandet av reformen förbereds ett stödprogram för introduktionen, som kommunerna kan använda för att personalen ska få substanskunnande om arbets- och näringstjänsterna (även utkomstskydd för arbetslösa).

Ordnandet av arbets- och näringstjänster är en lagstadgad uppgift för kommunerna, och de måste enligt lagstiftningen i fråga se till att tjänsterna tillhandahålls.

Kommer det fortfarande att vara möjligt att till exempel jobba på distans i stor utsträckning eller att ha den egna arbetsplatsen i ett verksamhetsställe i en annan kommun?