Tillsyn över företagsförvärv

För att man ska kunna trygga en verksamhetsmiljö med fungerande konkurrens på en så liten marknad som marknaden i Finland förutsätts att tillsynen över företagsförvärv fungerar väl. Bestämmelser om tillsyn över företagsförvärv finns i 4 kap. i konkurrenslagen. Marknadsdomstolen kan på framställning av Konkurrens- och konsumentverket förbjuda ett företagsförvärv eller ställa villkor för fullföljande av företagsförvärvet, om företagsförvärvet på ett märkbart sätt hindrar konkurrensen på den finländska marknaden eller på en avsevärd del av den, särskilt på grund av att förvärvet resulterar i uppkomst eller förstärkning av dominerande marknadsställning (det s.k. SIEC-testet, som används även i EU).

Till konkurrens- och konsumentverket anmäls företagsförvärv som överskrider de nationella omsättningsgränserna. Från ingången av 2023 ska ett företagsförvärv anmälas till Konkurrens- och konsumentverket, om parternas sammanräknade omsättning i Finland överstiger 100 miljoner euro och minst två av parterna i företagsförvärvet har en omsättning i Finland som för vardera parten överstiger 10 miljoner euro. Om ett företagsförvärv däremot hör till tillämpningsområdet för rådets förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av företagskoncentrationer, anmäls förvärvet till Europeiska kommissionen, som har exklusiv behörighet att granska så kallade företagsförvärv med gemenskapsdimension.

Mellan kommissionen och konkurrensmyndigheterna i medlemsländerna finns det dock ett system för överföring av fall på basis av vilket behandlingsplatsen för företagsförvärv som uppfyller kriterierna kan bytas. Ett företagsförvärv får inte verkställas förrän konkurrensmyndigheten har fattat ett beslut i ärendet.

Konkurrensneutralitet

Bestämmelser om konkurrensneutralitet som har ingått i konkurrenslagen (4 a kap) sedan 2013 tryggar jämlika konkurrensförutsättningar för offentlig och privat näringsverksamhet. Statligt, kommunalt eller välfärdsområdesvis ägda företags verksamhet på samma marknad som privata företag kan ibland leda till störningar i marknadens funktion och jämlikheten i fråga om konkurrensförutsättningar. Den bestämmelse om särredovisning av bokföringen som senare fogades till konkurrenslagens neutralitetsbestämmelser har tillämpats sedan ingången av 2020.

I värsta fall kan brist på neutralitet leda till att företag utestängs från marknaden. Å andra sidan har även många branscher öppnats upp för konkurrens, så att tjänster som traditionellt sett har hört till offentliga aktörer produceras även av privata företag.  Konkurrensneutralitetsproblemet kan också hänföra sig till ensam- och specialrättigheter som offentliga aktörer har beviljat.

Konkurrens- och konsumentverket har med stöd av konkurrenslagen behörighet att ingripa om det i näringsverksamhet som bedrivs av staten, en kommun, en samkommun, välfärdsområden, välfärdssammanslutningar eller en enhet som de har bestämmande inflytande över tillämpas ett sådant förfarande eller en sådan verksamhetsstruktur som när varor eller tjänster erbjuds hindrar eller snedvrider konkurrensen på marknaden.

Det kan t.ex. vara fråga om prissättning som inte motsvarar kostnaderna eller näringsverksamhet som bedrivs i ämbetsverksform. Vid bristande konkurrensneutralitet ingriper man i första hand genom att förhandla om korrigerande åtgärder. I sista hand har Konkurrens- och konsumentverket behörighet att meddela förbud, förelägganden eller ålägganden. Neutralitetsreglerna tillämpas dock inte, om förfarandet eller verksamhetsstrukturen direkt följer av lagstiftningen.

Konkurrensneutraliteten kan störas på marknaden t.ex. när staten eller en kommun på marknaden bedriver ekonomisk verksamhet i enlighet med EU-rätten i en sådan organisationsform där aktören får del av konkursskydd och skatteförmåner som en privat aktör inte får. I kommunallagen föreskrivs det om skyldigheter att bolagisera verksamheten i sådana fall.

Ytterligare information: virve.haapajarvi(at)gov.fi och iiro.ihanamaki(at)gov.fi