Internationellt samarbete är av väsentlig betydelse för rymdpolitiken

Internationella aktörer inom det internationella samarbete på rymdområdet som arbets- och näringsministeriet ansvarar för är Europeiska rymdorganisationen (European Space Agency, ESA), Europeiska unionen (EU) och Förenta nationernas kommitté för fredlig användning av rymden, United Nations Committee on the Peaceful Uses of Outer Space (nedan COPUOS).

Europeiska rymdorganisationen (ESA)

Europeiska rymdorganisationen (ESA) är en internationell organisation som främjar samarbetet mellan medlemsstaterna på områdena rymdforskning, rymdvetenskap, rymdteknologi och applikationer. ESA har 22 medlemsländer och huvudkontoret finns i Paris.  

Finland har varit full medlem i ESA sedan 1995. Finlands andel av ESA:s budget har varit 19,5 miljoner euro per år (0,6 procent). Av detta belopp återgår största delen till Finland i form av beställningar som riktas till finländska företag och forskningsinstitut. Genom ESA har finländska aktörer möjlighet att delta i stora gemensamma projekt och få globala referenser. Business Finland samordnar finländarnas deltagande i ESA:s program. 

Finland har deltagit särskilt i programmen för fjärranalys, datakommunikation, navigering och säker användning av rymden samt i flera projekt inom vetenskapsprogrammet. Finland har inte deltagit i bemannade rymdfärder eller i program för utveckling av bärraketer.

Ytterligare upplysningar:

ESA:s råd, kommittén för förvaltning och ekonomi: Maija Lönnqvist - maija.lonnqvist(at)tem.fi
Kommittén för internationella relationer, kommittén för industripolitik: Jenni Tapio - jenni.tapio(at)tem.fi
Kommittén för förvaltning och ekonomi, kommittén för internationella relationer: Tuija Ypyä - tuija.ypya(at)tem.fi

Europeiska unionen

Konkurrenskraftsrådet behandlar aktuella frågor på området rymdpolitik vanligen två gånger om året i maj-juni och november-december. Ärendena bereds i rådets arbetsgrupp för rymdfrågor. I Finland ansvarar arbets- och näringsministeriet för beredningen av de ärenden kring rymdpolitik som tas upp i konkurrenskraftsrådet och i arbetsgruppen för rymdfrågor. Kommunikationsministeriet och inrättningarna inom dess förvaltningsområde ansvarar för kommittéarbetet i anslutning till EU:s rymdprogram.  

Kommissionen publicerade sitt förslag till förordning om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå den 6 juni 2018. Förslaget till förordning om unionens rymdprogram överensstämmer med målen för den rymdstrategi för Europa som offentliggjordes i oktober 2016. Förordningsförslaget behandlas som bäst i rådet och parlamentet. 

EU:s rymdprogram har följande underprogram: satellitnavigeringssystemet Galileo, det regionala satellitnavigeringssystemet EGNOS, jordobservationssystemet Copnernicus, programmet för rymdlägesbild (Space Situation Awareness, SSA) samt nätverket för statlig satellitkommunikation (Govsatcom). Genom förordningen inrättas Europeiska unionens rymdprogrambyrå (European Union Agency for the Space Programme) som ersätter den nuvarande europeiska byrån för GNSS.

Ytterligare upplysningar: 

Konkurrenskraftsrådet, rådets arbetsgrupp för rymdfrågor: Maija Lönnqvist - maija.lonnqvist(at)tem.fi

FN:s kommitté för fredlig användning av rymden COPUOS

FN:s generalförsamling tillsatte COPUOS-kommittén år 1959 för att behandla frågor som hänför sig till utnyttjande av och forskning i rymden och att bereda utkast till konventioner och resolutioner. Kommittén sammanträder årligen i Wien. Under huvudkommittén verkar en juridisk underkommitté (legal subcommittee) och en teknisk-vetenskaplig underkommitté (scientific and technical subcommittee). Kommittén har för närvarande 95 medlemsländer. Finland godkändes som medlem i kommittén vid FN:s generalförsamling hösten 2018.

FN:s rymdöverenskommelser (rymdfördraget, räddningsöverenskommelsen, ansvarskonventionen, registreringskonventionen, månfördraget) bereddes vid COPUOS på 1960- och 1970-talen. Det har sedermera visat sig vara mycket svårt att nå enighet om nya konventioner eller ändring av konventioner. Den nutida utvecklingen av rymdrätten baserar sig således långt på sådana resolutioner och anvisningar som har utarbetats av kommittén och andra internationella samarbetsorgan och som inte är juridiskt bindande och som medlemsstaterna kan inkludera i sin nationella lagstiftning. Sommaren 2019 godkände kommittén viktiga anvisningar om ett hållbart utnyttjande av rymden (Guidelines for the Long-term Sustainability of Outer Space Activities of the Committee on the Peaceful Uses of Outer Space). 

Ytterligare upplysningar:

Jenni Tapio - jenni.tapio(at)gov.fi