Ändring av samarbetslagen

Ändringarna i samarbetslagen är en av regeringens arbetsmarknadsreformer för att undanröja hinder för sysselsättningen och stärka verksamhetsförutsättningarna särskilt för små och medelstora företag. Regeringens mål är att minska den administrativa börda som tillämpningen av samarbetslagen orsakar särskilt företag med färre än 50 anställda. Genom reformen påskyndas dessutom alla företags förmåga att reagera på förändringar i omvärlden.

Regeringsprogrammets åtgärder för att ändra samarbetslagen kan delas in i tre teman:

1. En tröskel för tillämpning baserad på antalet anställda
2. Längden på omställningsförhandlingarna
3. Personalens styrelserepresentation

I den första fasen av lagprojektet genomförs regeringsprogrammets anteckningar om att tillämpningsområdet för samarbetslagen ska höjas och att minimitiden för omställningsförhandlingarna ska förkortas med hälften. Eventuella ändringsbehov i personalens styrelserepresentation bedöms i den andra fasen av lagprojektet.

Lagen tillämpas för närvarande på företag, sammanslutningar och filialer som regelbundet har minst 20 anställda. Det föreslås att samarbetslagen efter reformen i huvudsak ska tillämpas på företag, sammanslutningar och filialer som sysselsätter minst 50 arbetstagare. I lagen föreslås dock bestämmelser om vissa skyldigheter för arbetsgivare som regelbundet har 20−49 anställda (se punkterna om kontinuerlig dialog och skyldighet att föra omställningsförhandlingar).

Dessutom ska bestämmelserna om överlåtelse, fusion och delning av rörelse fortfarande tillämpas på alla företag, sammanslutningar och filialer som regelbundet sysselsätter minst 20 arbetstagare.

Syftet med den kontinuerliga dialogen mellan arbetsgivaren och personalen är att främja behandlingen av ärenden mellan arbetsgivaren och personalen.

I och med reformen förenklas den kontinuerliga dialogen mellan arbetsgivaren och personalen i företag och sammanslutningar som regelbundet sysselsätter 20–49 arbetstagare. Arbetsgivaren ska skapa arbetsplatsspecifika rutiner för en regelbunden kontinuerlig dialog. Även befintlig praxis kan skapa förutsättningar för en kontinuerlig dialog. Arbetsgivaren för enligt förslaget dialogen med företrädaren för personalen, om inte arbetsgivaren och företrädaren för personalen kommer överens om att dialogen ska föras tillsammans med personalen. Om personalen saknar företrädare ska arbetsgivaren föra dialogen tillsammans med personalen.

Denna förenkling beror på den administrativa börda som den fortsatta dialogen kan medföra särskilt för de mindre och medelstora företagen.

Ett företag eller en sammanslutning som regelbundet har färre än 50 anställda ska inte längre på grund av lagen vara skyldig att föra omställningsförhandlingar enligt samarbetslagen om sådana väsentliga förändringar som arbetsgivaren överväger och som påverkar ställningen för en eller flera arbetstagare och som omfattas av arbetsledningsmakten (s.k. lätta omställningsförhandlingar som inte syftar till att minska användningen av arbetskraft).

Arbetsgivare som regelbundet har 20–49 arbetstagare i anställningsförhållande ska inleda omställningsförhandlingar i sådana situationer där arbetsgivaren under en 90-dagarsperiod överväger att vidta åtgärder för att minska antalet arbetstagare med minst 20 arbetstagare, dvs. uppsägning, permittering, överföring till anställning på deltid eller ensidig ändring av ett väsentligt villkor i arbetsavtalet av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker. Om permitteringar som arbetsgivaren överväger på grund av att arbetet eller arbetsgivarens förutsättningar att erbjuda arbete har minskat tillfälligt (permitteringar som varar högst 90 dagar) behöver det dock inte föras omställningsförhandlingar.

I samarbetslagen föreskrivs det om längden på omställningsförhandlingar som gäller minskning av anlitandet av arbetskraft. För närvarande ska omställningsförhandlingar föras i minst sex veckor eller 14 dagar, beroende på föremålet för förhandlingarna.

Förhandlingstiderna för omställningsförhandlingarna ska förkortas med hälften. Ändringen gäller alla företag, sammanslutningar och filialer som omfattas av lagens tillämpningsområde. Minimitiden för omställningsförhandlingarna är enligt förslaget antingen tre veckor eller sju dagar beroende på vilka ärenden som behandlas vid förhandlingarna och antalet anställda i företaget eller sammanslutningen.

Till lagen fogas en ny bestämmelse om den tid som ska reserveras för utredning av arbetskraftsservice. Tiden ska tillämpas om arbetsgivaren lämnar en förhandlingsframställning om sin plan att säga upp minst tio anställda av produktionsorsaker och av ekonomiska orsaker. Arbetsavtalet för en arbetstagare som sagts upp får inte upphöra förrän 30 dagar har förflutit från det att förhandlingsframställningen lämnades till arbetskraftsmyndigheten. Förhandlingsframställningen ska lämnas till myndigheten i början av förhandlingarna.

Syftet med bestämmelsen är att reservera tillräckligt med tid för arbetskraftsmyndigheten att utreda sysselsättningsfrämjande arbetskraftsservice tillsammans med arbetsgivaren.

Med styrelserepresentation avses att personalen är representerad i företagets förvaltning, till exempel i styrelsen eller i ledningsgruppen. I regeringsprogrammet står att eventuella ändringsbehov i samarbetslagen, som reviderades 2022, bedöms vid regeringens halvtidsöverläggning, bland annat med tanke på personalens styrelserepresentation.

Vicehäradshövding Jukka Ahtela överlämnade den 21 januari 2025 en utredning till arbetsminister Arto Satonen om behoven att ändra personalens styrelserepresentation. Nästa steg är att utredningen behandlas av en arbetsgrupp på trepartsbasis. Regeringen bedömer ändringsbehoven vid sin halvtidsöverläggning våren 2025.

Ändringarna i samarbetslagen bereds i en arbetsgrupp på trepartsbasis. I arbetsgruppen ingår utöver arbets- och näringsministeriet företrädare för FFC rf, Akava ry, Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf, Finlands näringsliv rf och Företagarna i Finland rf.

De frågor som gäller tillämpningströskeln och tiden för omställningsförhandlingarna behandlades under trepartsarbetsgruppens första mandatperiod mellan den 11 december 2023 och 20 juni 2024. Arbetsgruppen hade i uppgift att bereda ett betänkande i form av en regeringsproposition. Arbetsgruppen var inte enhällig i sitt arbete. Löntagarnas centralorganisationer tillsammans, Finlands näringsliv rf och Företagarna i Finland rf lät anteckna en gemensam avvikande mening. Arbetsgruppens betänkande var på remiss 28.6–23.8.2024.

Arbetsgruppens andra mandattid är 1.1.2025–31.3.2025. Under den tiden behandlar arbetsgruppen en utredning om ändringsbehoven i fråga om förvaltningsrepresentation. Avsikten är att utredningen ska bli klar före utgången av 2024.

Regeringen föreslår att de ändringar som gäller höjningen av tillämpningströskeln och omställningsförhandlingarnas längd ska träda i kraft den 1 juli 2025.