Ändring av samarbetslagen

Ändringarna i samarbetslagen är en av regeringens arbetsmarknadsreformer för att undanröja hinder för sysselsättningen och stärka verksamhetsförutsättningarna särskilt för små och medelstora företag. Regeringens mål är att minska den administrativa börda som tillämpningen av samarbetslagen orsakar särskilt företag med färre än 50 anställda. Genom reformen påskyndas dessutom alla företags förmåga att reagera på förändringar i omvärlden.

Samarbetslagen har tillämpats på företag, sammanslutningar och filialer som regelbundet har minst 20 anställda. Från och med den 1 juli 2025 tillämpas samarbetslagen i huvudsak på företag, sammanslutningar och filialer som har minst 50 anställda. I lagen finns emellertid bestämmelser om vissa skyldigheter för arbetsgivare som regelbundet har 20–49 anställda (se punkterna om kontinuerlig dialog och skyldighet att föra omställningsförhandlingar).

Dessutom ska bestämmelserna om överlåtelse, fusion och delning av rörelse fortfarande tillämpas på alla företag, sammanslutningar och filialer som regelbundet har minst 20 anställda.

Syftet är att bestämmelserna om personalens förvaltningsrepresentation ska i fortsättningen tillämpas på företag som sysselsätter minst 100 arbetstagare. I nuläget tillämpas lagen på företag som har minst 150 anställda.

Syftet med den kontinuerliga dialogen mellan arbetsgivaren och personalen är att främja behandlingen av ärenden mellan arbetsgivaren och personalen.

Från och med den 1 juli 2025 förenklas den kontinuerliga dialogen mellan arbetsgivaren och personalen i företag och sammanslutningar som regelbundet har 20–49 anställda. Arbetsgivaren ska skapa arbetsplatsspecifika rutiner för en regelbunden kontinuerlig dialog. Även befintlig praxis kan skapa förutsättningar för en kontinuerlig dialog. Arbetsgivaren för en dialog med en företrädare för personalen, om inte arbetsgivaren och företrädaren för personalen kommer överens om att föra dialog tillsammans med personalen. Om personalen saknar företrädare ska arbetsgivaren föra dialog tillsammans med personalen.

Denna förenkling beror på den administrativa börda som den fortsatta dialogen kan medföra särskilt för de mindre och medelstora företagen.

Ett företag eller en sammanslutning som regelbundet har färre än 50 anställda har från och med den 1 juli 2025 inte längre någon lagstadgad skyldighet att föra omställningsförhandlingar enligt samarbetslagen om sådana väsentliga förändringar som arbetsgivaren överväger och som påverkar ställningen för en eller flera arbetstagare och som omfattas av arbetsledningsmakten (s.k. lätta omställningsförhandlingar som inte syftar till att minska användningen av arbetskraft).

Arbetsgivare som regelbundet har 20–49 anställda ska inleda omställningsförhandlingar i sådana situationer där arbetsgivaren under en 90-dagarsperiod överväger att vidta åtgärder för att minska antalet arbetstagare med minst 20 arbetstagare, dvs. uppsägning, permittering, överföring till anställning på deltid eller ensidig ändring av ett väsentligt villkor i arbetsavtalet av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker. Det behöver emellertid inte föras omställningsförhandlingar om permitteringar som arbetsgivaren överväger på grund av att arbetet eller arbetsgivarens förutsättningar att erbjuda arbete tillfälligt har minskat (permitteringar som varar högst 90 dagar).

I samarbetslagen föreskrivs det om längden på omställningsförhandlingar som gäller minskning av anlitandet av arbetskraft. Tidigare användes minst sex veckor eller 14 dagar för omställningsförhandlingar, beroende på föremålet för förhandlingarna.

Förhandlingstiderna för omställningsförhandlingar förkortas med hälften från och med den 1 juli 2025. Ändringen gäller alla företag, sammanslutningar och filialer som omfattas av lagens tillämpningsområde. Minimitiden för omställningsförhandlingarna är enligt förslaget antingen tre veckor eller sju dagar beroende på vilka ärenden som behandlas vid förhandlingarna och antalet anställda i företaget eller sammanslutningen.

Till lagen fogas från och med den 1 juli 2025 en bestämmelse om den tid som ska reserveras för utredning av arbetskraftsservice. Bestämmelsen tillämpas om arbetsgivaren lämnar en förhandlingsframställning om sin plan att säga upp minst tio anställda av produktionsorsaker och av ekonomiska orsaker. Arbetsavtalet för en anställd som sagts upp får inte upphöra förrän 30 dagar har förflutit från det att förhandlingsframställningen lämnades till arbetskraftsmyndigheten. Förhandlingsframställningen ska lämnas till myndigheten i början av förhandlingarna.

Syftet med bestämmelsen är att reservera tillräckligt med tid för arbetskraftsmyndigheten att utreda sysselsättningsfrämjande arbetskraftsservice tillsammans med arbetsgivaren.

Ändringarna i samarbetslagen har beretts i en arbetsgrupp på trepartsbasis. I arbetsgruppen ingick utöver arbets- och näringsministeriet företrädare för FFC rf, Akava ry, Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf, Finlands näringsliv rf och Företagarna i Finland rf.

De frågor som gäller tillämpningströskeln och tiden för omställningsförhandlingarna behandlades under trepartsarbetsgruppens första mandatperiod mellan den 11 december 2023 och 20 juni 2024. Arbetsgruppen hade i uppgift att bereda ett betänkande i form av en regeringsproposition. Arbetsgruppen var inte enig i sitt arbete. Löntagarnas centralorganisationer tillsammans, Finlands näringsliv rf och Företagarna i Finland rf lät anteckna en gemensam avvikande mening. Arbetsgruppens betänkande var på remiss 28.6–23.8.2024.

De ändringar som gäller höjningen av tillämpningströskeln och omställningsförhandlingarnas längd trädde i kraft den 1 juli 2025.

Med förvaltningsrepresentation avses att personalen är representerad i företagets förvaltning, till exempel i styrelsen eller i ledningsgruppen.  I nuläget tillämpas bestämmelserna om personalens förvaltningsrepresentation på företag som har minst 150 anställda. Personalens förvaltningsrepresentation är dock inte heller obligatorisk i dessa företag. Personalens förvaltningsrepresentation ska för närvarande genomföras, om minst två personalgrupper kräver det.

I regeringsprogrammet står att eventuella ändringsbehov i samarbetslagen, som reviderades 2022, bedöms vid regeringens halvtidsöverläggning, bland annat med tanke på personalens styrelserepresentation.

Vicehäradshövding Jukka Ahtela överlämnade den 21 januari 2025 en utredning till arbetsminister Arto Satonen om behoven att ändra personalens förvaltningsrepresentation. Utredningen behandlades därefter av en arbetsgrupp på trepartsbasis vars mandatperiod var 1.1−31.3.2025. 

Regeringen beslutade i sin halvtidsöverläggning våren 2025 att sänka tillämpningsgränsen för personalens förvaltningsrepresentation från företag med 150 anställda till företag med 100 anställda. Dessutom konstaterades det att förvaltningsrepresentationen ska genomföras i styrelsen eller ledningsgruppen. En trepartsarbetsgrupp tillsattes för att bereda ändringarna. Arbetsgruppens betänkande är på remiss 28.1–12.3.2026.

I arbetsgruppens betänkande föreslås följande ändringar:

1. Tillämpningsgränsen för bestämmelserna om personalens förvaltningsrepresentation sänks till att gälla företag och sammanslutningar som sysselsätter minst 100 arbetstagare.
2. Personalen ska ha förvaltningsrepresentation i styrelsen eller i ledningsgruppen eller i ett motsvarande organ. Den nuvarande avtalsbaserade förvaltningsrepresentationen slopas.
3. Om majoriteten av personalen genom en företrädare eller annars kräver det, har personalen rätt att få personalens förvaltningsrepresentation genomförd. Genomförandet förutsätter inte längre en majoritet av två personalgrupper.

Syftet med reformen av bestämmelserna om personalens förvaltningsrepresentation är att förbättra personalens möjligheter att delta i arbetsgivarens beslutsfattande och behandlingen av ärenden som gäller personalens ställning.

Ändringarna i samarbetslagen har beretts i en arbetsgrupp på trepartsbasis. I arbetsgruppen ingick utöver arbets- och näringsministeriet företrädare för FFC rf, Akava ry, Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf, Finlands näringsliv rf och Företagarna i Finland rf.

Arbetsgruppens andra mandattid var 1.1.2025–31.3.2025. Under den tiden behandlade arbetsgruppen en utredning om ändringsbehoven i fråga om förvaltningsrepresentation.  

Den 20 maj 2025 tillsattes en arbetsgrupp på trepartsbasis för att bereda de riktlinjer för personalens förvaltningsrepresentation som fastställdes vid regeringens halvtidsöversyn. Arbetsgruppen bestod av företrädare för Finlands näringsliv rf, Finlands näringsliv rf/Palta rf, Företagarna i Finland rf, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf och Akava. Arbetsgruppen var inte enig i sitt arbete, utan företrädarna för organisationerna lämnade sina avvikande åsikter till arbetsgruppens betänkande. Arbets- och näringsministeriet ordnar remissbehandling om arbetsgruppens betänkande 28.1–12.3.2026.

Regeringen har som mål att våren 2026 lämna en proposition med förslag till ändringar som gäller personalens förvaltningsrepresentation. Ändringarna avses träda i kraft den 1 juli 2026.