Frågor och svar om RFF-stödet för energiinvesteringar
På denna webbsida finns frågor och svar om ansökningsomgången för stöd för energiinvesteringar enligt Finlands plan för återhämtning och resiliens. Den första ansökningsomgången ordnades 20.12.2021–4.3.2022. Den andra ansökningsomgången ordnades 15.3–26.5.2023. Den tredje ansökningsomgången ordnas 13.10.–13.11.2023. Uppgifterna på denna sida ersätter eller ändrar inte det som står i förordningen, utlysningen eller anvisningarna.
-
Komplettera ansökan med en blankett för ansökan om RRF-stöd, en bedömning av om projektet orsakar betydande skada och eventuella andra specialuppgifter som gäller RRF-finansiering, till exempel en uppdaterad lönsamhetskalkyl. Det lönar sig att kontakta stödhandläggaren för att få ansökan överförd till denna ansökningsomgång och för att öppna en kompletteringsbegäran. Lämna in behövliga tilläggsuppgifter inom ansökningstiden.
-
Ja, det kan du. Observera att genomförbarhet är ett av bedömningskriterierna och att projektet ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.
-
För stöd till energiinvesteringar i enlighet med Finlands återhämtnings- och resiliensplan har det reserverats 483,2 miljoner euro. Finansieringsandelarna per projektform är följande:
- Investeringar i energiinfrastruktur (P1C1I1): 154,35 miljoner euro
- Investeringar i ny energiteknik (P1C1I2): 154,35 miljoner euro
- Koldioxidsnålt väte samt avskiljning och återvinning av koldioxid (P1C2I1): 127 miljoner euro
- Direkt elektrifiering och minskning av koldioxidutsläpp från industriella processer (P1C2I2): 47,5 miljoner euro
- REPowerEU (P5C1I1): 54,5 miljoner euro
I oktober 2022 fattade arbets- och näringsministeriet de första stödbesluten i enlighet med Finlands plan för återhämtning och resiliens. Stöd beviljades då för sex olika projekt till ett belopp av 99 827 863 euro. Den andra gången stöd beviljades var i december. Då fick 16 projekt investeringsstöd till ett belopp av sammanlagt 119 196 068 euro. I februari 2023 beviljade ministeriet 14 projekt investeringsstöd på sammanlagt 108 730 715 euro. I december 2023 beviljades sammanlagt 12 projekt stöd 30 908 486 euro.
-
Det har inte fastställts någon övre gräns i euro för stödet. Stödet beviljas enligt prövning. I ansökningsanvisningarna redogörs det för hur stor procentandel stödet får utgöra av de godtagbara kostnaderna.
-
Det bolag som ansöker om stöd ska redan ha bildats. För ansökan behövs företags- och organisationsnummer. Stödbeslutet kan senare överföras till det nya projektbolaget. Beslutet om överföring fattas enligt prövning med beaktande av det kommande bolagets resurser och projektets genomförbarhet.
-
Ja. Beslut om beviljande av stöd fattas på basis av de bedömningskriterier som anges i förordningen. Observera att genomförbarhet är ett av bedömningskriterierna och att projektet ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.
-
Ja. Om anläggningstillgångar finansieras genom leasing, avbetalning eller på något annat motsvarande sätt, eller om ett energiinvesteringsprojekt finansieras genom ett avtal om energiprestanda, kan som godtagbara kostnader betraktas högst de kostnader som motsvarar inköpspriset för anskaffningen, men inte förvaltnings-, finansierings-, försäkrings-, reparations- eller underhållskostnader eller andra motsvarande kostnader. Om projektet inbegriper så kallade köp från intresseföretag, beskriv dessa noggrant och lämna en redogörelse för principerna för prissättningen (i punkt 8 om ägandeförhållanden i slutet av ansökningsblanketten).
-
Ja.
-
Stöd kan beviljas för att användas för att understödja en verksamhet eller ett projekt som genomförs av någon annan än stödmottagaren och som fyller ändamålet enligt stödbeslutet. Om stöd beviljas för att användas för att understödja en verksamhet eller ett projekt som genomförs av någon annan än stödmottagaren och som fyller ändamålet enligt stödbeslutet, ska stödmottagaren ingå ett avtal om användningen av stödet, övervakningen av dess användning och villkoren för dessa med den som genomför verksamheten eller projektet.
Det bolag eller den sammanslutning som ansöker om stöd ska ha bildats. För ansökan behövs företags- och organisationsnummer. Ett konsortium kan därför inte utan FO-nummer ansöka om stöd, men genom det beskrivna arrangemanget kan ett konsortium vara stödmottagare.
-
Nej. Som stödberättigande kostnader betraktas endast skäliga kostnader som uppkommit efter det att stödansökan lämnats in.
Projektet eller den avgränsade del av projektet som finansieras med stödet får inte inledas förrän ansökan om stöd har lämnats in. Projektet anses ha inletts när det har fattats ett sådant bindande investeringsbeslut, gjorts en sådan beställning av en huvudanordning, fattats ett sådant beslut om inledande av byggnadsarbetet eller ingåtts någon annan sådan förbindelse som innebär att det inte längre är möjligt att inhibera projektet utan betydande ekonomisk förlust.
Alla kostnader som uppkommer före stödbeslutet gör det på sökandens egen risk.
-
Då tillämpas den användningsbegränsning som gäller egendom som anges i 18 § i förordningen (1112/2021), enligt vilken egendom som varit föremål för stöd ska användas för det ändamål som anges i stödbeslutet. Enligt 13 § 3 mom. i statsunderstödslagen får denna egendom inte på ett bestående sätt användas för något annat ändamål än det som bestäms i statsunderstödsbeslutet. Därför kan stöd inte beviljas till någon del för en sådan del av projektet som permanent används också för något annat ändamål än det som anges i stödbeslutet.
-
När det är fråga om ett energiinfrastrukturprojekt som hänför sig till elöverföring och eldistribution, kan stödmottagaren endast vara den som innehar distributions- eller stamnätet för el.
När det är fråga om något annat än ett energiinfrastrukturprojekt, är kostnaderna för den anslutningsavgift som nätinnehavaren tar ut för elproduktionen stödberättigande kostnader.
-
Godtagbara kostnader i energiinfrastrukturprojekt är sådana skäliga kostnader som orsakas av anskaffning och installation av informationssystem.
I energiinvesteringsprojekt kan kostnaderna för anskaffning av programvara beaktas från fall till fall. Egendom som är föremål för stödet ska användas för det ändamål som anges i stödbeslutet. Enligt 13 § 3 mom. i statsunderstödslagen får denna egendom inte på ett bestående sätt användas för något annat ändamål än det som bestäms i statsunderstödsbeslutet. Lönekostnader är inte godtagbara kostnader.
-
Egendom som varit föremål för stöd ska användas för det ändamål som anges i stödbeslutet i fem års tid från den tidpunkt som anges i stödbeslutet.
Vanligtvis bestäms denna tidpunkt enligt tidpunkten för utbetalning av den sista posten av investeringsstödet, från och med vilken användningen av egendomen anses börja.
Stödmottagaren ska underrätta den som beviljat stödet om sådana förändringar i förhållandena som påverkar iakttagandet av användnings- och överlåtelsebegränsningarna av egendomen eller användningen av egendomen för det ändamål som anges i stödbeslutet omedelbart efter det att förhållandena förändrats, dock senast två månader efter förändringen.
-
Nej. Sådana löpande kostnader är inte investeringskostnader.
-
Före stödbeslutet kan du lämna in ytterligare information och ändra sättet att genomföra projektet.
Efter stödbeslutet kan den som beviljar stödet på ansökan av särskilda skäl ändra det ändamål eller de villkor för stödet som anges i stödbeslutet.
När projektet förändras ska du kontakta arbets- och näringsministeriet.
Stödmottagaren ska informera den som beviljat stödet om sådana förändringar i förhållandena som påverkar iakttagandet av användnings- och överlåtelsebegränsningarna av egendomen eller användningen av egendomen för det ändamål som anges i stödbeslutet omedelbart efter att förhållandena förändrats, dock senast två månader efter förändringen.
-
Projektet ska vara slutfört senast den 30 juni 2026. Stöd kan inte betalas för kostnader som uppstår efter att tidsfristen löpt ut.
Tidsfristen för slutförandet ska beaktas när man överväger om stöd ska ansökas för hela projektet eller eventuellt för någon del av det. Kravet på slutförande gäller den del av projekthelheten som beviljats stöd.
Stödmottagaren ska senast den 30 juni 2026 till arbets- och näringsministeriet lämna in en anmälan om slutförandet av projektet. Anmälan behöver inte lämnas in om stödmottagaren har lämnat in en ansökan om utbetalning av den sista betalningsposten före det datum som nämns ovan. Arbets- och näringsministeriet ger stödmottagarna anvisningar om innehållet i anmälan.
Det detaljerade innehållet i villkoren för och anmälan om slutförande kommer sannolikt att preciseras under de kommande åren. Detta kan påverkas av Europeiska kommissionens villkor eller anvisningar.
Den sista posten av stödet kan betalas ut när projektet har slutförts och den egendom som är föremål för stödet har försäkrats mot skada och ansökan om utbetalning av den sista posten och slutredovisningen har godkänts.
-
Den första posten av stödet kan betalas ut när stödmottagaren gjort en bindande beställning av en huvudanordning och inlett byggandet samt minst 20 procent av kostnaderna har betalats. Om projektet inhiberas innan det som nämns ovan har skett, har stöd inte betalats till sökanden. Då betalas inget stöd alls.
Om projektet inhiberas, försenas eller avbryts, tillämpas prövning vid utbetalningarna, och stödet kan eventuellt inte betalas till fullt belopp.
Det finns separata bestämmelser om återkrav av stöd. Återkravet hänför sig exempelvis till situationer där stödmottagarna inte har betalat tillbaka stöd som de fått på felaktiga grunder, till för stort belopp eller uppenbart utan grund, stödet har använts för ett väsentligen annat ändamål än vad det har beviljats för, felaktiga uppgifter har lämnats till stödmyndigheten eller stödmottagaren annars väsentligen har brutit mot bestämmelserna om användning av stöd eller villkoren i stödbeslutet.
Stödmottagaren ska underrätta den som beviljat stödet om sådana förändringar i förhållandena som påverkar iakttagandet av användnings- och överlåtelsebegränsningarna av egendomen eller användningen av egendomen för det ändamål som anges i stödbeslutet omedelbart efter det att förhållandena förändrats, dock senast två månader efter förändringen.
-
Projektet får inte orsaka betydande skada för något av de sex miljömålen. Mer information om hur du påvisar att projektet är förenligt med principen om ingen betydande skada finns i ansökningsanvisningarna.
-
- För projekt som omfattas av RRF-stödet för energiinvesteringar behöver ingen detaljerad bedömning av skada göras när det gäller begränsningen av klimatförändringen, det vill säga i bedömningen i två steg kan den första frågan besvaras med ”Nej”.
- Möjliga alternativa motiveringar för icke-svar har getts i Business Finlands e-tjänst under den aktuella punkten. En möjlighet är att motivera detta med den s.k. 100-procentiga koef-ficienten för insatsområdena.
- Klimatfaktorerna för alla insatsområden som gäller projekttyper av RRF-energiinvesteringar är 100 procent. Insatsområdena (nummerkod, till exempel 029) finns i uppdaterade ansökningsanvisningar. Införandet av ny energiteknik omfattar flera möjliga insatsområden, och i fråga om andra projektformer finns det ett alternativ.
-
Ange i Excel-filen en lönsamhetskalkyl med de viktigaste faktorer som inverkar på lönsamheten. Sådana är till exempel inkomster av försäljning, investerings- och driftskostnader och kostnader som hänför sig till finansieringen. Ange uppgifterna både med stöd och utan stöd. Av Excel-filen ska tydligt framgå beräkningssättet för lönsamhetskalkylen, inklusive utgångsuppgifterna och beräkningsformlerna.
Av lönsamhetskalkylen ska framgå de inkomster som hänför sig till ursprungsgarantin och utsläppshandeln.
-
Ja. Lämna in kalkylen som en Excel-fil.
-
Nej. Stödhandläggaren kan vid behov begära ytterligare uppgifter. Lämna in endast de handlingar som anges i anvisningarna.
-
Uppgifterna på ansökans första sida är offentliga. Uppgifter som omfattas av företagshemligheten är konfidentiella och publiceras inte.
-
Nej, men det är tillåtet att lämna in ett sådant. Dessutom kan det krävas senare.
-
Nej, någon kommunikationsplan behövs inte. Använd i projektkommunikationen den Next Generation EU-logotyp som berättar om EU-finansieringen. I stödbeslutet fastställs hur logotypen ska användas.
-
Det är fråga om en helhetsbedömning.
-
Energi- och utsläppseffekterna är en del av urvalskriterierna. Uppgifterna om mängden utsläpp som påverkar utsläppseffekterna ska motiveras, till exempel en livscykelanalys är en möjlig metod.
Om ett projekt omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, är projektet förenligt med principen om ingen betydande skada endast om dess växthusgasutsläpp ligger under riktmärkena för utsläppshandeln.
I projekt som gäller fjärrvärme, bioenergi samt elektrifiering och koldioxidsnålhet i industrins processer är utsläppsminskningarna en del av de särskilda villkoren för stödet.
-
Kostnadseffektiviteten bedöms projektvis med beaktande av till exempel euro/kapacitetsenhet eller euro/årlig produktion.
-
Stödprogrammet kan användas till projekt som främjar lagring av förnybar energi.
-
Ja, det kan du. I de särskilda villkoren finns begränsningar som rör biodrivmedelsprojekt. Projektet behöver sannolikt notifieras, det vill säga godkännas separat av kommissionen.
-
Ansökningarna bedöms utifrån bedömningskriterierna. Det är fråga om ett investeringsstöd och för de extra kostnader som uppstår under användningstiden beviljas inte stöd.
-
Ansökningarna bedöms utifrån bedömningskriterierna. Det är fråga om ett investeringsstöd och för de extra kostnader som uppstår under användningstiden beviljas inte stöd.
-
Nej, det är den inte.
-
Ja, det kan du. Ansökningarna bedöms utifrån bedömningskriterierna.
-
Nej. De maskiner eller anordningar som investeringen gäller ska ha direkt samband med genomförandet av projektet och förbli i projektets användning. Till exempel för en investering i en lyftkran för att lyfta solfångare i flera projekt kan du inte få stöd. Däremot kan du få stöd till exempel för hyreskostnader för en lyftkran, vilka följer av att du genomför ett projekt. Bestämmelser om användnings- och överlåtelsebegränsningar i fråga om maskiner eller anordningar finns i 18 § i förordningen (1112/2021).
-
Energimyndigheten ordnar en stödansökan om laddnings- och tankningsstationer.
-
I regel är ett energiöverföringsprojekt ett energiinfrastrukturprojekt och ett projekt som handlar om till exempel om energiproduktion eller tillvaratagande av spillvärme hör till någon av de andra projekttyperna. Sökanden kan ansöka om stöd för ett projekt som kan höra till en eller flera projekttyper.
-
Stöd beviljas inte för de delar av projekt som gäller bostadshus eller gårdar. Det är dock möjligt att bevilja stöd för ett projekt som genomförs på en gård om den energi som stöds används utanför jordbruksproduktionen.
-
Stöd kan inte beviljas för ny avfallshanteringskapacitet eller för funktioner som förlänger anläggningens drifttid. Stöd kan beviljas för funktioner som gäller att öka energieffektiviteten, avskilja avgaser för lagring eller användning eller att avskilja material från aska i avfallsförbränningsanläggningar. Stödsökanden ska visa att förutsättningarna uppfylls på anläggningsnivå. Ansökningarna bedöms utifrån bedömningskriterierna.
-
Med ny teknik avses vanligen nya lösningar som inte prövats i Finland i någon större utsträckning. Vanligtvis är det fråga om den första demonstrationen eller de första demonstrationerna i kommersiell skala. Att införa ny teknik innebär ofta extra kostnader eller risker jämfört med projekt som inbegriper sedvanlig teknik.
Med smarta lösningar avses lösningar som gör det möjligt att använda energisystem på ett flexibelt och effektivt sätt. Att till exempel upphandla och installera data- och kommunikationssystem eller om projektet har att göra med möjligheten att lagra energi kan dessa betraktas som smarta lösningar.
-
Ett biogasprojekt som inte inbegriper produktion av biogas kan ansöka om stöd som energi-infrastrukturprojekt. Ett energiinfrastrukturprojekt kan inriktas på överföring eller distribu-tion av koldioxidsnål gas, såsom biogas, eller smarta lösningar i anslutning till detta.