- Företag
- Näringspolitik
- Innovationspolitik
- Prioriteringar
- Reglering av företagets verksamhet
- Företagens internationalisering
- Företagstjänster
- Samhällsansvar
- Företagsstatistik
- EU's inre marknad
- Företagsfinansiering
- Arbetsliv
- Arbetslagstiftning
- Arbetsavtal och anställningsförhållande
- Arbetstid och semester
- Utveckling och upprätthållande av arbetstagarnas kompetens
- Likabehandling och jämställdhet i arbetslivet
- Integritetsskydd i arbetslivet och arbete med barn
- Samarbetsförfarandet och övriga system för personalens medbestämmande
- Kärnpunkterna i samarbetslagen
- Samarbete inom finska företagsgrupper
- Samarbete inom grupper av gemenskapsföretag
- Personalrepresentation i europabolag (SE) och europeiska kooperativa föreningar (SCE)
- Personalfonder
- Kollektivavtal och medling i arbetstvister
- Beställarsansvar
- Arbetstagarens skydd vid arbetsgivarens insolvens
- Internationella arbetsorganisationen ILO
- Utveckling av arbetslivet
- Integration av invandrare
- Integrationspolitiken
- Lagstiftning och anvisningar
- Integrationsfrämjande tjänster
- Förvaltning och aktörer inom integrationsfrämjandet
- Uppföljning av integrationsfrämjandet
- Informationspaketet - Mottagande av flyktingar
- Informationspaket om integration
- SIB-projektet för integration
- Sysselsättning
- Stöd och ersättningar
- Sysselsättningsöversikt och Arbetsförmedlingsstatistik
- Arbetslagstiftning
- Energi
- Energi- och klimatstrategi
- Elmarknaden
- Naturgasmarknaden
- Utsläppshandeln
- Utsläppshandelsdirektivet
- Auktionering av utsläppsrätter
- Handeln med utsläppsrätter för luftfart
- Användning av projektmekanismer under handelsperioden 2013-2020
- Gratis tilldelning av utsläppsrätter för handelsperioden 2013-2020
- Gratis tilldelning av utsläppsrätter för perioden 2021–2030
- Övervakning och verifiering av utsläppen under handelsperioden 2013–2020
- Kompensationsstöd
- Förnybar energi
- Energieffektivitet
- Energi- och investeringsstöd
- Kärnenergi
- Energiförsörjningstryggheten
- EU-samarbetet och det internationella samarbetet på energiområdet
- Energiteknik
- Konkurrens och konsumenter
- Regionerna
- Målen för och planeringen av regionutvecklingen
- Regionala innovationer och försök
- Stadsutveckling
- Strukturomvandling
- EU:s regional- och strukturpolitik
- Närings-, trafik- och miljöcentralerna
Nationella energi och climat plan
Finland lämnade sitt utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan till Europeiska kommissionen den 20 december 2018. Kommissionen följer med hjälp av medlemsstaternas planer genomförandet av EU:s energi- och klimatmål för 2030.
Enligt förordningen om styrningen av energiunionen, som ingår i EU:s nya paket för ren energi, ska medlemsstaterna lämna sina utkast till planer till kommissionen före utgången av året. Kommissionen ska utvärdera medlemsstaternas utkast i början av 2019. De slutliga planerna, som färdigställts utifrån kommissionens respons, ska lämnas till kommissionen före utgången av 2019.
Finlands nationella plan omfattar samtliga fem dimensioner av EU:s energiunion: att frångå användningen av kol (inbegripet förnybar energi), energieffektivitet, energitrygghet, den inre marknaden för energi samt forskning, innovationer och konkurrenskraft.
I fråga om dessa fem dimensioner rapporterar Finland i sin plan målen för 2030 och de politiska åtgärderna för att uppnå målen.
Utkastet till plan baserar sig på den nationella energi- och klimatstrategin från år 2016 och på klimatplanen på medellång sikt från år 2017, men i utkastet har också beaktats de färskaste granskningarna om bl.a. utvecklingen på elmarknaden. Utkastet har beretts som tjänsteuppdrag i samarbete mellan olika ministerier.
Den långsiktiga strategin för låga utsläpp ska lämnas till kommissionen senast den 1 januari 2020
En annan plan som förutsätts i EU:s förordning om styrningen av energiunionen är den långsiktiga strategin för låga utsläpp. Medlemsstaterna ska lämna sina nationella strategier som sträcker sig till 2050 till kommissionen senast den 1 januari 2020. Kommission offentliggjorde den 28 november ett meddelande där visionen om en långsiktig strategi för låga utsläpp på EU-nivå beskrivs.
I meddelandet anges att strävan är att EU ska vara koldioxidneutral år 2050. De första diskussionerna om detta har förts i rådet denna vecka på energiministrarnas och miljöministrarnas möten. Arbetet fortsätter under Rumäniens och Finlands kommande EU-ordförandeskapsperioder.
Finlands nationella energi- och klimatplan