- Företag
- Näringspolitik
- Innovationspolitik
- Prioriteringar
- Reglering av företagets verksamhet
- Företagens internationalisering
- Företagstjänster
- ANM Branschtjänst
- Samhällsansvar
- EU's inre marknad
- Företagsfinansiering
- Arbetsliv
- Arbetslagstiftning
- Arbetsavtal och anställningsförhållande
- Arbetstid och semester
- Utveckling och upprätthållande av arbetstagarnas kompetens
- Likabehandling och jämställdhet i arbetslivet
- Integritetsskydd i arbetslivet och arbete med barn
- Samarbetsförfarandet och övriga system för personalens medbestämmande
- Kärnpunkterna i samarbetslagen
- Samarbete inom finska företagsgrupper
- Samarbete inom grupper av gemenskapsföretag
- Personalrepresentation i europabolag (SE) och europeiska kooperativa föreningar (SCE)
- Personalfonder
- Kollektivavtal och medling i arbetstvister
- Beställarsansvar
- Arbetstagarens skydd vid arbetsgivarens insolvens
- Internationella arbetsorganisationen ILO
- Utveckling av arbetslivet
- Integration av invandrare
- Sysselsättning
- Stöd och ersättningar
- Sysselsättningsöversikt och Arbetsförmedlingsstatistik
- Arbetslagstiftning
- Energi
- Energi- och klimatstrategi
- Elmarknaden
- Utsläppshandeln
- Utsläppshandelsdirektivet
- Auktionering av utsläppsrätter
- Handeln med utsläppsrätter för luftfart
- Användning av projektmekanismer under handelsperioden 2013-2020
- Gratis tilldelning av utsläppsrätter för handelsperioden 2013-2020
- Gratis tilldelning av utsläppsrätter för perioden 2021–2030
- Övervakning och verifiering
- Kompensationsstöd
- Förnybar energi
- Energieffektivitet
- Energieffektivitetsdirektivet och energieffektivitetslagen
- Kärnenergi
- Energiförsörjningstryggheten
- EU-samarbetet och det internationella samarbetet på energiområdet
- Energiteknik
- Konkurrens och konsumenter
- Regionerna
- Målen för och planeringen av regionutvecklingen
- Regionala innovationer och försök
- Stadsutveckling
- Strukturomvandling
- EU:s regional- och strukturpolitik
- EU:s sammanhållningspolitik
- Den nationella beredningen för programperioden 2021–2017
- Partneskapsavtalet
- EU:s strukturfonder
- Fonden för EU-bistånd till de sämst ställda FEAD 2014-2020
- Målet Europeiskt territoriellt samarbete (ETS) 2014–2020
- EU:s program för samarbete över de yttre gränserna (ENI CBC)
- Närings-, trafik- och miljöcentralerna
Nationell energi och klimat plan
Finland lämnade sitt utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan till Europeiska kommissionen den 20 december 2018. De slutliga planerna, som färdigställts utifrån kommissionens respons, ska lämnas till kommissionen före utgången av 2019. Kommissionen följer med hjälp av medlemsstaternas planer genomförandet av EU:s energi- och klimatmål för 2030.
Finlands nationella plan omfattar samtliga fem dimensioner av EU:s energiunion: att frångå användningen av kol (inbegripet förnybar energi), energieffektivitet, energitrygghet, den inre marknaden för energi samt forskning, innovationer och konkurrenskraft. I fråga om dessa fem dimensioner rapporterar Finland i sin plan målen för 2030 och de politiska åtgärderna för att uppnå målen.
Utkastet till plan baserar sig på den nationella energi- och klimatstrategin från år 2016 och på klimatplanen på medellång sikt från år 2017, men i utkastet har också beaktats de färskaste granskningarna om bl.a. utvecklingen på elmarknaden. Utkastet har beretts som tjänsteuppdrag i samarbete mellan olika ministerier.
Nationella strategin för låga utsläpp
En annan plan som förutsätts i EU:s förordning om styrningen av energiunionen är den långsiktiga strategin för låga utsläpp. Medlemsstaterna ska lämna sina nationella strategier som sträcker sig till 2050 till kommissionen senast den 1 januari 2020.
Kommission offentliggjorde den 28 november ett meddelande där visionen om en långsiktig strategi för låga utsläpp på EU-nivå beskrivs.
I meddelandet anges att strävan är att EU ska vara koldioxidneutral år 2050.
Finlands nationella energi- och klimatplan
Ytterligare upplysningar: petteri.kuuva(at)tem.fi, markku.kinnunen(at)tem.fi