Rysslands invasion av Ukraina

Energikällor och import från Ryssland

Finlands energimix är mångsidig. Förnybara produktionsformer har redan överskridit användningen av fossila bränslen. Även om statistiken visar att mycket energi har importerats till Finland från Ryssland, har man i Finland uppmärksammat diversifieringen av energikällor under en längre tid.

Olja, gas, stenkol, träflis och uranbränsle som används i kärnkraftverk har importerats från Ryssland till Finland. Endast i vissa fall med toppförbrukning har det varit svårt att ersätta importen från Ryssland med andra leveranskällor. Finland har förberett sig på dessa situationer bl.a. när det gäller säkerhetsupplag och obligatoriska lager för oljeprodukter. 

Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 har importen av träflis, rörledningsgas, stenkol och el avbrutits helt. Också importen av råolja har ersatts med import från andra länder än Ryssland. Användningen av stenkol som energikälla minskar hela tiden och är förbjuden genom lag från och med den 1 maj 2029.

Hos oss är gasens andel som energikälla cirka fem procent, vilket är lite jämfört med många andra europeiska länder. Gasen används närmast inom industrin och fjärrvärmeproduktionen, inte inom fastighetsspecifik uppvärmning såsom i Fastlandseuropa. Importen av gas från ryska gasledningar till Finland upphörde den 21 maj 2022.

Försörjningsberedskapscentralen har berett sig på att tillgodose behoven hos så kallade skyddade kunder, dvs. gasnätets hushållskunder. 

Naturgasledningen Balticconnector mellan Finland och Estland gör det möjligt att importera ersättande gas från Baltikum. Till Finland kan det levereras gas också i form av flytande naturgas (LNG) via terminaler i Torneå och Björneborg samt via en terminal i Fredrikshamn som blir färdig i höst.

För att täcka industrins behov av leveranser och försörjningsberedskap undertecknade Gasgrid Finland den 20 maj 2022 ett tioårigt kontrakt med det amerikanska företaget Excelerate Energy, Inc för hyra av LNG-terminalfartyget Exemplar. Målet är att terminalfartyget ska kunna tas i bruk redan i vinter.

El har importerats till Finland huvudsakligen från den nordiska elmarknaden och Ryssland. Elimportens andel har under de senaste åren varit omkring en femtedel av den totala eltillförseln. Självförsörjningsgraden i fråga om el uppnås dock inom en nära framtid när den kommersiella produktionen vid kraftverksenheten Olkiluoto 3 inleds och vindkraftsbyggandet fortsätter i rask takt under de närmaste åren. Elimporten från Ryssland avbröts den 14 maj 2022. 
Uranbränsle som används vid kärnkraftverket i Lovisa importeras från Ryssland till Finland. Bränsleproducenter finns på marknaden också annanstans, men innan nya bränsleproducenter tas i bruk måste de få tillstånd från Strålsäkerhetscentralen.

Energiförsörjningsberedskapen

På grund av sitt nordliga läge och långa avstånd behöver Finland mycket energi för uppvärmning och trafik. Dessutom behöver industrin mycket energi. Finlands energiförsörjning baserar sig på decentraliserad energiproduktion, mångsidiga energikällor och ett leveranssäkert överförings- och distributionssystem.

Det centrala med tanke på försörjningsberedskapen inom energiförsörjningen är den obligatoriska upplagringen av importerade bränslen, skyddsupplagringen av torv samt de internationella avtalsarrangemang som ingåtts för att trygga bränsleförsörjningen. Den obligatoriska upplagringen av importerade bränslen gäller stenkol, råolja och andra insatsvaror som används vid oljeraffinering, viktiga oljeprodukter och naturgas.

Försörjningsberedskapscentralen håller importerat bränsle i statens säkerhetsupplag så att det i landet finns bränsle till förfogande i en mängd som motsvarar den genomsnittliga normalförbrukningen av importerat bränsle under fem månader.

Fennovoima

Anläggningsprojektet kärnkraftverket Fennovoima Ab Hanhikivi 1 har ställts in. Bolaget lämnade den 24 maj 2022 en anmälan till arbets- och näringsministeriet genom vilken bolaget återkallar sin ansökan om att få uppföra ett kärnkraftverk i Pyhäjoki. 

Finska staten har inte deltagit i kärnkraftverksprojektet i Pyhäjoki. Det har varit ett projekt som skulle genomföras av privata aktörer.   

Att bygga ett nytt kraftverk på kraftverksområdet i Pyhäjoki skulle kräva att hela tillståndsprocessen inleds på nytt från början.

Finland har god beredskap för olika kriser och störningar. Regeringen och myndigheterna följer och förutser hur situationen utvecklas. Försörjningsberedskapscentralen och företag som är kritiska för försörjningsberedskapen följer situationen regelbundet och systematiskt.
Grundnivån för Finlands försörjningsberedskap är god, och Rysslands invasion av Ukraina har inga omedelbara konsekvenser för försörjningsberedskapen.

Finland är mindre beroende av energi som produceras i Ryssland jämfört med Centraleuropa och Sydeuropa. Inhemska råvaror utgör den huvusamarbete i en snabbt föränderlig situation. Detta möjliggör vid behov även snabba möjligheter att reagera.

Ytterligare information:

Försörjningsberedskapscentralen: 
Aktuella frågor och svar om försörjningsberedskapen i Finland 

EU har fördömt kraftfullt det militära angreppet och påfört Ryssland kraftfulla sanktioner. Utöver EU har också många länder, t.ex. Förenta staterna, infört sanktioner mot Ryssland. Till metodurvalet hör bl.a. export- och importbegränsningar, finansiella sanktioner samt frysning av sanktionslistade personers tillgångar samt rese- och transitrestriktioner. Utvecklingen av situationen och konsekvenserna av sanktionerna följs regelbundet och systematiskt mellan ministerierna samt i samarbete med näringslivet.

Sanktionerna drabbar särskilt de finländska företag som bedriver handel med Ryssland. Det finns cirka 2 200 finländska företag som bedriver export till Ryssland. Enligt Tullens uppskattning kommer de sanktioner som nu är kända särskilt att påverka ungefär en fjärdedel av dessa företag, dvs. cirka 500 företag.

Sanktionerna påverkar också företag som inte bedriver direkt handel med Ryssland. Avstängningen av EU:s luftrum för rysk flygtrafik och den därpå följande stängningen av ryskt luftrum för europeisk luftfart kommer till exempel att försvåra flygfrakttrafiken.

De omfattande sanktionerna inom finanssektorn fördröjer betalningsrörelsen mellan Finland och Ryssland. Finländska företag kan inte bedriva transaktioner med de ryska banker vars tillgångar har frysts. Uteslutningen av sju ryska banker utanför betalningssystemet SWIFT återspeglas också i finländska företag genom att förhindra eller åtminstone försvåra företagens penningöverföringar.

Företagen har ett ansvar för att utreda sanktionernas konsekvenser för sin egen verksamhet.

Ytterligare information:

• Utrikesministeriet
• Business Finland: Information om läget i Ukraina och Ryssland (på finska) 
• Finsk-ryska handelskammaren: Uppdaterad övervakning av de ekonomiska konsekvenserna av Rysslands krigshandlingar (på finska)
• Tullens pressmeddelande 26.2.2022: EU har fastställt nya sanktioner och export-kontrollbestämmelser gällande Ryssland – övervakningen av exportsanktioner genom-förs som en del av företagens tullförfaranden 
• Anvisning: Personer som får tillfälligt skydd har rätt att arbeta i Finland

Miljontals ukrainare har varit tvungna att lämna sitt hemland på grund av kriget som Ryssland startade. Tiotusentals människor som flytt kriget har också kommit till Finland för att söka tillfälligt skydd eller asyl.

Finland har beslutat att alla som flyr kriget i Ukraina kan ansöka om uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd. De som får tillfälligt skydd jämställs i fråga om sina rättigheter till största delen med asylsökande och har rätt till mottagningstjänster.  De som har flyttat från Ukraina har dock rätt att arbeta och studera i Finland så snart de ansöker om tillfälligt skydd. De får också arbeta som enskild näringsidkare.

De kan anmäla sig som arbetslösa arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån och ta del av de sysselsättningsstödjande tjänsterna. Alla som arbetar i Finland omfattas av samma löne- och anställningsvillkor, och det är inte tillåtet att ta ut en avgift av en arbetstagare för anställning eller för att förmedla en anställning.

Människorna som flyr från Ukraina har många olika slags färdigheter och många är välutbildade. Många ukrainare har svåra och traumatiska upplevelser bakom sig, men arbete kan ofta stödja välbefinnandet och integrationen.

Ukrainarna behöver dock inte nödvändigtvis söka skydd omedelbart vid ankomsten till EU, eftersom de har visumfritt tillträde till Schengenområdet  och kan röra sig fritt i tre månader. Det vore dock bra om de som flyr från Ukraina fick instruktioner om att kontakta polisen eller gränsmyndigheterna och att ansöka om tillfälligt skydd.  

Ytterligare information:

• Integration.fi: Information till integrationsaktörer om situationen i Ukraina (på finska)
• Migrationsverket: Svar på vanliga frågor om situationen i Ukraina
• Anvisning: Personer som ansöker om tillfälligt skydd har rätt att arbeta i Finland
• Videoanvisningar om arbete i Finland
• Pressmeddelande 23.5.2022: Den uppdaterade guiden Välkommen till Finland har publicerats – sammanfattande broschyr finns nu också på ukrainska och vietnamesiska
  •  På ukrainska
• Pressmeddelande16.5.2022: Broschyren Arbeta i Finland på 24 språk och en flerspråkig rådgivningstjänst ska motverka utnyttjande av utländsk arbetskraft
  • På ukrainska
• Video där man berättar om de arbets- och näringstjänster som erbjuds ukrainarna

Vid gränsen mellan Finland och Ryssland har under programperioden 2014–2020 genomförts tre av EU:s program för samarbete över de yttre gränserna (Kolarctic, Karelia och Sydöstra Finland–Ryssland). Motsvarande tre program har varit under beredning också för programperioden 2021–2027. Programmen för samarbete över de yttre gränserna delfinansieras med medel från både Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och finansieringsinstrumentet för EU:s yttre förbindelser (ENI/NDICI).

Rysslands invasion av Ukraina har förändrat verksamhetsmiljön för EU:s program för samarbete över de yttre gränserna vid gränsen mellan Finland och Ryssland. Europeiska kommissionen har stoppat finansieringsavtalen för programmen för samarbete över de yttre gränserna 2014−2020, vilket avbryter genomförandet av programmen med Ryssland. Beredningen av programmen för perioden 2021–2027 förs inte framåt.