Rysslands invasion av Ukraina

Energikällor och import från Ryssland

Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022, men inledde ett energikrig mot Europa genom att redan hösten 2021 begränsa tillgången på naturgas. Bristande tillgång på energi är ett led i den bredspektriga påverkan som mäter samhällets resiliens. Finland har snabbt anpassat sig till den helt nya situationen. Förändringen baserar sig både på användning av ren energi och på exceptionellt stark beredskap.

Ungefär en tredjedel av den energi som används i Finland har traditionellt importerats från Ryssland. Efter den ryska invasionen i februari 2022 började andelen sjunka kraftigt och är nu nära noll. EU-sanktioner och Finlands egna åtgärder har stoppat all import av trädbränslen, rörledningsgas, el, olja och stenkol. 

Andelen förnybar energi utgör redan nästan hälften av all den energi som förbrukas i Finland. Av elen är 90 procent fossilfri. Finland håller på att ta i bruk en alldeles exceptionell mängd utsläppsfri kraftverkskapacitet. År 2022 togs över 2 400 megawatt ny vindkraft i drift. Även i år kommer omkring 1 000 megawatt ny vindkraft att tas i bruk. Dessutom ska den kommersiella driften av kärnkraftverket Olkiluoto 3 med en effekt på 1 600 megawatt inledas.

Finlands snabba utfasning av rysk energi har möjliggjorts av omfattande beredskap och konsekventa åtgärder. En viktig anskaffning för att trygga vår energisäkerhet är ett flytande LNG-terminalfartyg, som snabbt kunde hyras inom ett år och föras till Ingå hamn och anslutas till Finlands gasnät för att säkerställa vår naturgasförsörjning. Hyrestiden för LNG-terminalfartyget är tio år. Det kan också leverera gas till Estland och Baltikum via förbindelseledningen Balticconnector.

Gasens andel som energikälla är mindre än fem procent i Finland, vilket är lite jämfört med många andra europeiska länder. Gasen används närmast inom industrin och fjärrvärmeproduktionen, inte inom fastighetsspecifik uppvärmning såsom i Fastlandseuropa. Importen av gas från ryska gasledningar till Finland upphörde den 21 maj 2022.

Även Finlands övergång till utsläppsfria energikällor har fortsatt konsekvent. Finland har minskat användningen av naturgas rekordartat, med över 50 procent, under det senaste året. Finlands ekonomi är också exceptionellt lite beroende av oljeprodukter. Användningen av stenkol som energikälla minskar också hela tiden och är förbjuden genom lag från och med den 1 maj 2029.

El har importerats till Finland huvudsakligen från den nordiska elmarknaden och tidigare även från Ryssland. Elimportens andel har under de senaste åren varit omkring en femtedel av den totala eltillförseln. Den kalkylerade självförsörjningsgraden i fråga om el som mäts på årsnivå uppnås dock inom en nära framtid genom utbyggnad av kärnkraften och vindkraften. Finland har starka överföringsförbindelser som fortfarande utvecklas med Sverige och därmed med den nordiska elmarknaden, vilket även i fortsättningen är av största vikt med tanke på leveranssäkerheten. Elimporten från Ryssland avbröts den 14 maj 2022. 

Vintern 2022–2023 säkerställdes det att elen räcker till med kampanjen Snäppetsvalare som uppmuntrar till att spara el och frivilliga flexibilitetssystem. Med hjälp av dem kunde man säkerställa att elen räcker till och undvika risken för elbrist. Hushållen får anvisningar om hur de ska förbereda sig för följderna av till exempel långa elavbrott genom konceptet 72 timmar.

Under september–december 2022 sparade finländarna 7–10 procent el jämfört med den temperaturkorrigerade månadsförbrukningen för 2021. Samma trend har fortsatt även under januari–februari 2023, då elförbrukningen var fem procent lägre än under samma period året innan. 

Ökad flexibilitet i elförbrukningen har fåtts genom ett nytt frivilligt förfarande som stamnätsbolaget Fingrid Oy utvecklat. Med hjälp av de företag som anslutit sig till förfarandet har elsystemet fått ny flexibilitetsförmåga motsvarande över 500 megawatt. Uranbränsle som används vid Fortums kärnkraftverk i Lovisa importeras från Ryssland till Finland. Bränsleproducenter finns på marknaden också annanstans, men innan nya bränsleproducenter tas i bruk måste de få tillstånd från Strålsäkerhetscentralen. Bolaget har redan inlett utredningar om alternativa arrangemang för anskaffning av nytt kärnbränsle. 

Energiförsörjningsberedskapen

På grund av sitt nordliga läge och långa avstånd behöver Finland mycket energi för uppvärmning och trafik. Dessutom behöver industrin mycket energi. Finlands energiförsörjning baserar sig på en decentraliserad energiproduktion, mångsidiga energikällor och ett driftsäkert system för överföring och distribution av energi.

Det centrala med tanke på försörjningsberedskapen inom energiförsörjningen är den obligatoriska upplagringen av importerade bränslen, skyddsupplagringen av torv samt de internationella avtalsarrangemang som ingåtts för att trygga bränsleförsörjningen. Den obligatoriska upplagringen av importerade bränslen gäller stenkol, råolja och andra insatsvaror som används vid oljeraffinering, viktiga oljeprodukter och naturgas.

Försörjningsberedskapscentralen håller importerat bränsle i statens säkerhetsupplag så att det i landet finns bränsle till förfogande i en mängd som motsvarar den genomsnittliga normalförbrukningen av importerat bränsle under fem månader.

Finland har god beredskap för olika kriser och störningar. Regeringen och myndigheterna följer och förutser hur situationen utvecklas. Försörjningsberedskapscentralen och företag som är kritiska för försörjningsberedskapen följer situationen regelbundet och systematiskt. 
 
Grundnivån för Finlands försörjningsberedskap är god, och Rysslands invasion av Ukraina har inga omedelbara konsekvenser för försörjningsberedskapen. Finland är mindre beroende av energi som produceras i Ryssland än man är i Centraleuropa och Sydeuropa. Inhemska råvaror utgör den huvudsakliga grunden för livsmedelsförsörjningen i Finland.  

Inom försörjningsberedskapsverksamheten har det utförts beredskapsarbete i årtionden. En uppdaterad lägesbild av försörjningsberedskapen lägger grunden för uppföljning, kommunikation och samarbete i en snabbt föränderlig situation. Detta möjliggör vid behov även snabba möjligheter att reagera.  

Ytterligare information: 
Försörjningsberedskapscentralen: Aktuella frågor och svar Finlands försörjningsberedskap (uppdaterad 9.9.2022)
Lägesbild av försörjningsberedskapen 15.2.2023 (på finska)

EU har fördömt kraftfullt det militära angreppet och påfört Ryssland kraftfulla sanktioner. Utöver EU har också många länder, t.ex. Förenta staterna, infört sanktioner mot Ryssland. Till metodurvalet hör bl.a. export- och importbegränsningar, finansiella sanktioner samt frysning av sanktionslistade personers tillgångar samt rese- och transitrestriktioner. Utvecklingen av situationen och konsekvenserna av sanktionerna följs regelbundet och systematiskt mellan ministerierna samt i samarbete med näringslivet.

Sanktionerna drabbar särskilt de finländska företag som bedriver handel med Ryssland. Det finns cirka 2 200 finländska företag som bedriver export till Ryssland. Enligt Tullens uppskattning kommer de sanktioner som nu är kända särskilt att påverka ungefär en fjärdedel av dessa företag, dvs. cirka 500 företag.

Sanktionerna påverkar också företag som inte bedriver direkt handel med Ryssland. Avstängningen av EU:s luftrum för rysk flygtrafik och den därpå följande stängningen av ryskt luftrum för europeisk luftfart kommer till exempel att försvåra flygfrakttrafiken.

De omfattande sanktionerna inom finanssektorn fördröjer betalningsrörelsen mellan Finland och Ryssland. Finländska företag kan inte bedriva transaktioner med de ryska banker vars tillgångar har frysts. Uteslutningen av sju ryska banker utanför betalningssystemet SWIFT återspeglas också i finländska företag genom att förhindra eller åtminstone försvåra företagens penningöverföringar.

Företagen har ett ansvar för att utreda sanktionernas konsekvenser för sin egen verksamhet.

Ytterligare information:

• Utrikesministeriet
• Business Finland: Information om läget i Ukraina och Ryssland (på finska) 
• Finsk-ryska handelskammaren: Uppdaterad övervakning av de ekonomiska konsekvenserna av Rysslands krigshandlingar (på finska)
• Tullens pressmeddelande 26.2.2022: EU har fastställt nya sanktioner och export-kontrollbestämmelser gällande Ryssland – övervakningen av exportsanktioner genom-förs som en del av företagens tullförfaranden 
• Anvisning: Personer som får tillfälligt skydd har rätt att arbeta i Finland

Miljontals ukrainare har varit tvungna att lämna sitt hemland på grund av kriget som Ryssland startade. Tiotusentals människor som flytt kriget har också kommit till Finland för att söka tillfälligt skydd eller asyl.

Finland har beslutat att alla som flyr kriget i Ukraina kan ansöka om uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd. De som får tillfälligt skydd jämställs i fråga om sina rättigheter till största delen med asylsökande och har rätt till mottagningstjänster.  De som har flyttat från Ukraina har dock rätt att arbeta och studera i Finland så snart de ansöker om tillfälligt skydd. De får också arbeta som enskild näringsidkare.

De kan anmäla sig som arbetslösa arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån och ta del av de sysselsättningsstödjande tjänsterna. Alla som arbetar i Finland omfattas av samma löne- och anställningsvillkor, och det är inte tillåtet att ta ut en avgift av en arbetstagare för anställning eller för att förmedla en anställning.

Människorna som flyr från Ukraina har många olika slags färdigheter och många är välutbildade. Många ukrainare har svåra och traumatiska upplevelser bakom sig, men arbete kan ofta stödja välbefinnandet och integrationen.

Ukrainarna behöver dock inte nödvändigtvis söka skydd omedelbart vid ankomsten till EU, eftersom de har visumfritt tillträde till Schengenområdet  och kan röra sig fritt i tre månader. Det vore dock bra om de som flyr från Ukraina fick instruktioner om att kontakta polisen eller gränsmyndigheterna och att ansöka om tillfälligt skydd.  

Ytterligare information:

• Integration.fi: Information till integrationsaktörer om situationen i Ukraina (på finska)
• Migrationsverket: Svar på vanliga frågor om situationen i Ukraina
• Anvisning: Personer som ansöker om tillfälligt skydd har rätt att arbeta i Finland
• Videoanvisningar om arbete i Finland
• Pressmeddelande 23.5.2022: Den uppdaterade guiden Välkommen till Finland har publicerats – sammanfattande broschyr finns nu också på ukrainska och vietnamesiska
  •  På ukrainska
• Pressmeddelande16.5.2022: Broschyren Arbeta i Finland på 24 språk och en flerspråkig rådgivningstjänst ska motverka utnyttjande av utländsk arbetskraft
  • På ukrainska
• Video där man berättar om de arbets- och näringstjänster som erbjuds ukrainarna

Vid gränsen mellan Finland och Ryssland har under programperioden 2014–2020 genomförts tre av EU:s program för samarbete över de yttre gränserna (Kolarctic, Karelia och Sydöstra Finland–Ryssland). Motsvarande tre program har varit under beredning också för programperioden 2021–2027. Programmen för samarbete över de yttre gränserna delfinansieras med medel från både Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och finansieringsinstrumentet för EU:s yttre förbindelser (ENI/NDICI).

Rysslands invasion av Ukraina har förändrat verksamhetsmiljön för EU:s program för samarbete över de yttre gränserna vid gränsen mellan Finland och Ryssland. Europeiska kommissionen har stoppat finansieringsavtalen för programmen för samarbete över de yttre gränserna 2014−2020, vilket avbryter genomförandet av programmen med Ryssland. Beredningen av programmen för perioden 2021–2027 förs inte framåt.