Rysslands invasion av Ukraina

Energikällor och import från Ryssland

Finlands energimix har alltid varit mångsidig. Förnybara produktionsformer har redan överskridit användningen av fossila bränslen. Trots att det enligt statistiken har importerats mycket energi till Finland från Ryssland är dock energimarknaden global. 

Ersättande energi finns tillgänglig någon annanstans och företagen utnyttjar dessa leveranskällor, om priset är konkurrenskraftigt. Målet för regeringens energipolitik är att målmedvetet bli av med beroendet av energiimport.

Olja, gas, stenkol, träflis och uranbränsle som används i kärnkraftverk har importerats från Ryssland till Finland. Endast i vissa fall med toppförbrukning har det varit svårt att ersätta importen från Ryssland med andra leveranskällor. Finland har dock förberett sig på dessa situationer bl.a. när det gäller säkerhetsupplag och obligatoriska lager för oljeprodukter. Oljeimporten består till största delen av råolja, som förädlas i Finland och till stor del säljs till utlandet.

Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 har importen av träflis, gas och el avbrutits helt. Stenkol importeras allt mindre och även råoljeimporten har till stor del ersatts av import från andra delar av världen.

Användningen av stenkol som energikälla minskar hela tiden och är förbjuden genom lag från och med den 1 maj 2029.

Hos oss är gasens andel som energikälla sex procent, vilket är lite jämfört med många andra europeiska länder. Gasen används närmast inom industrin och fjärrvärmeproduktionen, inte inom fastighetsspecifik uppvärmning såsom i Fastlandseuropa.

Importen av gas från ryska gasledningar till Finland upphörde den 21 maj 2022 kl. 7.00. Ryska Gazprom Export meddelade energibolaget Gasum Oy att de då skulle avbryta leveranserna av naturgas enligt leveransavtalet. Motiveringen till avbrytandet av leveransen är att Finland inte har gått med på att betala för naturgasen i rubel. 

Enligt de långfristiga leveransavtalen är betalningsvalutan dock euro. Gasum har hänskjutit tvisten om upphandlingskontraktet till skiljeförfarande, eftersom den ryska parten genom sitt krav bryter mot villkoren i upphandlingskontraktet.

I Finland har man berett sig på att importen av rysk gas kan avbrytas, men det är inte problemfritt att ersätta den. Vilka de exakta verkningarna blir på gastillgången och gaspriset beror på de tillgängliga importvägarna och utvecklingen av efterfrågan. Under sommaren är efterfrågan klart mindre än under vintern.

Försörjningsberedskapscentralen har berett sig på att tillgodose behoven hos så kallade skyddade kunder, dvs. gasnätets hushållskunder. Försörjningsberedskapscentralen gör dessutom förberedelser för att också tillgodose social- och hälsovårdens och den energiintensiva livsmedelsindustrins gasbehov.

Naturgasledningen Balticconnector mellan Finland och Estland gör det möjligt att importera ersättande gas från Baltikum. Till Finland kan det levereras gas också i form av flytande naturgas (LNG) via terminaler i Torneå och Björneborg samt via en terminal i Fredrikshamn som blir färdig i höst.

För att täcka industrins behov av leveranser och försörjningsberedskap undertecknade Gasgrid Finland den 20 maj 2022 ett tioårigt kontrakt med det amerikanska företaget Excellerate Energy, Inc för hyra av LNG-terminalfartyget Exemplar. Gasgrid och Fortum berättade den 9 juni 2022 att de undertecknat ett föravtal om att terminalfartyget ska placeras i Fortums hamn i Ingå.

I Ingå finns redan sedan tidigare en djuphamn och en färdig hamnbrygga, och den är belägen nära rörledningarna (inkl. rörledningen Balticconnector mellan Finland och Estland). Längs dessa distribueras gasen till slutförbrukare inom industrisektorer och andra sektorer i Finland, Estland och Östersjöområdet. Kapaciteten hos fartyget Exemplar räcker till för att täcka både Finlands och Estlands behov av naturgas. Målet är att terminalen ska kunna tas i bruk redan i vinter.

Det byggs nya hamnkonstruktioner för terminalen vid både Finlands och Estlands kust. Om de blir färdiga i Estland tidigare än i Finland, placeras terminalen tillfälligt vid Estlands kust tills konstruktionerna blir färdiga även i Finland.

El har importerats till Finland huvudsakligen från den nordiska elmarknaden och Ryssland. Elimportens andel har under de senaste åren varit omkring en femtedel av den totala eltillförseln. Självförsörjningsgraden i fråga om el uppnås dock rätt snabbt när den kommersiella produktionen vid kraftverksenheten Olkiluoto 3 inleds hösten 2022 och vindkraftsbyggandet fortsätter i rask takt under de närmaste åren.
 
Elimporten från Ryssland avbröts den 14 maj 2022. Det är en följd av Rysslands invasion av Ukraina. Den 24 april 2022 begränsade Fingrid Rysslands importkapacitet till 900 megawatt (MW) för att trygga det finländska elsystemets driftsäkerhet. Elimporten från Ryssland upphörde helt och hållet den 14 maj 2022 klockan 1.00. Ryska RAO Nordic Oy meddelade att det avbryter elimporten på grund av svårigheterna att ta emot betalningar för el som sålts på marknaden. 

Upphörandet av importen från Ryssland hotar inte elens tillräcklighet i Finland. Finlands självförsörjningsgrad i fråga om elproduktion ökar hela tiden och den nordiska elmarknaden fungerar och erbjuder mer el under perioder med toppförbrukning. Finland är uppskattningsvis självförsörjande i fråga om elenergi redan år 2023.

Uranbränsle som används vid kärnkraftverket i Lovisa importeras från Ryssland till Finland. Bränsleproducenter finns på marknaden också annanstans, men innan nya bränsleproducenter tas i bruk måste de få tillstånd från Strålsäkerhetscentralen.

Energiförsörjningsberedskapen

På grund av sitt nordliga läge och långa avstånd behöver Finland mycket energi för uppvärmning och trafik. Dessutom behöver industrin mycket energi. Finlands energiförsörjning baserar sig på decentraliserad energiproduktion, mångsidiga energikällor och ett leveranssäkert överförings- och distributionssystem.

Det centrala med tanke på försörjningsberedskapen inom energiförsörjningen är den obligatoriska upplagringen av importerade bränslen, skyddsupplagringen av torv samt de internationella avtalsarrangemang som ingåtts för att trygga bränsleförsörjningen. Den obligatoriska upplagringen av importerade bränslen gäller stenkol, råolja och andra insatsvaror som används vid oljeraffinering, viktiga oljeprodukter och naturgas.

Försörjningsberedskapscentralen håller importerat bränsle i statens säkerhetsupplag så att det i landet finns bränsle till förfogande i en mängd som motsvarar den genomsnittliga normalförbrukningen av importerat bränsle under fem månader.

Fennovoima

Anläggningsprojektet kärnkraftverket Fennovoima Ab Hanhikivi 1 har ställts in. Bolaget lämnade den 24 maj 2022 en anmälan till arbets- och näringsministeriet genom vilken bolaget återkallar sin ansökan om att få uppföra ett kärnkraftverk i Pyhäjoki. Statsrådet fattar inom de närmaste veckorna också ett formellt beslut som avslutar förvaltningsåtgärderna för behandlingen av ansökan om att få uppföra en anläggning.  

Fennovoima meddelade den 2 maj 2022 att det har sagt upp det avtal om anläggningsleverans som ingåtts med det ryska RAOS Project. Uppsägningen av avtalet berodde enligt Fennovoima på betydande förseningar och oförmåga hos RAOS Project att genomföra projektet.

Enligt Fennovoima har leverantörens betydande förseningar fortsatt och ökat under de senaste åren. Kriget i Ukraina har förvärrat projektets risker som RAOS Project inte har kunnat förhindra.

ANM är det ansvariga ministeriet enligt kärnenergilagen, till vilket Fennovoima år 2015 hade inlämnat en ansökan om att få uppföra en anläggning, som är riktad till statsrådet, och den senaste uppdateringen i april 2021. 
Finska staten har inte deltagit i kärnkraftverksprojektet i Pyhäjoki. Det har varit ett projekt som skulle genomföras av privata aktörer.   

Att bygga ett nytt kraftverk på kraftverksområdet i Pyhäjoki skulle kräva att hela tillståndsprocessen inleds på nytt från början.

Finland har god beredskap för olika kriser och störningar. Regeringen och myndigheterna följer och förutser hur situationen utvecklas. Försörjningsberedskapscentralen och företag som är kritiska för försörjningsberedskapen följer situationen regelbundet och systematiskt.
Grundnivån för Finlands försörjningsberedskap är god, och Rysslands invasion av Ukraina har inga omedelbara konsekvenser för försörjningsberedskapen.

Finland är mindre beroende av energi som produceras i Ryssland jämfört med Centraleuropa och Sydeuropa. Inhemska råvaror utgör den huvusamarbete i en snabbt föränderlig situation. Detta möjliggör vid behov även snabba möjligheter att reagera.

Ytterligare information:

Försörjningsberedskapscentralen: 
Aktuella frågor och svar om försörjningsberedskapen i Finland 

EU har fördömt kraftfullt det militära angreppet och påfört Ryssland kraftfulla sanktioner. Utöver EU har också många länder, t.ex. Förenta staterna, infört sanktioner mot Ryssland. Till metodurvalet hör bl.a. export- och importbegränsningar, finansiella sanktioner samt frysning av sanktionslistade personers tillgångar samt rese- och transitrestriktioner. Utvecklingen av situationen och konsekvenserna av sanktionerna följs regelbundet och systematiskt mellan ministerierna samt i samarbete med näringslivet.

Sanktionerna drabbar särskilt de finländska företag som bedriver handel med Ryssland. Det finns cirka 2 200 finländska företag som bedriver export till Ryssland. Enligt Tullens uppskattning kommer de sanktioner som nu är kända särskilt att påverka ungefär en fjärdedel av dessa företag, dvs. cirka 500 företag.

Sanktionerna påverkar också företag som inte bedriver direkt handel med Ryssland. Avstängningen av EU:s luftrum för rysk flygtrafik och den därpå följande stängningen av ryskt luftrum för europeisk luftfart kommer till exempel att försvåra flygfrakttrafiken.

De omfattande sanktionerna inom finanssektorn fördröjer betalningsrörelsen mellan Finland och Ryssland. Finländska företag kan inte bedriva transaktioner med de ryska banker vars tillgångar har frysts. Uteslutningen av sju ryska banker utanför betalningssystemet SWIFT återspeglas också i finländska företag genom att förhindra eller åtminstone försvåra företagens penningöverföringar.

Företagen har ett ansvar för att utreda sanktionernas konsekvenser för sin egen verksamhet.

Ytterligare information:

• Utrikesministeriet
• Business Finland: Information om läget i Ukraina och Ryssland (på finska) 
• Finsk-ryska handelskammaren: Uppdaterad övervakning av de ekonomiska konsekvenserna av Rysslands krigshandlingar (på finska)
• Tullens pressmeddelande 26.2.2022: EU har fastställt nya sanktioner och export-kontrollbestämmelser gällande Ryssland – övervakningen av exportsanktioner genom-förs som en del av företagens tullförfaranden 
• Anvisning: Personer som får tillfälligt skydd har rätt att arbeta i Finland

Miljontals ukrainare har flytt från sitt hemland. Också i Finland har det nu börjat komma allt fler krigsinvandrare från Ukraina som söker tillfälligt skydd eller asyl. Finland är väl förberett både på att ta emot ett stort antal flyende personer och på ett långvarigt migrationstryck.

Finland har beslutat att alla som flyr kriget i Ukraina kan ansöka om uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd. De som får tillfälligt skydd jämställs i fråga om sina rättigheter till största delen med asylsökande och har rätt till mottagningstjänster.  De som har flyttat från Ukraina har dock rätt att arbeta och studera i Finland så snart de ansöker om tillfälligt skydd. De får också arbeta som enskild näringsidkare.

De kan anmäla sig som arbetslösa arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån och ta del av de sysselsättningsstödjande tjänsterna, till exempel kurser i finska eller svenska. Alla som arbetar i Finland omfattas av samma löne- och anställningsvillkor, och det är inte tillåtet att ta ut en avgift av en arbetstagare för anställning eller för att förmedla en anställning.

Människorna som flyr från Ukraina har många olika slags färdigheter och många är välutbildade. Många ukrainare har svåra och traumatiska upplevelser bakom sig, men arbete kan ofta stödja välbefinnandet och integrationen.

Ukrainarna behöver dock inte nödvändigtvis söka skydd omedelbart vid ankomsten till EU, eftersom de har visumfritt tillträde till Schengenområdet med biometriskt pass och kan röra sig fritt inom EU i tre månader. Det vore dock bra om de som flyr från Ukraina fick instruktioner om att kontakta polisen eller gränsmyndigheterna och att ansöka om tillfälligt skydd.  

Också i Finland bor det stadigvarande cirka 7 200 ukrainare, och särskilt den ukrainska säsongsarbetskraften har haft en viktig roll under de senaste åren.

Ytterligare information:

• Integration.fi: Information till integrationsaktörer om situationen i Ukraina (på finska)
• Migrationsverket: Svar på vanliga frågor om situationen i Ukraina
• Anvisning: Personer som ansöker om tillfälligt skydd har rätt att arbeta i Finland
• Videoanvisningar om arbete i Finland
• Pressmeddelande 23.5.2022: Den uppdaterade guiden Välkommen till Finland har publicerats – sammanfattande broschyr finns nu också på ukrainska och vietnamesiska
  •  På ukrainska
• Pressmeddelande16.5.2022: Broschyren Arbeta i Finland på 24 språk och en flerspråkig rådgivningstjänst ska motverka utnyttjande av utländsk arbetskraft
  • På ukrainska
• Video där man berättar om de arbets- och näringstjänster som erbjuds ukrainarna

Vid gränsen mellan Finland och Ryssland har under programperioden 2014–2020 genomförts tre av EU:s program för samarbete över de yttre gränserna (Kolarctic, Karelia och Sydöstra Finland–Ryssland). Motsvarande tre program har varit under beredning också för programperioden 2021–2027. Programmen för samarbete över de yttre gränserna delfinansieras med medel från både Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och finansieringsinstrumentet för EU:s yttre förbindelser (ENI/NDICI).

Rysslands invasion av Ukraina har förändrat verksamhetsmiljön för EU:s program för samarbete över de yttre gränserna vid gränsen mellan Finland och Ryssland. Europeiska kommissionen har stoppat finansieringsavtalen för programmen för samarbete över de yttre gränserna 2014−2020, vilket avbryter genomförandet av programmen med Ryssland. Finlands och kommissionens gemensamma mål är en så kontrollerad nedläggning av de nuvarande programmen som möjligt så att stödtagarna och de förvaltande myndigheterna i EU-programmet så lite som möjligt lider av situationen. Beredningen av programmen för perioden 2021–2027 förs inte framåt.